Abort... Ja eller Nej?

Jag har varit enormt tveksam till min graviditet själv, från första sekunden när pluset syntes och jag förstod att jag var gravid så fanns det nästan bara abort som alternativ, vilket jag ALDRIG trodde att jag skulle kunna göra. Men du vet hur galet livet är ibland och saker kommer på fel tillfälle/plats/tidpunkt. Men nu har jag gjort en plus och minus lista och jag har märkt att jag mer procent av dagen vill behälla barnet nu... helt otroligt men klockan 11:00 på fm varje dag så tippar jag nu och är positiv resten av dagen, så vad jag vill säga till dig, var RIKTIGT ärlig med din lista eller dina tankar... Jag tror att jag med största sannolikhet behåller detta barn! Lycka till vännen!!!

Men så e det ju faktiskt så att det finns olika p-piller..hon kanske har testat olika efter varje gång...Man vet aldrig...

Visst kan jag hålla med om att abort inte alltid är den bästa lösningen på en oplanerad graviditetet. Kan tycka att det skulle krävas lite mer för att få genomföra en abort, kanske ett obligatoriskt samtal med kurator? Idag lämnas tjejen helt utan stöd från andra än sina närmaste som ofta har sina alldeles egna åsikter vad som är bäst för henne!

Men för mig handlar abortfrågan mycket om vad som är alternativet. Utan en legal abort i Sverige skulle vi få tillbaka de illegala aborterna, vilket jag ser som någonting ännu hemskare. För även idag finns det många som absolut inte kan tänka sig en graviditet och ändå sätter sig i den situationen.

Sen måste jag säga att på en sån här sida med många gravida och försökande så skulle jag tro att abortmotståndet är större än i "vanliga samhället", de tankar jag har om abort nu när jag är över 30 och gravid, kan inte jämföras med vad jag tyckte och tänkte som 15-åring utan en tanke på barn.

Och det är ju också så det är tänkt, jag ska vilja ta hand om mitt barn till varje pris och hormonerna hjälper mig med det! Att säga ja till ett oplanerat barn är därför mycket lättare för kvinnan, hon får hormonskjutsen på en gång, det får inte mannen.

Jag har gjort en sen abort, jag ångrar den absolut inte! Även om beslutet inte var något lätt beslut, men ändå nödvändigt som situationen såg ut då.

Jag har gjort två aborter och jag ångrar dom men då var det de bästa alternativet för mig och jag vet att jag gjorde rätt, hade redan ett barn innan och jag skulle aldrig klarat det då i den tidpunkten av mitt liv...

Skulle inte kunna tänka mig att göra en abort, men det beror inte på moraliska betänkligheter utan av berättelser jag fått höra av kollegor på jobbet som jobbat på gynavdelningar.
De medel man får injicerade är livmodersammandragande men inte alltid fosterdödande. Fostret för ligga i en rondskål tills det inte uppvisar livstecken längre! Kan inte ens föreställa mig att leva med det, att mitt barn dör i en rondskål. Men det är jag det!

Tack anonym kl 19:47 igår. Det är ju upplyftande att du talar om i detalj, vad du tror händer vid en abort. Snart kommer allhanda skrönor om vad som händer och inte händer med fostren dyka upp. Sansa er, visa respekt och kom inte med sån obehaglig hörsägen.

Jag har aldrig behövt genomgå en abort själv, men jag är definitivt för den fria abort som finns i Sverige i dag. Min inställning må låta drastisk och kallhamrad, men för mig handlar det inte om att "döda" ett barn vid en tidig abort - eftersom detta kräver att fostret/embryot verkligen har utvecklat ett medvetande, kan känna smärta osv.

Till och med när detta kan anses ha utvecklats kan det finnas skäl som talar för sk sena aborter - dvs även om man vet att fostret faktiskt kan uppleva smärta där i rondskålen (om det nu är så det går till) så kan andra skäl väga tyngre; t ex kvinnans eventuella lidande av att tvingas behålla ett barn hon inte vill ha. Detta eftersom kvinnan är medvetande i högre grad än fostret.

Jag tycker oerhört synd om den som i den här tråden berättade om sina tre aborter och genast fick en massa skit för det - måste ni ta ut er frustration över att det är svårt att bli med barn på henne? Men jag antar att ni resonerar så här: barn är en gåva, en gåva måste komma från någon=Gud eller annan "högre makt", det är fel att inte vara tacksam över det man får av Gud.

