Barnaboken

Jag förstår absolut att det låter lockande. Problemet är ju att barnets behov och känslor ofta ska ignoreras när man följer hennes råd. Har du läst "somna utan gråt" av Elisabeth Pantley? Hon fokuserar också på det här med rutiner kring sömn men har mer respekt för barnet i sina råd.
www.bokus.com/bok/9789151848211/somna-utan-grat-hjalp-din-bebis-till-trygg-och-god-nattsomn/

I en annan tråd säger du att du har jobbat stenhårt på att ge barnet mat var tredje timme utan att ta hänsyn till om det var vrålhungrigt innan. Det är att ignorera ett behov och inte att tillfredsställa det. AP för spädbarn handlar just om att lyssna till barnets signaler och tillfredsställa barnets behov. Några bestämda tider för kärlek och närhet existerar inte. För mig känns grundtanken i AP självklar. Jag lägger dock inte så stor vikt vid verktygen som en del (också du) verkar göra. Min son sov t.ex bäst i egen säng och hatade sjal. Att tvinga samsovning och sjal på honom skulle vara allt vad AP inte är.

Jag tror inte att jag har missuppfattat.
www.familjeliv.se/Forum-3-23/m61011998.html

Då ber jag om ursäkt. Vad gjorde du om barnet ville ha mat tidigare då eller bara snutta?

Vad har du hämtat från AP egentligen?

Sedan undrar jag varför barnet ens ska behöva bli vrålhungrigt innan det får mat. Visade barnet inga tecken innan det hade gått så långt?

Hur gammalt var barnet när du började med detta? Det finns en risk att små barn suger sig "mätta" på nappen och tappar i vikt. Vi gjorde alltid tvärtom för att undvika detta. De fick nappen efter de hade ätit och var snuttiga. Båda våra barn blev irriterade när det kom mjölk när de ville snutta så då var nappen perfekt.
Vad bra att du ger barnet mat när det är hungrigt men vad är då poängen med schemat? Tillfredsställ barnets behov av mat, närhet och sömn när de visar ett behov istället tänker jag.

Vad roligt! Är det något speciellt område du ska fokusera på?

Sedan har vi aldrig varit helt rutinlösa heller när det kommer till sömn även om det låter så. Vi hade en del rutiner och ritualer kring sömnen från en ganska tidig ålder. Vi utgick dock från barnens tider och behov.

Att vara lyhörd för barnets behov. Barn skriker av en anledning och det är föräldrarnas uppgift att lista ut varför och tillfredsställa barnets behov. Att neka ett barn närhet eller mat för att det inte passar in i schemat är långt ifrån ett sådant förhållningssätt. Att tvinga ett barn till självständighet stämmer inte heller överens med grundtanken inom AP.  Barn är inte manipulativa. Barn skriker föräldrarna till sig och inte ifrån sig som AW påstår. Barn blir trygga och självständiga om deras känslor tas på allvar.
 För oss har det varit en självklarhet och för det behövs inget namn. Jag vet dock att mina tankar kring föräldraskap ligger nära AP men jag går inte runt och kallar mig AP-förälder eller AP-inspirerad. Jag tycker att många som gärna kallar sig AP-föräldrar överdriver betydelsen av verktygen och jag har säkert blivit avskräckt av det. Jag kan faktiskt förstå att du ser det som en metod om du bara har läst på detta forum. Det handlar inte om att bära i sjal, amma eller samsova. En förälder som flaskmatar sitt barn kan vara lika lyhörd som förälder. En del barn sover bäst i egen säng och ligger hellre på golvet än i en sjal. Det viktiga är att se till det enskilda barnet och vad det uttrycker. Sedan får man inte glömma bort sig själv heller och också inom AP pratar man om att hitta en balans. Barnet ska däremot inte behöva betala priset för föräldrarnas välmående utan man får göra förändringar som inte påverkar barnet negativt om det är nödvändigt.

Jag förstår inte det där. Vill du äta när du inte är hungrig? Jag vill det inte och jag ser inte varför det skulle vara någon skillnad när det gäller ett barn.

Det glädjer mig. Det är få saker som jag inte har hållt med dig om genom åren så jag kommer bli glad som du när den kommer ut. Jag vet ju att du har vad som kallas "high need babies" och du kan säkert bidra med både erfarenhet och kunskap. Jag är inte så insatt men jag vet att Sears har skrivit någon bok om detta. Finns det överhuvudtaget någon svensk litteratur som tar upp detta? Många bitar skulle säkert falla på plats hos föräldrar om det pratades mer om det så jag tycker det är jättebra initiativ. Lycka till!

Det glädjer mig. Det är få saker som jag inte har hållt med dig om genom åren så jag kommer bli glad som du när den kommer ut. Jag vet ju att du har vad som kallas "high need babies" och du kan säkert bidra med både erfarenhet och kunskap. Jag är inte så insatt men jag vet att Sears har skrivit någon bok om detta. Finns det överhuvudtaget någon svensk litteratur som tar upp detta? Många bitar skulle säkert falla på plats om det pratades mer om det så jag tycker det är jättebra initiativ. Lycka till!

Det var en bra jämförelse. Det är inte första gången jag hör det från föräldrar som anammat AW metoder. Jag har tidigare diskuterat med någon som sa sig vara AP-inspierad men samtidigt valde att använda SHN på sitt barn. Hon menade att hon lyssnade till barnets signaler. Han behövde äta mer och sova! Det hon glömde bort var att barn också har andra behov än mat och sömn och att skriket är barnets starkaste signal. Man kan inte välja att bara fokusera på vissa bitar.
Jag tycker som sagt om grundtanken i AP. Jag är också glad att man lyfter fram alternativ till CIO-metoder i böcker och på hemsidor. CIO-metoder är något jag avskyr och jag blir glad när man visar på andra alternativ oavsett om det handlar om samsovning eller annan mer human metod. I väst ser vi ofta den egna sängen som något mer naturligt än att sova tillsammans. Samsovning är toppen om barnet visar att det trivs bäst med det och det passar föräldrarna. Jag tycker också om att man visar att det inte är några konstigheter med långtidsamning och att barnet utvecklas lika väl om det bärs. Jag tycker att allt detta är jättepositivt så länge man också är medveten om att det går att få en lika bra anknytning utan samsovning, långtidsamning och sjalbärande så länge barnet visar den vägen. Jag kan tycka att AP-föräldrar har på forumet missar det ibland. Jag kan därför förstå att vissa uppfattar AP som en metod eller en religion istället för vad det egentligen är.

Jag vill också säga att det inte är någon kritik mot någon här. Det är något jag har sett under mina år som medlem.