Gå från bordet så fort man är klar - trots att andra barn sitter vid bordet?

k girl

Äldre 9 Aug 08:00
18 svar

Återställ Anmäl

Gå från bordet så fort man är klar - trots att andra barn sitter vid bordet?

Det är väl ingen nyhet att småbarn i 1-3-årsåldern inte vill sitta kvar vid bordet om något annat barn får gå från bordet och leka. Det här kan ju ställa till problem, till exempel om ett barn äter som en fågelunge och har petat i maten några minuter för att sedan gå från bordet. Eller om ett barn har ätit upp hela sin portion på en stund medan fågelungen sitter och petar i sig sin tredje sked mat.

Nåväl, jag är inte på något sätt för tvång och jag tror att barn ska reglera sitt matintag själva. Men jag tycker också att det är schysst att ge andra barn matro och när vår son äter med andra barn, så försöker vi så gott vi kan underhålla honom vid bordet en stund så att han inte stör övriga ätande. Återigen, det handlar inte om att tvinga honom, eller att tvinga honom att äta upp, utan bara att göra det tillräckligt lockande att sitta kvar några extra minuter. Ett annat alternativ är att någon av oss går iväg med honom. Poängen är hur som helst att ge övriga barn i sällskapet matro.

"Mina barn, mina regler - andras barn, andras regler!" - jovisst, men det är svårt att tillämpa på 1-3-åringar som inte kan skilja dem åt. Andra exempel skulle kunna vara att låta bli att titta på tv eller äta godis den där tiden då småbarnen som inte får titta på tv och äta godis hälsar på.

Vad anser ni?
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Gå från bordet så fort man är klar - trots att andra barn sitter vid bordet?
k girl

Äldre 9 Aug 09:55
#3

Återställ Anmäl

Nu tänkte jag ju på barn 1-3 år... och att vänta i kanske tio minuter-en kvart.
k girl

Äldre 9 Aug 10:56
#7

Återställ Anmäl

Alexi skrev 2011-08-09 10:46:35 följande:
Vår 2,5-åring äter som en kratta och vi kan inte få henne att sitta kvar vid bordet. Så hon går iväg direkt när hon vill, när hon tycker hon är klar. Jag fattar faktiskt inte hur folk gör som kräver att barnet ska sitta kvar, håller man kvar dem med våld eller?

Självklart försöker vi locka henne att sitta kvar, visa på att det är trevligt att sitta där tillsammans, uppmuntra att smaka på något mer osv men när hon inte vill det så går hon och vi kan inte styra det. Vi har ingen lust att bråka med henne i det läget om saken.

Men helt klart kommer vi behöva träna på det där så småningom med henne när lillebror behöver sitta och äta lite längre, så när hon är lite större hoppas jag man kan resonera om det bättre.

Upprepar det jag skrev i trådstarten.

Men jag tycker också att det är schysst att ge andra barn matro och när vår son äter med andra barn, så försöker vi så gott vi kan underhålla honom vid bordet en stund så att han inte stör övriga ätande. Återigen, det handlar inte om att tvinga honom, eller att tvinga honom att äta upp, utan bara att göra det tillräckligt lockande att sitta kvar några extra minuter. Ett annat alternativ är att någon av oss går iväg med honom. Poängen är hur som helst att ge övriga barn i sällskapet matro.
k girl

Äldre 9 Aug 11:07
#9

Återställ Anmäl

Flickan och kråkan skrev 2011-08-09 11:01:47 följande:
Eftersom vi alltid har mer än ett barn till bords så är min erfarenhet att det absolut effektivaste sättet för alla att få matro är att alla får styra sitt ätande och bordsittande själva. Om det är något som "stör" mina barns matro så är det när den andre inte vill sitta där och håller på med sådant som barn vid ett matbord som inte vill sitta där pysslar med . Men det är min erfarenhet.

Fast är det inte annorlunda när det rör sig om syskon, tänker jag? Om jag tittar på min son (drygt 1,5) och hans kusin (drygt 3), som träffas några gånger om året - båda är ensambarn - blir de klart störda om den ena eller den andra går från bordet och börja leka - och då vill de inte sitta kvar, än mindre äta. Får sonen borsta tänderna i vardagsrumssoffan vill kusinen också borsta tänderna i vardagsrumssoffan. Och så vidare. Eller när vi äter med våra vänner som har barn i tvåårsåldern. Antingen går då jag eller min man iväg med sonen där han varken syns eller hörs, eller också sitter han kvar en liten stund längre. Men någon strid brukar det inte bli.
k girl

Äldre 14 Aug 18:31
#18

Återställ Anmäl

harmonihalsa skrev 2011-08-14 18:04:37 följande:
Jag tror att det är helheten i fostran som skapar hur barnen blir. Att de lämnar bordet innan andra tror jag inte gör att de ser sig själv närmast alltid i fortsättningen. Vi tycker det är ok att vår son på 2,5 år lämnar bordet innan oss, har vi barn på besök så sitter han kvar tills de andra barnen ätit upp men absolut inte med tvång för vi tror inte på tvång. Vi ber honom vänta för de andra barnens skull, kanske ger honom en bok att bläddra i, skålar lite med glasen m.m. Sedan vet jag barn som tvingas sitta kvar och vänta och det första de gör sedan är att ta andra barns leksaker, vad har de då lårt sig?. Finns nog mycket att tänka och tycka om detta men är nog helheten som är viktig. Att tänka i genom hela fostran om varför det är viktigt eller inte viktigt. En sak om sitta vid bordet är bara en del av det. Ibland tror jag att tvång kan skapa mer motsättelse än om man tar det succesivt. Har man sedan sagt en sak så bör det givetvis hållas men vi kan ibland säga att vi ska inte gå till lekplasten på vägen hem. Sedan är han jätteduktig och tjatar inte men frågar snällt en gång till senare. Då kanske vi inser att vi sa nej för att vi var lata och inte orkade. Då brukar jag säga det till min son, vi sa nej för att vi inte orkade men jag vet hur kul du tycker det är så vi kan leka en liten stund så blir mamma med pigg igen. (säger inte det så långt men så han förstår). Tror det är viktigt att vi är ärliga.
Nu pratar jag ju inte heller om tvång, eftersom jag tror att det är kontraproduktivt. Nu har vi bara en son som är tjugo månader och som är väldigt lugn av sig, så det är ganska lätt för oss att locka honom att sitta kvar vid bordet. Han sitter till exempel gärna och knaprar på lite extra gurka och paprika, eller bläddrar i en bok. Vi råkar bara ha reflekterat över detta för att vi dels råkade ut för att sonen var jättedistraherad och ledsen av en lika gammal släkting (som tyckte sig vara klar efter att ha ätit en sked) som började leka med hans leksaker, och hur det blir när hans kusin sitter och kämpar med maten medan sonen är klar med sin portion sedan länge.

För oss har det liksom varit självklart att gå iväg med honom när vi har varit i större sällskap och ätit, och han behöver röra på sig, så att alla andra kan äta i lugn och ro (inklusive barn). Jag har ju ingen aning om hur det här kommer att utvecklas när han blir lite äldre.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Gå från bordet så fort man är klar - trots att andra barn sitter vid bordet?

Gå från bordet så fort man är klar - trots att andra barn sitter vid bordet?

INNEHÅLL