sömnproblem

Hej!
Har en 5,5 mån gammal bebis, som sedan födseln haft problem med att sova.
Att komma till ro är väldigt svårt. Tröttheten är tydlig, gnällighet, rödkantade ögon, ögongnugg, gäspningar.
Vi försöker varva ner med lugn och ro, sång, läsa bok. Inget funkar. Det verkar som bebisen är "rädd för sömnen". Ju längre tiden går, desto skrikigare och mer flaxig i kroppen. Gallskriker. Om någon är med barnet kan det pågå i uppemot en halvtimme. Om man däremot låter honom ligga själv och kommer in med några minuters intervall, tar det cirka 15 min innan sömnen kommer.
Barnet vaknar efter cirka 40-45 min sömn och kan inte sövas om alternativt sövs om för att sova 5-10 min. Ibland kortare sovstund, då är det tydligt att mer sömn skulle behövas (bottenhumör).
Vi har regelbundna dygnsrutiner. Sover 3 gånger per dygn (ungefär 8.30, 11.30 och 14.30).
Nattningarna var ännu svårare. Till slut orkade vi inte mer, utan började för 2 veckor sedan en variant av 5-minmetoden, fast med intittningar då vi klappade bebisen och pratade lugnande. Nattsömnen blev då bättre; sover 11-12 timmar(18.30-19 -- 6-6.30). Dock tar det fortfarande cirka 20 min innan bebisen somnar. Ammar en gång per natt, somnar då om lätt.

Bebisen sover i egen säng såväl dag- som nattetid.

Frågor:
-Hur komma till ro dagtid?
-Ska man övergå till 2 dagvilor istället för 3? Hur gör man iså fall i övergångsskedet, han är väldigt trött redan efter 2 timmars vakentid.
-Gör vi fel med nattningen? Varför tar det isåfall fortfarande 20 min att söva?
-Är det normalt att barn (GALL-)skriker en lång stund innan de somnar? Varför? Dessutom pågår det längre tid om vi är närvarande (jämfört med om vi lämnar rummet). Hur kommer det sig?

Tacksam för svar!