Fan inte lätt

Lillii skrev 2011-08-30 21:03:59 följande:

Haha, det där "jag valde inte att skaffa barn för X år sen" är min favorit att använda om vi vuxna tjafsar om något gällande bonusen som jag inte orkar ta hand om.

Hahah det där är kul.
Sen har jag mitt motargument till "du visste att det fanns barn sen innan".
Då svarar jag "Och min sambo visste att jag inte har några barn och inte vill vara förälder än"

Han har ju tagit in mig i sitt liv på samma villkor som jag tagit in honom i mitt.
Dvs han har barn, jag har det inte. Han har ansvar, jag har det inte.
Sen kan man hjälpa varandra.
Jag kan hjälpa honom med barnen, han hjälper mig med något annat.
Men tvinga någon att ta ansvar för sina egna val och handlingar, det kan man aldrig göra.

Sen får väl även jag tillägga att jag har en jättebra kontakt med mina bonusar.
För att citera stora tjejen "Du är som min mamma när min mamma inte är här"

Iam

Äldre 31 Aug 20:36

#10

Lillii skrev 2011-08-31 20:23:52 följande:

Min bonus säger "du är ju mamma till min lillasyster, så någon slags mamma till mig måste du ju vara"

(ja, en tjatig sån brukar jag svara =P )

Tänk. Om det inte hade funnits en massa människor i barnens omgivning som gärna kastar sin egen tunga offerkofta över sina barn, så hade det inte funnits några problem i bonusfamiljer.
Inte fler än i kärnfamiljer i alla fall.

Men vuxna har en massa förutfattade meningar om hur barn ska reagera hela tiden, vilket skapar projiceringar.

Låt barnen känna som dom gör så blir allt bra, för barn anpassar sig väldigt lätt, Är du snäll mot barnet, respekterar det och bryr dig om det, så kommer du vara accepterad.

Iam

Äldre 1 Sep 09:04

#13

Eva 081 skrev 2011-08-31 21:59:46 följande:

"Jag har inte valt att skaffa barn för 8 år sen. Men nu får jag ta hand om en 8 åring ändå. Plus min lilla bäbis som JAG valt att skaffa. " Det var denna mening som jag blev så upprörd över. För att jag anser att hon gjort ett val den dagen som hon bestämde sig för att starta ett förhållande med sin man. Denna åsikt delar jag även med min man som är bonuspappa till våra tre äldsta barn, han funderade länge och väl innan vi inledde ett förhållande just för att kunna gå in och veta att han har gjort ett lika stort val som att han hade valt att sätta dom till livet själv. Sedan är det inte lätt, men det är det inte för mig heller som biologisk mamma.

Eller så kan man vända på det.
Mannen visste att när han separerade så blev han ensamstående, och när han gick in i ett förhållande med en kvinna som valt att inte ha barn så var han medveten om det oxå.

Hur kommer det sig att vuxna män och deras barn hela tiden ska stå utan skyldigheter, men med alla rättigheter. Och kvinnan och dom gemensamma barnen står utan rättigheter men med en (ursäkta språket) jävla massa skyldigheter?
Alla är väl människor och alla har samma rätt att få sina behov tillgodosedda och få bli prioriterade.
Och det är inte per automatik synd om barn som växer upp med separerade föräldrar, och det är inte synd om barn vars pappa tar det fulla ansvaret, och det är inte synd om barn som inte ser pappans fru ta rollen som en extramamma.

Det är inte synd om någon mer än dom som vägrar se längre än näsan räcker och så idogt lägger in sina egna vuxna svartsjukor och problem i barnen. DET om något skapar barn med problem.

Iam

Äldre 10 Jan 16:27

#24

emselott skrev 2012-01-10 16:23:38 följande:

Föregående inlägg var en miss. Tryckte på fel knapp o det blev tummen ned ist för tummen upp.
Är man 16 år är man tillräckligt stor för att ta ansvar för sina egna saker. Ställ in dem i ikea-påsen du. Gnäller hon så lova henne att du slänger den direkt i soptunnan nästa gång istället!

Skulle just fråga varför det inlägget fick tummen ner, men nu fick jag förklaringen :)

Fan inte lätt

INNEHÅLL