Lollo36 skrev 2011-09-07 03:33:39 följande:
Nej, du blandar äpplen och päron.
Genom äktenskapsförord kan man föreskriva att viss egendom, eller all egendom, ska vara enskild (antingen på den ena makens sida eller på bådas). Ångrar man sig senare kan man genom nytt äktenskapsförord åter göra egendomen till giftorättsgods, bara makarna är överens.
Om man gifter sig utan äktenskapsförord blir all egendom man äger så kallat giftorättsgods. Det betyder inte att båda äger allt med hälften, var och en äger fortfarande sina grejer om ni inte har köpt dem ihop (och de därför är samägda). MEN vid en skilsmässa eller om en make dör ska en bodelning göras. I bodelningen ingår allt giftorättsgods. Huvudregeln vid en bodelning är att nettovärdet av giftorättsgodset ska delas lika mellan parterna. Dvs om den ene äger saker för 1 mkr och har lån på 800 000 kr är nettot som går till den gemensamma potten 200 000 och om den andre äger saker för 500 000 kr och har lån på 600 000 kr så har den inget nettovärde på sin egendom och bidrar med 0 kr till den gemensamma potten (en makes "bidrag" kan aldrig bli negativt). Den gemensamma potten delas sedan på två, dvs 100 000 till var och en. Om båda vill behålla sina fysiska prylar innebär bodelningen i praktiken att den förste maken får lösa ut den andre genom att betala den 100 000 kr. Eller så får han/hon avstå grejer till motsvarande värde.
Om äktenskapet upplöses pga en makes död kan den andra maken i stället för en bodelning enligt ovan välja att behålla sitt eget giftorättsgods. Dvs om det är den förste (som hade ett netto på 200 000 kr) som är efterlevande make väljer den troligtvis att behålla sitt giftorättsgods i stället för att bodela, eftersom han/hon "tjänar" 100 000 kr på det.
Är man gifta med enbart gemensamma barn och en av makarna dör ärver maken före barnen, barnen har rätt att få ut sitt arv efter den först avlidne föräldern först när den andre föräldern också dör. Denna regel kom till för att skydda den efterlevande maken så att den inte ska behöva sälja huset etc för att lösa ut barnen när den förste maken dör. Särkullbarn däremot (bara ena makens barn) har rätt att få ut sitt arv när dess förälder dör. Man kan skriva ett testamente till förmån för sin make men det går inte att göra barn helt arvslösa på det sättet, barnet kan alltid kräva sin s.k. laglott, som uppgår till 50% av det belopp som barnet skulle ha fått i arv om testamente inte hade funnits.
Så om man tar ditt exempel: Är all egendomen enskild behåller var och en sin egendom vid en skilsmässa och det blir inte heller någon bodelning om en av er dör eftersom det inte finns något giftorättsgods att dela. Du ärver mannen före era gemensamma barn om han dör, men inte före särkullbarnet om inte det barnet har avstått sin arvslott. Så finns det ett särkullbarn och ett gemensamt barn ärver särkullbarnet 50 % och du 50% (ert gemensamma barns andel). Om särkullbarnet skulle avstå sin arvsrätt blir det i stället s k efterarvinge och får arvsrätt när du dör. Om din man skriver ett testamente till förmån för dig och däri skriver att du ska ärva allt kan särkullbarnet bestrida testamentet och kräva att få ut sin laglott, som då blir 25 % (hälften av arvslotten).
Finns det ett särkullbarn och två gemensamma blir fördelningen 33,3 (laglott 16,65) resp 66,7 % osv.
Det var lite om principerna. Ni ska absolut anlita en jurist, gärna någon vid en advokatbyrå eller välrenommerad juristfirma så att det blir rätt.
Blev glad för ditt svar. Du verkar kunna det här.
Så det är alltså dumt av mig att gå med på äktenskapsförord? För om han dör får jag ut mindre? Har jag förstått rätt?
Om vi inte väljer äktenskapsförord. Finns det något sätt att göra så att hans barn inte ärver av det som jag själv har sparat ihop på mitt sparkonto. För om jag sparar pengar för att senare kunna köpa ut hans barn, då kommer väl en viss procent av det jag sparar att även gå till det arv som barnet ska ha?