Septembermammorna 2011

Frelin, du borde nog läsa på lite om anknytningsteorin innan du har åsikter om den, då den inte handlar något om mödrars rädsla.
En separation från sin anknytningsperson för ett spädbarn kan förstöra tilliten för bebisen även i vuxen ålder. Det är inte separationen i sig som är jobbig utan tiden bebis är ifrån personen/na ( som oftast är mamman eftersom hon oftast är f-ledig)
En bebis har ingen tidsuppfattning och 6 timmar är en evighet vilket resulterar i att bebis "dödförklarar" mamman. Det som inte bebis längre ser finns inte. Givetvis måste inte bebis vara i mammas famn hela riden för ett visst minne har den ju. Anknytningen kan givetvis byggas upp igen men det tar då längre tid, och lämnas spädbarnet ofta får barnet en otrygg anknytning med tex psykisk ohälsa som följd.
Att lämna bebis med pappan som oftast också är en anknytningsperson är alltså något helt annat.

Att blunda för modern forskning med orden att det är mammor som hittat på tycker jag är naivt. Och vad det gäller att göra roliga saker är jag hellre med min familj och min bebis än något annat. När lillan är ett år och anknytningen väl förankrad så ska jag fundera på barnvakt.

Jag är jättedålig på att förklara, men sök gärna själva på anknytningsteorin om ni är intresserade.

För övrigt tycker jag att det är lite att räkna med "att man får sitta fast med sitt barn" det första året. Men det gör jag gärna, jag ser det inte som någon uppoffring.

Jag har haft tid innan jag blev mamma och jag har tid sen när de är äldre att göra saker bara för min skull.

Velvet, Pappan är också en anknytningsperson såklart även om du som är hemma är den viktigaste. Att pappa tar hand om bebisen är ju helt annat än att mormor eller en kompis gör det. Duscha du i lugn och ro, läs lite om det så slipper du vara orolig, det är oerhört viktigt tycker jag. :)

Mollee, du frågade hur vi andra skulle gjort och jag svarade. Det var inget illa menat utan jag svarade på frågan; hur skulle ni andra gjort?

Men jag tror jag lämnar den diskussionen där, det finns trådar här om anknytningsteorin så det räcker.

Vi ska vaccinera. Man vaccinerar ju inte bara för sin egen del utan för att undvika att smitta andra, tex bebisar under 3 månader som ännu inte fått vaccin.
Vissa av sjukdomarna är ju farliga dessutom.

Är det biverkningar som gör er osäkra?

Jag har en kompis med polio, hans föräldrar valde att inte vaccinera honom. Han hade sluppit sitta i rullstol om han hade fått vaccinet. Det finns ju givetvis för och nackdelar med allt, men jag tycker sjukdomarna som kan ge stora skador och tom leda till döden är väger tyngst.

Dessutom om tillräckligt många vaccinerar så slipper vi epedemier av dessa sjukdomar.

Velvet, ja och han har väldigt svårt att inte vara arg på sina föräldrar. De har ingen bra relation alls.
Men de gjorde väl antagligen det de trodde var bäst, men med facit i hand så ångrar de sig givetvis.

Hannaelise, jag tror hon skrev till Veronica.

Jag tänker som betula. Vi har köpt två småsaker (en body och en tygbok) som lillan ska få i julstrumpan och av tomten när han kommer. Men det är enbart för att storebror inte ska undra varför tomten inte kommer till lillasyster. :)

Jag beställer alla julklappar via nätet. Jag vill inte ge mig ut i affärer nu.