Varför vill man INTE ha barn?

Jag vill ha barn, så jag kan inte svara för mig men jag kan svara för min bror och hans sambo; de vill göra saker i sitt liv där barn inte passar in. De är inte speciellt intresserade av barn och har helt enkelt ingen längtan efter barn. Alla är olika :)

Jag tror att det kan finnas många anledningar.

- Den omogna: Man är helt enkelt inte redo än

- Den egoistiska: Man vill inte ta ansvar för någon annan än sig själv

- Den rädda: Man tror inte att man klarar av det. Kanske p.g.a. en egen svår barndom, förlossningsskräck e.d.

- Den självskyddande: Man har svårt att få barn och intalar då sig själv att man egentligen inte vill

- Den bekväma: Man tror inte att man orkar med det

I mitt förhållande har vi en bra grund, inkomst osv men jag skulle kunna tänka mig att inte skaffa barn för att jag har uretrit  och jag skulle inte våga att riskera att det blir värre. Har hört vissa som får komplikationer av förlossning som är likartade.

Jag har enda fram tills jag träffade min nuvarande sambo inte velat ha barn. Har inte känt något behov av att bilda familj med någon jag har haft ett förhållande med, inte för att de varit dåliga människor, utan för att de som jag inte känt något behov av att bli förälder och då är det ju liksom inte någonting man ens tänker på.
Känner heller (inte heller idag, trots att jag är höggravid) något större behov att sprida mina ganska så kassa gener vidare, utan skulle helst velat adoptera, men det har jag och kommer nog aldrig ha ekonomi till. Så jag var liksom lite inställd på att aldrig skaffa barn, och har full förståelse för att man inte vill det. Förstår såvida inte varför det i många fall är så provocerande att vara frivilligt barnlös/barnfri, framförallt som kvinna. Det är ju t.om. nästintill omöjligt att som kvinna och barnlös få igenom en sterilisering.
Jag skulle således säkerligen fortfarande velat vara barnlös/barnfri om jag inte träffat min sambo, och det hade nog inte vart helt omöjligt att jag hade haft ett par hundar eller något istället och vart lycklig ändå :)

Jag kan komma på många anledningar till att inte skaffa barn när jag själv sitter med 3:e i magen. Men jag ångrar inga barn och älskar dem över allt annat. Men det är två helt skilda världar å att skaffa barn är ju inget tvång är helt upp till var & en ju. tkr inte det är konstigt varför man väljer eller inte väljer barn,

man kan ju leva ett liv där barn inte passar in och känna att allt annat vore en blek kopia.
lever man för dagen är barn kanske inte ett alternativ och att man lever ett liv utan mening innan man far barn är ju väldigt relativt.

aa okej nej men är kanske pga dålig uppväxt, vissa har det inte inom sig helt enkelt.. alla väljer ju inte att skaffa sig en partner å vill kanske inte skaffa barn sj..