God doesn´t make mistakes
FrökenUmami skrev 2011-09-01 20:45:51 följande:
Vad är det för fråga?Det gäller väl i så fall alla föräldrar oavsett.
Inlägg från: Lea10
|
-
Alla är inte föräldrar till barn som aldrig blir vuxna och självständiga.
Det gäller väl i så fall alla föräldrar oavsett. -
Mitt barn lider inte av de åkommorna. Hon har inga hjärtfel, hon bor i en universitetsstad o både jag och sambon är akademiker, hon kommer kunna plugga på universitet om hon vill det när hon är vuxen och kunna försörja sig. Förhoppningsvis kommer hon också kunna bli gravid en dag när hon vill det, annars kan hon få hjälp med det.FrökenUmami skrev 2011-09-01 20:52:24 följande:Det stämmer men alla föräldrar kan ställas inför just den frågan. Då undrar jag hur skulle du svara då?
Ser ingen koppling mellan ett barn med ds och mitt barn, inte alls de problemen. Mitt barn har alla möjligheter och chanser till att kunna få ett självständigt liv som vuxen. -
Jag har svarat på din fråga.FrökenUmami skrev 2011-09-01 21:01:10 följande:Jag kan absolut se en koppling till möjligheten att som förälder mötas av den frågan oavsett om barnet har ett funktionshinder eller inte.
Det är rätt många föräldrar som fått den frågan i samband med att deras barn drabbats av t.ex en depression och det är tyvärr inget som en universitetsutbildning råder bot på.
Så hur skulle du bemöta den frågan om du gud förbjude fick den av ditt barn? -
Depressioner kan vem som helst få, det finns hjälp för det. Ser fortfarande inget samband. Mitt barn kan göra nästan vad hon vill med sitt liv, men ett barn med ds är oerhört begränsat. Det blir aldrig vuxet, kan aldrig få samma möjligheter som andra. Å andra sidan, är man omedveten om sin omvärld så blir man också kanske lyckligare? Men, det driver inga samhällen, att ha en hage med kor i. Förstår du?FrökenUmami skrev 2011-09-01 21:04:59 följande:Nej det har du inte. Du uteslöt att du ens skulle få den frågan i och med att ditt barn bodde i en universitetsstad osv men sanningen är den att depressioner slår rätt blint och det innebär att det i så fall är en fråga som alla föräldrar borde vara beredd att svara på. Om ni vi förväntar oss att föräldrar med barn som har funktionshinder ska kunna svara på den.
-
För att ha ett "gott liv" som du uttrycker det finns det vissa faktorer som ökar livskvaliteten. T ex att kunna försörja sig själv och vara självständig, resa, utbilda sig, ja, alla valmöjligheter som jag tidigare nämnt. Så förutsättningarna är rätt väsentliga för hur en människa mår.FrökenUmami skrev 2011-09-01 21:13:41 följande:Nu var det inte förutsättningarna för den enskilda individen vi egentligen diskuterade utan möjligheten/risken att som förälder få just den frågan.
Det jag menar är att ingen förälder går säker. Den frågan kan dyka upp oavsett om ditt barn har ett funktionshinder eller vikarierar för påven.
Därför tycker jag att det känns rätt osmakligt när det förutsätts att det avgörande för ett gott liv är avsaknaden av ett funktionshinder när livskriser kan drabba precis vem som helst. Din unge, min unge och grannens unge.
Känns som jag bara upprepar mig hela tiden.