• haannab

    Hur får jag min 1-åring att sova i egen säng? Pepp tack.

    Nu har jag bestämt mig för att vår son (16 månader gammal) ska somna och sova i egen säng. Vi har tidigare samsovit men nu i tre nätter har jag knappt fått sova nåt för han bökar och stökar och sparkar och gnyr. Jag är i vecka 27 och har svårt att sova som det är med en bebis i magen som sparkar konstant.

    Vi har börjat smått med att jag som vanligt nattar honom i vår säng och sen har vi burit över honom till hans säng, men när han då vaknar på natten blir han jätteledsen och vi får ta tillbaka honom till oss.

    Nu måste han lära sig att somna i sin säng så att han kan somna om själv om han vaknar på natten.

    Han kommer bli fullständigt vansinnig när jag sätter honom i hans säng ikväll. Han kommer gråta skrika och slåss.

    Ge mig tips och råd och pepp!
  • Svar på tråden Hur får jag min 1-åring att sova i egen säng? Pepp tack.
  • haannab
    hic sunt leones skrev 2011-08-25 08:40:13 följande:
    Har inga bra råd men är i samma sits själv, minus graviditeten. Det funkar inte med samsovningen längre, varken för honom eller oss. Så jag följer din tråd Glad
    Hur gammal är din son? Nej, det verkar jobbigt för honom också att böka runt med oss i sängen. Ingen sover bra. Obestämd
  • haannab
    MalinEddie skrev 2011-08-25 08:43:02 följande:
    Sover han fortfarande i spjälsäng? Om han gör det kan ni kanske ta bort ena sidan och ställa jämte er säng. Då sover han i egen säng men är samtidigt nära. Annars kan ni ju kolla in tassmetoden för inspiration.
    www.familjeliv.se/Forum-3-23/m29293259.html
    Ja, han sover i spjälsäng. Jag tror han kommer rulla ur om vi tar bort sidan. Och saken är att när nya bebisen kommer om tre månader så ska den sova i spjälsäng bredvid oss, jag är rädd att sonen då kommer känna sig bortskuffad om vi flyttar honom då till fördel för nya bebisen. Obestämd

    Så jag vill att han sover i sin säng i sitt rum från första början. Hans säng är ändå väldigt nära oss, typ 3 meter bort.
  • haannab
    Gurkan skrev 2011-08-25 08:44:56 följande:
    Vi samsover fortfarande med vår 16 månaders och har inga direkta planer på att sluta med det än men vi hade tänkt att ställa spjälsängen jämte vår, ta bort sidan och på så vis kan sonen komma upp till oss på nätterna när han själv vill. Plus att vi sover i samma rum och fortfarande är nära. Om det kommer att funka det återstår att se den dagen vi sätter allt i rullning !
    Jo, precis, det hade ju varit great om det inte var så att en ny person kommer och tar den platsen ifrån honom snart. Just typiskt. Obestämd Jag är rädd att han kanske blir arg på nya bebisen då som skuffar bort honom från oss. Därför är det lite viktigt att det här fungerar innan nya bebisen kommer så att han inte kopplar samman "händelserna".
  • haannab
    MalinEddie skrev 2011-08-25 09:00:46 följande:
    Kan ni inte ha en säng på varje sida? Han kommer troligtvis reagera på det nya syskonet även om ni ändrar rutinerna innan men det förstår ni säkert. Det är en stor förändring att behöva dela mamma och pappa med någon annan och speciellt när man är så liten. Barn går också ofta igenom en jobbig period med separationsångest mellan nån gång mellan 18-22 månader så bli inte förvånad om han är mer närhetstörstande då trots ändrade rutiner.
    Ta en titt på tassmetoden om du vill att han ska sova själv.
    Vår säng står mot en vägg på andra sidan så det går bara att ha en spjälsäng tyvärr. Men hans rum är riktigt nära vårat och hans säng står typ tre meter bort så det bästa är nog om han sover där så man kan stänga till på natten om bebisen är uppe och skriker mycket.

    Jag har läst tassmetoden, den verkar jättebra! Får se om den fungerar på honom när han är så "stor" och bestämd.

    Jag undrar också om när man går ut tex så skulle jag kunna sitta och kolla på tv (lågt) och ha lite ljust utanför hans rum. Kommer han känna att jag är "där" då eller blir han bara taggad att vilja vara med? Ska man ha det helt tyst och svart så som vi brukar ha när vi lägger oss? Konstig fråga kanske...
  • haannab
    Tjohalia skrev 2011-08-25 09:09:59 följande:
    Vart står spjälsängen för det första?

    Redan från start så tog vi bort ena långsidan på spjälsängen och ställde ihop den med våran. Det krävdes tre madrasser i spjälsängen för att få nivån samma som i våran säng. Men det var supersmidigt på nätterna! Barnen har samsovit men ändå sovit i sina egna sängar så att säga. Och framförallt har dom blivit trygga med spjälsängen. När dom var i 1-årsåldern har jag satt tillbaka långsidan men låtit sängen stå kvar precis bredvid min säng. Jag har bara behövt sträcka ut handen för att nå barnet. Efter några veckor har jag kunnat flytta sängen lite längre bort, succesivt. Barnet har knappt märkt av förändringen och det har gått jättesmidigt!

