Inlägg från: MalinEddie |Visa alla inlägg
  • MalinEddie

    God doesn´t make mistakes

    Zargenta skrev 2011-08-31 17:08:46 följande:
    Jag kommer själv utveckla en sjukdom som leder till att jag får funktionsnedsättningar och sen dö, en mycket mindre värdig död och plågas svårt under många år, tror du att jag är glad för det?
     Är din sjukdom ärftlig? Hur tänker du i så fall kring din egen graviditet?
  • MalinEddie

    Jag tycker att testen är bra även om man inte har en tanke på abort. Man får en chans att förberedda sig. Jag har träffat många med DS i mitt tidigare jobb. De har ingen lindrig form som din dotter och då är det svårare både för dem och deras familj.

  • MalinEddie
    mammatill5 skrev 2011-08-31 18:00:48 följande:
    Jag ser det som att min Dotter har lindrig DS. Andra ser hennes DS som Måttlig.. Hon går på Träningsskolan.. Så hon är väl måttlig...

    jag får passa henne överallt.. Hon har ett hjärtfel.. AV-Commune.. Hon var ofta sjuk när hon var liten... Hon är stöddig som få.. Hon är överst i högen bland brorsorna..

    Tja.. hon är lika lätt eller svår som mina andra ungar.. Det beror helt på hur man själv ser det.

    Har man bestämt sig för att DS är katastrof då måste nog allt kännas svårt.
     Du måste förstå att alla inte tar lika lätt på de följdsjukdomar som kan komma med DS t.ex.
  • MalinEddie
    mammatill5 skrev 2011-09-01 23:52:28 följande:
    Aborter på oönskade barn är helt annat än dom som är planerade och önskade men väljs ändå bort för att dom inte dög.
    Jag tror du tar det hela väldigt personligt och jag kan i så fall förstå det. Du måste dock inse att det inte är din dotter någon aborterar. Hon är ju inte sin funktionshinder.
  • MalinEddie
    Sarah f skrev 2011-09-02 18:21:40 följande:
    Det är ju inte riktigt så att du är i en sits där du kan klandra någon.

    Jag har arbetat med vuxna med grav autism, lite grann med barn med bland annat DS. Det gav mig en liten intblick i deras vardag och en hel del inblick i föräldrarnas strid med sina liv.

    Jag väljer att skaffa barn och dessa barn vill jag ska växa upp till individer med fullödiga bra liv. Jag önskar att de inte behöver mig när de är vuxna, i alla fall inte för att klara sin vardag.   Kanske skulle ett DS barn krama mig mer, men det kan jag leva med.  
    Jag har också arbetat med ungdomar och vuxna med DS och träffat deras föräldrar och känner likadant som du.  Jag vet vilka svårigheter det kan innebära för både för barn och föräldrar. Det är inte alltid så rosenskimrande som TS vill få det till.
  • MalinEddie
    mammatill5 skrev 2011-09-02 19:43:09 följande:
    [quote][quote-nick]Jakkolina skrev 2011-09-02 18:52:35 följande:[/quote-nick]Det här är så typiskt er här... Ni lägger in era ibland skitkonstiga tolkningar när ni citerar mig. Vissa är av "goddag Yxskaft" typ.. Vissa provocerar medvetet och gör en medveten feltolkning som sen resten går igång på. Här inne får man en grupptillhörighet som man kanske inte har annars.. Infantilt i mitt tycke. Men det är så lätt att sitta bakom en skärm anonymt. (inte alla)
    tja.. visste ju hur det kan vara och tar det.

    Ok.. svar då..

    Rosenskimrande som TS vill få det till.. Så najs..

    Tänk om livet med barn vore Rosenskimrande.. Men det är det inte alltid.
    Livet med Hanna.. tja.. det går upp och ner som med dom flesta ungarna hemma.
    Jag vill inte att du buntar ihop mig med andra. Jag vet inte vad de har skrivit eftersom jag inte har hunnit läsa speciellt mycket i tråden. Självklart är livet inte rosenskimrande för någon, jag överdrev kanske något. Jag tycker dock att du ser väldigt enkelt på DS. Du måste förstå att alla barn och föräldrar inte upplever DS på samma sätt. Vad jag egentligen vill få fram är att DS ofta leder till komplikationer och svårigheter och jag skulle inte välja det livet för mina barn om jag kunde välja.  Jag tvivlar inte på att din dotter är underbar och att ni har ett underbart liv tillsammans.
Svar på tråden God doesn´t make mistakes