5år och inga kompisar!!

Jag är själv introvert och var blyg och tystlåten som barn. Jag behövde inte många kompisar för att må bra -- men jag behövde någon bra kompis!

Vi flyttade runt en del när jag var barn. I och med att jag hade svårt att ta kontakt var jag ensam, och dessutom lätt för andra barn att mobba, eftersom jag var känslig.

Det låter som om din dotter är introvert, så väldigt många kompisar vill hon kanske inte ens ha. Det sagt behöver hon säkert någon bra kompis. Och det gör ont även för en femåring (eller framför allt för en femåring) när andra barn säger att hon inte får vara med. Det tycker jag inte du ska acceptera.

Mitt tips är att prata med föräldrarna till de andra barnen i grannskapet som hon ibland brukar leka med om situationen. Att låta henne leka med dem en i taget tycker jag också låter bra, om det är möjligt.

På förskolan tycker jag du ska prata med pedagogerna om situationen. Även introverta kan känna sig ensamma och utstötta. Be dem vara uppmärksamma på hur de andra barnen behandlar henne, och se till att hon får vara med där hon vill. Om andra barn aktivt utesluter henne ska det inte accepteras. Hon ska naturligtvis inte tvingas med om hon inte vill, men att utgå ifrån att hon bara vill vara själv är inte heller rätt. Hon kanske inte törs säga ifrån själv.

Någon säger att det löser sig med tiden. Jag önskar att någon vuxen i min närhet hade sett hur jag hade det som barn och tagit tag i situationen redan tidigt. Det är inte bra för en femårings självkänsla om vuxna accpeterar att andra barn aktivt utesluter henne ur gemenskapen.

Hoppas det löser sig och att din lilla tjej hittar en eller två bästisar som hon kommer överens med.