Om man tror på Gud eller "en högre makt" fungerar ju det resonemanget. För mig som är ateist stämmer det inte alls. Jag tror att man råkar bli med barn av en lycklig/olycklig slump, man kan inte förtjäna ett barn eller straffas med barnlöshet för sina synder. Jag tycker alltså inte heller att man har någon skyldighet att behålla ett barn som man inte vill ha.

Till senaste anonym, vem är det du riktar dig till när du skriver "Jag tycker oerhört synd om den som i den här tråden berättade om sina tre aborter och genast fick en massa skit för det - måste ni ta ut er frustration över att det är svårt att bli med barn på henne?"
Och skilj på att få skit jämfört med att få åsikter.

"Men jag antar att ni resonerar så här: barn är en gåva, en gåva måste komma från någon=Gud eller annan "högre makt", det är fel att inte vara tacksam över det man får av Gud. "
Om du skriver vad och vem du menar så kan dessa själv berätta hur de resonerar istället för att du på eget bevåg tillskriver dem åsikter.

Som så många andra gånger skriver jag som jag anser...
Det är fel att genomgå abort bara för att göra det som vana. Många använder inte preventivmedel idag, utan gör abort så fort det går galet.
Många idag startar sitt sexliv tidigt i livet och har inte hunnit att skaffa p-piller eller vad dom nu vill ha. Och att göra abort är så enkelt...
Jag anser att det är fel på grund av att man trots allt en gång ha valt att ha oskyddad sex och inte vill ta konsikvenserna av detta handlande...
Ett barn är ett mirakel och ett liv ska man inte välja bort. Barnet i magen har inte valt att bli till och inte att dö innan det ens ha fått chansen att bli någon.
Jag är inte direkt kristen, men jag tror att det är meningen att man blir gravid just den stunden och barnet borde få chansen till ett liv.
Det är så fel när folk säger att dom inte känner något efteråt och att dom inte anser att dom handlade fel...
Jag förstår om en tjej väljer denna utväg en gång eller kanske två på grund av att killen inte vill eller att det var med fel person... Men efter en abort är det något som förstörs och det kan sluta med att man blir steril eller att man kommande år kommer att få svårigheter i att bli gravid...
Många tänker sig inte för och många använder inte aborten som sista utväg... Det är det som är så fel...
Jag vet att man inte ska hoppa på den som redan ligger ner, men jag kan inte ens komma på en anldening till varför man ta bort ett liv på ett så enkellt sätt?
Jag försöker att förstå dom som har valt det, men innerst inen förstår jag inte varför--- Kanske att jag hade förstått om om själv valt det, men jag har aldrig ens varit i närheten av de tankarna och jag tror inte att jag ens skulle våga fundera på det idag...

Så till alla som valt det. Jag förstår delvis, men inte varför...
Köp kondom, p-piller, tryck in en spiral eller gör något så att ni inte måste välja det...
Det är så enkellt att ligga med en eller flera killar men ta också konsikvensen av erat handlande. Abort är inget som borde vara så enkellt att välja och alla har råd med ett NEJ om ingen av personerna har skydd...

Har ni tänkt på att det inte bara är tjejer som blivit gravida av misstag som väljer abort?

Det finns faktiskt tjejer/kvinnor i samma situation som jag själv, man väntade sin älskade lilla baby, och under graviditeten fick man ett smärtsamt besked, att fostret var skadat.
Detta gör inte beslutet lätt, tvärtom. Vi valde abort dels för barnets bästa, och för vår egen del.

Vi har en fri abort i Sverige idag, alla har rätt till sitt val. Vem äger rätten att klanka ner på folks val? Jag tror inte att det är NÅGON som väljer abort lättvindigt, som extra p-medel. Oavsett metod för abort så är det en jobbig process, fysiskt och psykiskt. Tänk på det innan ni spyr galla över någon..

Hej! jag var 18 år när jag fick min son. väldigt omogen men det gick bra. När han bara var 1 år blev jag med barn igen. Jag valde att göra abort för pappan ville inte ha några barn ( han hade redan 2 ) Jag skulle alltså bli ensammstående 20-åring med 2 barn. Då gav jag hellre de barn som redan fanns all min kärlek och tid. Så för mig var inte valet så svårt!
Men nu 10 år senare så har jag fått mitt andra barn och denna gång är jag mogen att ta hand om fler barn än 1.
Ha det så bra!!!!!!

