Herregud vad mycket ni får! Vi får 7500kr i ersättning och 4000kr i omkostnader (inkl. barnbidrag).

Oftast ingår barnbidraget i omkostnadsersättningen.

Ni tänker inte alls galet! Barn i alla åldrar behöver familjehem, vissa vill ta emot en tonåring medan andra känner att dom inte klarar av det och hellre tar emot ett yngre barn. Och såklart tvärtom!! När man blir utredda som familjehem i kommunerna så får man önska vilken ålderskategori man vill ta emot. Era egna barns ålder spelar ingen roll utan det är soc som sedan bestämmer om det barnet dom behöver placera passar hos er. Dom brukar dock avråda att vara familjehem om man har en liten baby.

Jag tycker verkligen att ni ska ansöka om att bli familjehem när ni är redo, det görs ändå en grundlig utredning på er och det är sen familjehemsutredarna som beslutar om ni skulle passa!

Men som andra har sagt, soc mål är att barnen ska tillbaka till sin biologiska familj så snabbt som möjligt (tyvärr även om det innebär stoora risker för barnen). Så det är väldigt viktigt att man har med sig dom tankarna hela tiden och även förklarar för sina egna barn, det kan bli riktigt jobbigt när man har fäst sig vid en bebis som man har haft från födseln och som sen ska till sina biologiska föräldrar efter kanske 2 eller 3 år...

Jag antar att hon menade att dom kanske vill vara det första familjehemmet. Det finns ju dom som är mer lämpliga att ta hand om 6 åringar som har farit illa och bott i

5 olika familjehem medan det finns andra som är mer lämpliga att ta hand om en 1 åring som flyttar från mamma o pappa för första gången!

Sen finns det dom som vill ta emot en liten nyfödd bebis och klarar av den sjukt jobbiga delen att denna bebis nu blivit 1,5 år och börjar säga mamma o pappa men nu ska tillbaka till sin biologiska mamma o pappa.

Sen finns det dom som kan ta emot en 14 åring som har blivit sexuellt utnyttjad i halva livet och nu går på tunga droger!!

Ni anser då alltså att bara för att man inte klarar av att hjälpa barn i alla åldrar så ska man inte vara familjehem?!

Det är när man tar emot ett barn man inte klarar av som barnet far riktigt illa!!

Men du förstår, det är inte alltid föräldrarna klarar av att ta tillbaka sitt barn tidigare! Och man kan ju då fråga sig om ett barn som inte vet om någon annan familj än sitt familjehem ska bli tvingad att flytta till en tant och farbror som man kanske bara har träffat en gång i veckan och nu börja säga mamma o pappa till dom för att dom födde barnet!

Men du förstår, det är inte alltid föräldrarna klarar av att ta tillbaka sitt barn tidigare! Och man kan ju då fråga sig om ett barn som inte vet om någon annan familj än sitt familjehem ska bli tvingad att flytta till en tant och farbror som man kanske bara har träffat en gång i veckan och nu börja säga mamma o pappa till dom för att dom födde barnet!


Tyvärr så är det så verkligheten ser ut eftersom blodsbanden är viktigast enligt soc (och hälften av er i den här tråden)!

Ett barn kan vara mycket äldre än 3 år när soc anser att föräldrarna är kapabla att ta hand om barnet igen!

Det är hur bra som helst när det är så :)

Men det alla inte verkar förstå är att verkligheten inte alltid är så att barnen blir placerade i ett familjehem i en månad o sen ska dom tillbaka till sina biologiska föräldrar.

Alla familjehemssituationer ser olika ut och det är de man måste förstå.
Självklart är grundtanken att ett familjehem bara är tillfälligt men man måste oxå veta att det kan bli ett livslångt uppdrag!
Och tar man emot ett litet spädbarn så måste man ge den all den kärlek som man ger till sina biologiska barn för annars växer detta barn upp och blir riktigt emotionellt störd. men samtidigt så måste man se till så inte de biologiska föräldrarna glöms bort, även om inte umgängen är möjligt.

Jag visste inte ens om att man fick ersättning som familjehem (hade inga planer på att bli) men pga en komplicerad situation så blev en 4 dagar gammal pojke placerad hos oss i början av sommaren.
Nu, 4 månader senare, är vi färdigutredda och godkända.
Vi har en ersättning på 7500kr (som sedan ska skattas på) och omkostnadsersättning på 4000kr. Detta är då en lite nyfödd kille som behöver blöjor, mat, kläder, vagn, säng, leksaker, ja allt som en bebis behöver. För varje månad behöver han nya saker som hänger ihop med hans utveckling, och han växer så det knakar så nya kläder behöver han hela tiden oxå.

Jag kan ju då lugnt säga att plånboken inte blir tyngre av att vara familjehem!

Nej, som jag skrev så får vi 4000kr i omkostnadsersättning. Bebisen kostar alltså ca 4000kr varje månad med allt, än så länge har han kostat betydligt mycket mer än 4000kr varje månad. Sen fick vi 7500kr i arvode, vilket innebär efter skatt ca 5000kr. Så man kan ju då säga att våran "lön" som familjehem är 5000kr varje månad.
Det är pengar vi får för att vi väljer att öppna vårat hem och hjärtan för att hjälpa en familj som inte har det så bra och som inte klarar av att ta hand om sin son.
Men som jag även skrev innan så när vi tog emot denna lilla kille så hade jag ingen aning om att man fick ersättningar, vi valde alltså att öppna vårat hem för honom utan några som helst krav på pengar!

Det finns oändligt många familjehem som gör detta för att hjälpa.
Sen säger jag inte emot att det finns familjehem som gör det för pengarna.
Det finns familjehem som kämpar för bra umgängen med föräldrar.
Det finns familjehem som inte gör umgängen till bra tillfällen för barnen att träffa föräldrarna.

Det kanske är dags att sluta sätta alla i samma fack?

Familjehem som tar hand om bebisar får ingenting från försäkringskassan, däremot så får man för förlorad arbetsinkomst eftersom man måste vara hemma med bebisen den första tiden. När barnet sen börjar på dagiset så är det ju självklart så att man får börja jobba igen utan någon ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Sen finns det dom barnen/tonåringarna som blir familjehemsplacerade och som av olika anledningar inte vill/kan gå i skola/dagis vilket då innebär att nån måste vara hemma!

När du inte har någonting till en liten bebis, inte en enda sak. Bebisen äter som en häst, kissar o bajsar mycket och växer så det knakar både fysiskt och psykiskt.
DÅ kostar en bebis 4000kr i månaden och ibland mer! (Får vi några pengar över av dessa 4000kr så kommer vi sätta in dom på ett sparkonto åt honom).
Och eftersom dessa saker som vi handlar för dom 4000kr är bebisens saker så kommer dom att följa med honom om/när han flyttar hem till sin mamma igen.
I vanliga fall har du 9 månader på dig att spara pengar o köpa på dig saker till en bebis, vi hade inte det!
Vi skulle utan problem kunna ge bebisen lite mindre mat, inte byta blöjor så ofta, köpa en skallra och varför ska man behöva ha kläder som passar? Det är väl inne med tighta kläder?!
Men va fasen, alla familjehem är ju så dåliga så varför ska vi fortsätta försöka ta hand om denna bebis så bra som vi gör när vi kan leva ett liv i lyx istället?!

Han bor hos oss på obestämd tid.

Jag ger upp...