Om en kompis anser att ni ska göra som henne/honom; t ex inte äta kött

Det man själv tycker är jobbigt att prata om håller man kanske inne med. Och vissa ämnen om det påtalas så kan också det lämna dessa därhän. Men är man kompis med någon brukar det ofta innebära att man har flera beröringspunkter som sammakopplar duon. 
Min kompis brättar att hen har varit otrogen. Det är inget jag berättar för hens respektive. Inte heller något man tar upp med kompisen, om hen inte själv gör det.

Förstår inte riktigt hur du kopplar senaste stycket till min ts.

Vissa ämnen berör man inte av respekt.... eller av annan anledning.

Nej, men nu var frågan hur du gjort om kompisen VELAT att du inte pratat om nåt. Såvida kompisen inte brukar va otrogen.

Uttalat inte velat, eller implicit, blir i princip samma sak. Men det kan vara svårt. Säg tex att kompisen inte vill att vi pratar om hans ortohet med min fru (!). Fast då är man väl inte kompis längre. .... annat exempel!
Kompisens alkoholproblem. Det är bättre. Då tar man nästan våld på sig själv att inte ta upp..... Du hamnar väldigt lätt i frågeställningen om du ska ge upp kompiskapet om du inte får ta upp ämnen som kan vara jobbiga.

Ärligt talat, om en nybliven kompis har en världsbild som skiljer sig alltför mycket från min, och hon/han vill att jag avstår helt från alkohol eller att äta kött, så skulle vi nog inte bli särskilt nära vänner. Jag kan tänka mig att inte dricka alkohol när jag umgås med henne, och givetvis glatt äta vegetarisk kost om jag blev hembjuden på middag hos henne, men där slutar respekten. Jag skulle inte lägga om mitt liv för att vara henne till lags. (Om det nu inte var så att hon fick mig att ändra uppfattning efter långa intressanta etiska diskussioner, men det är en annan sak.)

Jag tror att jag skulle ha svårt att ha en kompis som ställer sådana krav på mig.

Varför skulle du då låta bli alkohol om du ville ha?

Varför skulle alkohol vara så viktigt för mig, för någon? Jag har en bror som har drukigt genomåren, inte i alkis-nivå, men ändå. Han blev tillsammans med en tjej som hade alko-problem. Han sa till mig att de har inte en droppe hemma, men ville jag dricka så var det okej. Jag tyckte dock att de få timmar som jag var hos dem kunde lika gärna jag också låta bli.
De som är från landet vet i alla fall hur det är att vara chaufför för ett gäng dryckesglada. Men det är av en god anledning - nästa gång är det min tur att ta en öl eller tre. Men att sitta hemma (Kanske sitt eget hem till och med) och höra på fyllesnack utan att vara på samma nivå är inget roligt.

Om en vän vill att jag skall anamma samma livsstil som henom så får hen argumentera för det. Enkom vänskap är inte nog för att jag skall bli vegetarian, exempelvis. Om argumentationen inte fungerar förväntar jag mig att vännen inte fortsätter tjata om frågan (utan nya argument). Samma sak gäller mig, naturligtvis. Jag försöker inte få mina kristna vänner att bli ateister.

Om en vän vill att jag tillfälligtvis beter mig som henom utan att det förväntas någon form av idealistisk omställning så kan jag gå med på det av rena vänskapsskäl. Exempelvis kan jag låta bli att beställa en kebabpizza till kompisens lägenhet om hen föredrar att hens hem är en köttfri zon.

Naturligtvis kan jag också undvika vissa samtalsämnen om min vän finner dem obehagliga.