    Men det där med att somna i egen säng, det tog vi vid ett annat tillfälle. Med dottern dröjde det rätt länge, hon var nog alla gånger 2,5-3 år innan det gick. Dessförinnan satt hon och gungade i en takgunga och somnade till gonattvisor så lyfte vi bara över henne. Alla försök att somna i egen säng misslyckades så vi körde på det som funkade. Sonen gick det lätt att lära somna i egen säng. Han var nog 1,5 år ungefär och jag la helt enkelt bara ner honom, sa godnatt och gick ut. Så fort han gnällde eller blev lessen så gick jag in och tröstade honom och sa gonatt igen. Jag donade och vek tvätt och stökade strax utanför rummet så han såg och hörde mig och rätt vad det var så sov han bara! Första kvällarna tog det ju lite tid men han fattade snabbt galoppen, och det var absolut inte frågan om någon 5 minuters metod.
    Jag har skrivit om sängen i alla andra svaren. Glad

    Jag kanske ska göra som du då, stå och pyssla utanför med halvöppen dörr. Jag är bara så himla rädd att han kommer bli fullständigt förkrossad för han är så van att vi sover tillsammans. Obestämd
  • haannab
    MalinEddie skrev 2011-08-25 09:15:04 följande:
    Menar du att du ska titta på tv i hans rum eller utanför? Han blir säkert ledsen och förvirrad när ni ändrar rutinerna så jag tycker ni ska finnas där på riktigt, i hans rum. Jag brukade ta med mig laptopen och sitta bredvid sonens säng när han inte ville somna själv på kvällarna. Då var det inte så tråkigt och han kände sig trygg genom vår närvaro. Var han ledsen gjorde vi ungefär som i tassmetoden.
    Jag menar i rummet utanför. Jag måste verkligen bestämma exakt hur jag ska göra. Om jag ska sitta där eller om jag ska gå ut och gå in igen så fort han blir ledsen. Jag kan nog inte sitta där med en laptop i hans rum för han kommer vilja vara med och kolla på den och bli hysterisk. Så då får jag sitta bredvid och klappa honom och vara tyst. Men då blir ju det "nya" rutinen, att jag sitter bredvid och det är ju kanske inte riktigt tanken. Plus att han kommer tro att jag ska ta upp honom om jag sitter och klappar honom...

    Det här är ju supersvårt!
  • haannab
    Tjohalia skrev 2011-08-25 09:13:20 följande:
    Fast jag tror ni kan hinna fasa ut det innan dess! Ta en vecka i taget och gör små förändringar. Börja med sängen jämte eran och flytta den en bit varje vecka. Ni har ju tre månader på er!
    Haha, om vi har den jämte och flyttar den så blir det att flytta den in där den står nu för det är så små avstånd. Men om vi ändå gjorde så. Då kommer han ju stå och vråla att han ska upp i vår säng. Ska jag ligga där då och försöka ignorera? Ska jag sitta bredvid och klappa eller ska jag vara i rummet bredvid? Haha, vad korkad jag låter. Jag vet inte vilket han uppfattar som tryggast..
  • haannab
    MalinEddie skrev 2011-08-25 09:24:52 följande:
    Det finns ingen anledning att sitta i hans rum om han inte är ledsen tycker jag. Jag menade alltså att jag tycker att du ska vara i rummet om han visar att han behöver dig där. Är han glad eller bökar runt i sängen kan du ju gå ut för att sedan gå in om han blir ledsen. Börja med att prata lugnade och röra honom i sängen. Fungerar det inte kan du ta upp honom i famnen för att lägga ner honom när han är lugn. Ofta måste man upprepa det hela många gånger de första dagarna.
    Okej, ja, precis. Jag går ut i rummet bredvid och typ viker tvätt så han hör att jag är där men att det är lugnt och stilla.

    Superkonstigt fråga igen. Är det verkligen bra att ta upp honom? Jag får känslan av att han då fattar att ju högre han skriker och gråter desto större chans är det att jag tar upp honom? Och det vill han ju så då kommer han skrika så högt han kan. Eller barn kanske inte kan tänka så långt?
  • haannab
    MalinEddie skrev 2011-08-25 09:37:20 följande:
    Så små barn manipulerar inte sina föräldrar om det är det du menar. Det kan däremot vara lättare att lugna äldre barn i sängen många gånger eftersom de är så rörliga. Jag tycker absolut att du ska ta upp honom i famnen om han inte lugnas i sängen för att sedan lägga ner honom direkt när han är lugn igen. Vagga inte eller liknande utan ha honom bara nära. Då vet han att han får komma i din trygga famn om han behöver det men lär sig samtidigt att du är konsekvent med att det är sovdags vid läggning. Efter några dagar räcker det ofta att lägga barnet, gå ut och säga godnatt. De blir trygga av att veta att föräldrarna svarar när det känns jobbigt.
    Okej! Tack för alla svar! Superbra! Jag tar upp honom men står kvar vid sängen och lägger ned honom sen igen. Hur länge kan tyckas vara "nog"? Tänk om han skriker i tre timmar? Ger man sig då?
  • haannab
    MalinEddie skrev 2011-08-25 09:41:13 följande:
    Sedan får man nästan räkna med att det tar lång tid vid läggning och uppvak de första dagarna eftersom barnet är ovant och förvirrat. Det bästa är om ni kan hjälpas åt för annars är det lätt att ge upp.
    Dela upp som i att ta varannan kväll eller att man går in varannan gång? Blir det förvirrat?
  • haannab

