trakasserad transsexuell?
tjena!jag är en transkille från ett litet samhälle.
jag har vetat att jag var född i fel kropp sedan jag var 5 bast,
men inte vågat genomgå könskorrigeringsutredning förrän nu.
jag har fått min diagnos. jag börjar på hormonbehandling nu till hösten.
jag började min debut som homosexuell tjej. det är så alla känner mig.
före min homodebut så var jag tillsammans med en kille som var ett par år äldre än mig.
vi hade ett ganska stormigt förhållande, antagligen mycket på grund av att jag inte tände
på honom, men vi träffades då jag bara var 14 år gammal.
han var alkoholist och hade en tendens att ofta misshandla mig både psykiskt och fysiskt
då han var alkoholpåverkad. jag var där och då för rädd för att lämna honom.
åren som följde bestod av hot, skrämselpropaganda, isolering från vänner och familj,
lögner, svek, otrohet osv. han är alltså en riktigt rubbad typ.
då jag lämnade honom med orden: jag tänder inte på dig, jag är gay. så rasade hela
hans värld. han blev besatt av mig. han förföljde och trakasserade mig. jag fick byta nummer flera gånger per år och det slutade alltid med att han fick tag i det tillslut.
jag skaffade ny partner. han förstörde förhållandet. jag fann en ny. han förstörde även det förhållandet. så höll han på ända tills jag hittade en tjej en bra bit upp i landet,
bestämde mig för att flytta upp till henne, bytte nummer igen och sade upp alla vänskapsband
som jag hade i hålan.
det tystade honom ett tag. men han nästlade sig in med mina gamla vänner och även bland
min familj. jag har försökt att bli av med honom hur länge som helst nu, men det spelar ingen
roll hur mycket jag ber honom att lämna mig ifred, för han bryr sig inte.
det enda han vill är att äga mig, kontrollera mig och förstöra allt som gör mig lycklig.
nu är det så att jag har bloggat om min utredning över nätet. jag ville göra det först och främst
för mig själv men även för att andra transsexuella (FtM eller MtF) skulle kunna finna stöd i mina texter och tankar och för att kunna ge råd och dylikt.
nu är det så att jag stötte ihop med den här killen inne på AF då jag skulle på ett möte.
han satt och sökte jobb medan jag var inne på min handläggares kontor.
det är inte ljudisolerat på deras rum utan man hör ganska tydligt ut vad som sägs om man
sitter tyst i väntrummet utanför. jag försökte vara så diskret som möjligt, men det var inte
min handläggare. när jag kom ut 45 minuter senare så stod han och väntade på mig bara för
att kunna prata med mig och jag misstänkte att han hade hört vad som sagts under mitt möte.
han verkade så konstig i sättet liksom.
anyway, samma kväll som jag var på AF så hade min blogg en besökare som hade varit inne
i 3 timmar, 22 minuter och 35 sekunder. nog för att min blogg har haft följare, men inte fan
sitter de i flera timmar och läser. de läser ju ett inlägg när det kommer ett nytt och det tar inte
över 3 timmar att göra det. jag blev misstänksam.
dagen efter så blev jag kontaktad av en Anonym på bloggen som frågade om jag hade bytt
mail och skrev ut min gamla mail inom parantes. jag fattade ingenting.
denna mail som Anonym skrev var flera år gammal och jag hade redan gett min nya mail till
alla de som jag ville skulle ha den nya. de andra ville jag inte veta av längre.
men sen tänkte jag att det kanske var en förlorad vän och svarade på kommentaren och
hänvisade då till min bloggmail.
det tog inte lång tid innan jag fick ett mail där. och det var den här killen som jag inte vill
veta av mer som hade mailat mig. jag fick panik, men öppnade mailet.
han skrev där att han hade följt min blogg 'ett tag' och att han inte förstod någonting.
han tyckte att jag gick över gränsen som vill genomgå könskorrigering, tyckte att jag skulle
vänta tills jag hade lärt känna mig själv, påstod att jag fortfarande gillade killar och att han
minsann kände mig.
jag svarade med att han ska lämna min blogg och mitt liv ifred. jag bad honom att inte sprida
den vidare eller att fortsätta besöka min blogg. jag skrev att det är mitt liv och inte hans och jag skrev att han inte alls känner mig. för det gör han inte.
jag avslutade mailet med att om han inte respekterar att jag inte vill ha honom på vare sig min
blogg eller i mitt liv, så skulle jag polisanmäla honom för trakasserier, hatbrott och förtal.
dagen efter så fick jag ett samtal från en vän. hon hade hört att det skulle finnas en sida om mig
på internet där jag skriver allt om att jag är transsexuell och berättade var det kom ifrån.
hör och häpna! det var han igen. han hade dessutom skickat runt min länk som en dåre över
facebook och uppmanat folk att gå in och läsa och sprida det vidare.
och nu undrar jag bara.. finns det någon här som har upplevt något liknande eller som vet vad jag
ska ta mig till? jag är så fruktansvärt trött på att denna människa inte har ett eget liv utan
försöker leva mitt och bestämma vad jag ska få göra eller inte göra.
jag fick ett svar från honom på det mailet som jag skickade också där han kallade mig
personlighetsklyvd, skrev att jag var paranoid och hade säkert borderline och att han hade
minsann ett eget liv så varför skulle han läsa min blogg i över 3 timmar? (nej, varför skulle han?)
snälla. finns det någon som kan ge mig råd och stöd i det här?
jag har redan låst min blogg, för han har inte där att göra.
tycker bara så synd om de läsare jag har som faktiskt behöver mitt stöd genom
bloggen och som har följt mig under snart 11 månader nu.
vad fan ska jag göra för att bli kvitt honom?
han är mitt livs plåga.
/shoutout.