hur fördela arv när det finns särkullsbarn?

Om ni inte skriver äktenskapsförord spelar det ingen roll vem som står som ägare till egendomen.

I korthet gör man så här när någon som är gift dör.

Först görs en bodelning, precis som vid skilsmässa. Hälften av makarnas samlade tillgångar är den efterlevandes, hälften är arvet efter den döde.

Huvudregeln vid arv är att bröstarvinge ärver direkt. Särkullbarnen delar alltså på hela arvet. Enda undantaget från denna regel är om bröstarvinges andra förälder lever och vid dödsfallet var gift med den avlidne. Gemensamma barn får alltså vänta på sitt arv.

Med ett testamente kan ni göra så att även särkullbarnen får vänta på sitt arv. De har dock alltid rätt att kräva sin laglott, det vill säga hälften av vad de skulle ärvt om testamentet inte funnits.

Om ni tecknar en livförsäkring till förmån för efterlevande make, kommer de pengarna inte att ingå i bouppteckningen och man kan använda dem till att köpa ut särkullebarnen. Beroende på hur situationen ser ut kanske ni ska använda en kombination av äktenskapsförord, testamente och livförsäkring. Om jag var ni skulle jag konsultera en advokat.

Ok, den efterlevande äger alltså hälften och andra halvan är arvet efter den bortgångna, men ärver inte den efterlevande maken/makan något av sin fru/man? Eller har den efterlevande rätt till sin halva OCH hälften av sin makas/makes halva?

Den efterlevande ärver sin make om det inte finns några barn eller om det bara finns gemensamma barn.

De biologiska arvingarna har då rätt till efterarv när den efterlevande dör. Samma andel som kom från den först avlidne ska då fördelas till hans/hennes arvingar, och sedan fördelas resten på den sist avlidnes arvingar. (är det gemensamma barn så är det ju samma gäng, men det spelar ingen roll för beräkningen.)

Fast jag har kollat upp detta med jurist eftersom min man har särkullbarn och jag fick förklarat för mig enligt följande:

(Vi är alltså gifta)
Våra gemensamma tillgångar delas upp i hans och mitt (nu räknar jag på om han går bort före mig) och efter detta så delas hans del i två delar. Jag ärver en av dessa. Våra två barn+hans barn (ett) ärver sedan varsin 1/6 av hans del.
Detta är deras arvslotter. Hans dotter har rätt att få sin del direkt eftersom hon är särkullbarn, medan våra gemensamma får vänta tills jag går bort.
Om vi skulle skriva testamente så kan vi minska dotterns del till laglotten, vilket är hälften av arvslotten, alltså 1/12 av min mans kvarlåtenskap. Hon får då ut den återstående delen då jag går bort.

Går jag bort först så ärver han 1/2 av min kvarlåtenskap och våra två barn ärver vardera 1/4. Särkullbarnet är då inte med i diskussionen överhuvudtaget, inte förrän min man avlider.

Hade vi inte varit gifta så ärver de tre barnen varsin 1/3 av hans kvarlåtenskap, jag ärver inget. Skulle jag gå bort ogift så ärver våra gemensamma barn 1/2 var.

Jag säger inte att det här är absolut rätt, men det var så jag fick det förklarat för mig av en jurist.

Om ni inte har något testamente begriper jag inte varför du skulle ärva hälften. Du får leta fram lagtexten och läsa.

Bra att ni tänker i förväg i alla fall, det är inte alla som gör.

För att gifta makar har arvsrätt efter varandra till skillnad från sambos. Arvsrätten kan dock testamenteras bort, dvs äkta makar har inte rätt till arvslott/laglott som barn har.
Min man kan alltså, om han vill, testamentera alla sina tillgångar till barnen. Likaså kan jag. Men gör vi inget fördelas tillgångar som ovan.

"1 § Var arvlåtaren gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §.

Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke. Lag (2010:1205)."

(kopierat från Ärvdabalken.) Om det finns särkullebarn ärver inte make.

Då tycker jag att "Ventileramera" #5 låter mer realistiskt. Varför skulle inte äkta makar ärva varandra bara för att det finns särkullsbarn? Att ärva hälften av sin maka/make förutom sin egna halva låter väl mest realistiskt.

Fördelningen kanske inte är som jag fått förklarat för mig, jag är som sagt inte jurist och litar på expertisen.

Men hur man än vrider och vänder på det kan man ju inte säga att bara för att det finns ett särkullbarn så försvinner arvsrätten för maken, det beror ju på tillgångar och huruvida det finns gemensamma barn osv.