    Hej alla! Tack för svaren! Jag körde igår med att lägga honom i hans säng efter lite vanliga rutiner, han trodde vi var på väg till vår säng och fick panik när jag la honom i hans säng.

    Men jag satt på en stol bredvid spjälsängen och hade en hand på hans mage hela tiden. Jag sa inte så mycket utan strök han bara på magen/ryggen. Han skrek och försökte ta sig ut i 10 minuter kanske, men jag la honom bara ner gång på gång och stoppade i nappen. Sen skrek han i 5 minuter till (liggandes) och efter högst 20 minuter så sov han, och han sover där än. Jag fick gå upp två gånger under natten och hålla en hand på honom i 2 sekunder.  

    Eftersom det gick ganska fort så fanns det inget tillfälle att gå ut så jag satt kvar tills han somnade. Vi lyssnade på hans favoritskiva och vi hade lite ljust i rummet utanför och dörren på glänt.

    Ikväll är det hans pappa som gör det så hoppas det fungerar då med. Vi har verkligen bestämt att det ska gå nu för det blir outhärdligt annars, jag är så trött att jag storknar. Glad


  • haannab

    Hej! Tack för att ni skriver! Har gått ganska bra ändå. Vi har kört i en vecka. Jag kör på att han ska lära sig att somna själv, det känns viktigt. Det blir allt i en smäll - somna själv, sova i egen säng och i eget rum. Men han har jättenära till oss oavsett. han verkar tycka det är okej.

    Eftersom han ska lära sig somna själv så går jag ut så fort han är lugn, men går in igen om han bli ledsen. Det har tagit 20-50 minuter att lägga honom. Han är inte hysterisk längre men kan gråta lite och då går jag in och har handen på men är noga med att gå ut innan han somnat så att han vet att han kan somna själv. Jag fick det tipset i "Tassmetods-tråden". Den är skitbra.

    Han sover hela natten. Snyftar till en gång kanske. I natt ingen gång, han var knäpptyst så man blev nästan orolig åt andra hållet. Flört

    Vi kör gröt och banan till kvällsmat så han är mätt, har kolsvart i rummet och rummet utanför (vårat sovrum). Spelar godnattvisor svagt på skiva. Säger först "sssschhh" och blir han mer ledsen så håller vi en hand på. Glad


  • haannab
    lezza skrev 2011-09-01 16:44:39 följande:
    Jag sitter i samma sits, min son på 1år fyllda vägrar sova i sin säng.. Jag nattar honom i vår säng å lägger sen över honom i hans, men så fort han vaknar på natten blir de samma visa igen å han hamnar i vår säng igen..
    Samma visa om å om igen och varken han eller jag sover bra..
    För att tillägga så är jag gravid i v 35 nu å sover som de är kasst så jag är konstant trött å mår skit..

    Snälla ge mig råd oxå på hur man vänjer av honom att sova hos oss å lär sig sova bra i hans egna säng..
    Vi har hans spjälsäng brevid våran säng och där är planen att han ska vara kvar även när nästa bebis kommer, så vi har en på varsin sida men han måste sova i egen säng.. Detta bara går inte längre..

    Jag va bekväm i början med att amma/natta honom brevid mig så här är väl mitt straff :(
    Vi gjorde likadant först, han fick ligga i stora sängen med mig och somna sen bar hans pappa över honom till hans säng. Problemet är att små barn kan vakna till flera gånger på natten och bara checka läget och då blir dom rädda och oroliga om dom inte är där dom somnade och då vaknar dom ordentligt och blir ledsna. Därför är det viktigt att er son somnar även i sin säng så när han vaknar på natten så är han trygg och där han var när han somnade.

    Vi körde alla smällar i ett. Vår son ska kunna somna i egen säng (ensam) och han ska vara kvar där hela natten. Vi bär alltså inte över honom till oss om han vaknar utan han ska somna om själv. Vi är inne på 8e natten nu, det fungerar okej. han vaknade till och behövde hjälp med nappen två gånger i natt. Somnar själv i sängen och det tar runt 20-50 minuter.

    Har ni testat någon metod? Vi gör tassmetoden.Glad
Svar på tråden Hur får jag min 1-åring att sova i egen säng? Pepp tack.