Måste bara säga en sak.. Jag tycker INTE att man ska använda abort som preventivmedel... Utan endast i nödfall.. Känner en som gjort det 18 ggr men nu blivit tvingad att sterelisera sig. Fick inte lov att göra fler aborter.

Känner att det är de som talar utifrån sig själva och sina egna erfarenheter som tillför mest i sådana här diskussioner. Det finns så mycket tyckanden kring detta att man ibland mår illa. Varje situation är unik och har sin historia. Varje människa har sina skäl.
Det var med stor vånda jag ställdes inför beslutet att behålla eller ta bort mitt barn. Var i vecka 13 när jag fick beskedet om att jag var gravid (använde spiral och kände inte de andra fysiska tecknen på graviditet). Var i en trasslig social situation och mycket talade för abort. Efter undersökning och samtal med läkare och barnmorska valde jag att behålla barnet. I den valsituationen jag stod i var t.e.x. detta forum till stor hjälp för mig. Jag läste, grät och läste ännu mer av era självupplevda händelser och upplevelser. Både aborthistorier och inlägg från er andra.
Jag är glad att vi har fri abortlagstiftning här i landet. Och att man kan få stöd i sitt beslut, vilket det än blir.

NEJ!!

Man kan ALDRIG bli "tvingad".. Jag förstår hur du menar men man blir inte tvingad jag tycker det var fel uttryck.
Om du va så svag att du inte kunde stå emot honom var det nog rätt beslut annars hade nog inte barnet haft en stark mamma..

Jag har gjort 2 aborter och ångrar ingen (Ångrade dock nr 2 länge)

Känner inget behov av att förklara för alla agressiva abortmotståndare hur jag skyddade mig o varför jag gjorde aborterna dock...

Jag tycker INTE att man dödar ett barn och jag tycker att det är bra att det finns abortmöjligheter så länge man inte använder det som preventivmedel... Men seriöst, tror ni verkligen det finns NÅN som gör det? Det tror då inte jag!

Har gjort min praktik på kvinnokliniken på ett av de större sjukhusen i landet, och jag kan säga att det kom in en hel del kvinnor som hade gjort abort både 3 och fler gånger.
Det är helt och hållet kvinnornas val och jag tänker inte sitta och döma dem för att de använder abort som preventivmedel. Vill de göra det så är det upp till dem. Att man inte skulle vilja göra det själv är en sak, men anklaga andra för deras val och beslut över sin kropp är enbart nedlåtande.

Tycker inte att man kan döma en männsika som genomgått abort kanske 2, 3 eller fler gånger, och påstå att denne använder det som prev.medel.

Visst, det finns dom som kanske gör det, men utifrån mig själv: Jag har genomgått två aborter redan och har inte ens hunnit fylla 20 år. Varför? Pga väldigt jobbiga biverkningar av både p-piller, p-stav och spiral har jag fått "hoppa" mellan olika prev.medel vilket har gett oönskat resultat, jag har altså lyckats bli oplanerat gravid två gånger! Jag har aldrig slarvat medvetet, kanske glömt att ta sammanlagt 3 piller/år, inte mer än mänskligt anser jag.

Snälla döm inte männsikan enbart efter ANTALET aborter, om ni inte har fakta om orsaken och därefter KAN ta ställning. Vill bara tillägga att jag själv nu är gravid, efter att ha mått fruktansvärt dåligt efter båda aborterna bestämde jag mig denna gång för att behålla barnet.
Inga fler aborter för min del, men jag dömer aldrig en människa som väljer det.

Har gjort en abort för drygt fyra år sedan. Hade gärna behållt det barnet om jag och pappan bott i samma stad, även om vi nyligen träffats. Vi bodde 30 mil från varandra och jag hade nyss börjat projektanst på 1,5 år.

Jag vill inte gå igenom en graviditet ensam, utan ville dela den tiden med pappan till barnet - både bra och dåligt under den tiden! Alternativet hade då varit att sluta det efterlängtade jobbet och flytta. Komma gravid, men arbetslös tid i en ny stad... Inte någon kul start tycker jag.

Ett barn har rätt att kunna bli bra omhändertagen och få bra förutsättningar i livet. Jag ångar inte det val jag gjorde då, det var inte vår tid just då. Försöker nu skaffa barn med samma kille (vi har bott ihop nu i 3 år) och fått två mf. Har jag "straffats" för min abort tillräckligt tycker du?