Förhållandet går åt helvete!

Prata med varandra? Berätta hur du känner?
Åk iväg nånstans tillsammans, bryt den där mediokra slentrianen en stund

Jag har försökt berätta många gånger hur jag känner. Han verkar liksom inte bry sig längre :( Han säger att det blir så efter ett tag i ett förhållande. Jag förstår ju att det är svårt att hålla kvar den där "nykära" känslan men vi har inte varit tillsammans länge!
Jag vill gärna hitta på saker, men så har vi ju också en liten son som vägrar somna på nätterna och är väldigt mammig och pappig just nu. det är svårt att lämna bort honom, även om det kanske bara handlar om över en natt. Jag vet inte alls vad jag ska göra längre, min sambo verkar också vantrivas men gör ingenting för att förbättra det.

Börja med att fråga honom hur han mår och hur han önskar att ert gemensamma liv ska vara. Om han säger att han vill jobba på relationen tycker jag att ni ska försöka hitta på mer saker tillsammans. Gör en utflykt med sonen eller vänj sonen vid att till exempel mormor eller farmor passar honom en stund så att ni kan göra något ihop som ni brukade göra innan ni fick barn.

Ge relationen en tidsgräns, till exempel ett år. Om det därefter känns som att ni försökt allt och ni fortfarande inte känner några varma kärleks-känslor för varann och inte tänder på varann, då är det dags att bryta upp. Men jag tror att ni kan hitta tillbaka, tristess drabbar alla relationer men det behöver inte betyda att alla känslor är helt försvunna, de är bara "vilande".

Låter precis som jag och min sambo när våran dotter var i den åldern! Hela hennes första år kändes vårat förhållande totalt dött! Vi var så trötta och allt kändes så tråkigt.

Vi bestämde även att vi skulle gå isär. Jag skaffade ett nytt boende, men bara några veckor innan jag skulle flytta hände nånting. Vi fick upp ögonen vad som höll på och hända! Vi älska ju varandra fortfarande. Vi pratade och pratade och kom fram till att det var inte det vi ville. Vi ville kämpa! Och vi hittade tillbaka till varandra! Idag har vi precis köpt vårat första gemensamma hus och är hur lyckliga som helst. Så det går så länge kärleken finns där.

Många par som precis fått barn upplever det här. Allt är tyvärr inte rosa moln.

Lycka till!

Håller med ovanstående som skrivit här. Prata med varandra hur han och du känner. Hur ni båda vill ha det, vad ni vill med ert förhållande osv. Ta en helg och åk iväg! Ibland måste man ha lite förhållande tid med varandra så man inte alltid är mamma och pappa. Så man inte glömmer av sig själva i förhållandet.. Så fort man börjar ta varandra förgivet blir allt tokigt /:
Jag och min sambo hade precis samma "onda" cirkel för 2 månader sedan, de var ett helvete. Vi gjorde en väldigt drastiskt åtgärd, men vi testade att vara ifrån varanda en vecka, då jag hade vårt barn eftersom vi skulle resa utomlands med min mamma då sambon var kvar hemma. Det var verkligen en kick i vårt förhållande.
Från att ha dessa vanliga vardagsrutinerna när han åkte till jobbet kl 04 och kom hem 18 på kvällen till att vara ifrån varandra... Man fick verkligen den där "saknar dig" känslan så fort! Och att sms:a utomlands är inte det billigaste och sitta vid en dator på semestern känns inte så kul. Så vi hade kontakt två-tre gånger med sms under två dagar under den veckan. När han hämtade oss senare var allting verkligen annorlunda.
Efter den resan och den veckan, vi började verkligen uppskatta varandra betydligt mer, sa "jag älskar dig" oftare, mycket mer pussar och kramar, allting blommstrade. Jättehärligt verkligen!

Ibland kan man behöva den där tiden ifrån varandra med lite kontakt för att känna saknaden igen och kunna längta efter den andra, det var något jag lärde mig. Det är ett bra tips iallafall :)
Klart att alla kan inte bara resa utomlands sådär men bo hos någon kompis eller dina föräldrar ett par dagar med lite kontakt till sambon. Och sen om saknaden finns där så testa ett försöka få en helg barnledigt och bara rå om er själva! :)

Det är nog inte helt ovanligt att det blir såhär efter att man får barn, Hittar du på något på egen hand när din sambo kommer hem från jobbet eller på helgen? Att bara komma hemifrån och få sakna sambon och barnet är kanske det som behövs?! 

Nej det blir väl att man glömmer bort varandra! Men saken är att jag saknar honom så mycket om dagarna, jag är fortfarande lika kär och jag försöker få till den där myskänslan hela tiden! När helgen kommer vill jag gärna hyra en bra film, tända ljus och krypa ner i soffan med honom - det vill han aldrig. han säger att jag har ett för stort mysbegär! När jag försöker planera utflykter så säger han att han är trött. Han är liksom helt kall. det verkar inte alls som att han är kär i mig längre. När han kommer hem från jobbet så försvinner min saknad efter honom och ersätts med irritation och ledsamhet eftersom han inte visar några tecken på att vara glad över att se mig :S

Jag är precis likadan, kan sakna min karl hela dagen sen när han kommer hem tycker jag att han lika gärna kan åka och jobba igen. Men jag hoppas att det är någon blandning av trötthet och hormoner.. Fråga honom om han är kär i dig?

Hårdrocksmorsan- det där kunde varit jag som skrivit ju! Enda skillnaden är att det va 3 månaders sen jag och sonen åkte med mina föräldrar till Grekland och lämnade pappan hemma! Vi hade nästan avslutat vårat förhållande, men allt blev jättebra när vi kom hem igen! Skönt att sakna varann lite kanske? Vår son är nu 13 månader och vi planerar att åka bort en helg bara min sambo och jag! Sonen får nog min mamma ta hand om!

Ge honom lite utrymme en period. Åk hem till dina föräldrar en helg om du har möjlighet, ta med dig pojken. Förhoppningsvis hinner han sakna familjen. Eller ta tillfället i akt när din sambo är pappaledig att åka bort ensam, så att han får möjlighet att sakna DIG.

De flesta par har olika stort behov av att gosa, därför är det viktigt att man möts på halva vägen. Han måste få känna att du inte "klänger" på honom, men samtidigt måste du få känna dig uppskattad. Jag tycker att du ska testa att vara mer reserverad ett tag. Om han märker att du inte bryr dig lika mycket som innan kanske han blir nervös och rädd att du ska ha tröttnat på honom. I så fall dröjer det inte länge förrän han börjar ta egna initiativ.

Men som sagt, sker det ingen förändring det närmaste året är det nog tyvärr så att han inte är kär längre...