God doesn´t make mistakes

Men är inte alla barn underbart söta!??

Jag undrar verkligen om någon skulle vilja att jag tvingades föda ett barn med DS trots att jag inte ville. Jag är inte stolt över det, men när jag ser barn med DS mår jag illa, jag blir äcklad. Samma med vuxna. Jag kan inte se dem som människor, jag kan inte respektera dem, jag skulle inte älska barnet och jag, som själv har ett funktionshinder, skulle inte klara av att ta hand om barnet särskilt bra.

Är det inte en bra sak att jag då kan göra fostervattensprov och ta bort ett barn med DS om jag skulle bära på ett sådant? Tror ni verkligen att ett barn med DS skulle bli lyckligt med mig som mamma? En mamma som inte älskar det, som tycker att barnet är äckligt och som inte kan ge det vad det behöver. Är det att tänka på barnens bästa?

Känns lite som att folk tror att ts behöver höra det som tröst...jag tycker alla ungar är söta oavsett handikapp eller inte.

Mitt barn har du väl aldrig sett,hon är lika söt som alla andra,men alla lägger inte in bilder på sina barn och som du vet så finns bara den bilden här just för att hon har ds och inget annat.

Det låter lite som att ni säger "jo ts men hon är söt ändå" det är väl inte det som det handlar om,utan att ts tycker att folk med vett o vilje ska föda fler ds barn till världen!

Ingen som har ifrågasatt om hon är en lycklig mamma!

Jag är inte en hemsk människa. Jag har begränsningar och svårigheter, jag har själv ett funktionshinder som gör vissa saker svåra. Bland annat empati, att förstå och ta hand om andra med kraftiga avvikelser från mig själv. Jag är fantastiskt bra med normala barn och med barn som har vissa avvikelser, däremot är jag inte bra med alla människor och heller inte med alla barn. Mitt funktionshinder gör det omöjligt för mig att ta hand om ett barn med DS. Så du tycker inte att jag ska få barn? På vilket sätt är det inte rasbiologiskt? Ska människor som jag inte få finnas? Vi ska inte få föröka oss? Jag är alltså värd mindre än någon med DS? Hur går det ihop?

Jag säger nämligen inte att människor med DS inte förtjänar att leva eller att de har mindre värde än jag. Jag säger att jag inte skulle bli en bra mamma till ett barn med DS.

Det är inte alls vad hon skriver. Hon berättar att just hon reagerar på den avvikelsen och hon är medveten om att hon inte ska föda barn med det syndromet.