Omplacerar du din älskade hund om ditt barn visar sig vara allergisk?

Väldigt tveksamt... mina hundar är en så otroligt stor del av mitt liv och jag skulle nog faktiskt försöka med mediciner först och endast om det inte funkar omplacera hundarna.
Men det skulle verkligen vara en mardröm

Hoppas verkligen att ni först om ni hamnar i denna situation faktiskt hör med läkare och får rådgivning innan ni riskerar barnens hälsa.

På er låter det som om allergi är ett digitalt påfund. Antingen är man inte allergisk alls eller så dör man om man råkar få syn på en hund eller en katt. Så är det inte, det finns en massa lägen däremellan. Man måste givetvis ta hänsyn till graden av allergi.

Hade en undulat som liten som gjorde mig snörvlig men aldrig att jag skulle gjort mig av med den. Lyckligtvis insåg föräldrarna att jag skulle må sämre av att ta bort den än av att vara allergisk så jag fick helt enkelt gå omkring och snörvla.

Jag tillhör den skaran som då väljer att vaccinera mitt barn så de själva senare i livet kan ta ett aktivt beslut om de vill ha pälsdjur eller ej.

Var själv allergisk då jag var liten och minns det med en plåga då jag bara vill mysa med allt som hade fyra ben och svans. Tror dock att de flesta väljer att flytta på djuret för det är "enklast" så. Och då menar jag inte känslomässigt. Men givetvis så får ju knodden minder symptom snabbare. men kan väl dra till med ett klatchigt ordspråk "Det som inte dödar gör en starkare"

:D

Vaccinera mot vad?

Jag hade omplacerat våran mastiff om det hade visat sig att barnen är allergiska.

Mycket tveksamt.

Motiveringen till det är att jag endast skulle kunna omplacera honom till någon jag känner då han kräver "specialvård". Speciellt ledfoder, benmanchetter på alla promenader, alltid täcke om det är under ca 10 grader ute eller bara allmänt rått i luften, han ska stretchas varje dag och sen krävs även besök hos hundfysioterapeut periodvis med jämna mellanrum då han har jättedåliga höfter. Han får heller inte gå lös hur mycket som helst eller härja runt då det gör honom sämre.

Och då är allt det här ändå bara förebyggande då han inte lider av höfterna såvida detta följs men jag skulle aldrig lita på att någon okänd människa skulle göra lika mycket och lägga ner lika mycket pengar på honom som vi gör. Har hört många gånger att vi borde tagit bort honom direkt när vi fick veta att han har e-höfter medan jag inte kan se varför man ska avliva en hund som inte lider. Nu lever han varannan dag-liv. Varannan dag som vanlig ung hund och varannan dag enbart korta kopplade "tråk"-promenader.

Hade någon jag känner och litar på kunnat ta honom hade jag däremot kunnat tänka mig att omplacera honom.
Sen hade medicineringen av barnet inte pågått under jättelång tid då hunden snart fyller 3 och kanske inte blir mer än 5 år trots allt vi gör för honom. Den dagen han lider av sina problem kommer jag givetvis ta bort honom och då skulle givetvis heller inget nytt djur införskaffas om barnet var allergisk.

Maybebaby.
Ja det finns vaccin. Men det tar flera år att få ett fullgott skydd. Vaccinet har massor med biverkning och det är inte säkert att det fungerar.
Skulle aldrig utsätta mina barn för det.