Idag åkte jag in till gynjouren pga magont i två dagar. Var så rädd att båda hjärtana hade slutat slå!!
Men där fanns två små sötnosar som har växt till sig som de ska och den minsta (som vi kallar Bill) har växt ikapp sig och är nu bara 4 mm mindre än sitt syskon (förut var det 7mm skillnad) och den andra (som vi kallar Bull) levde loppan! H*n gjorde kullerbyttor och vinkade åt oss efter varje gång, helt underbart!!
Nu kan jag vara lugn ett tag till, har inte sovit alls inatt, har varit så orolig. Men nu är jag så lycklig!!
Kram tjejer!
Hej tjejer! Välkomna ni nya och grattis!
Går in i v 12 idag men oron ger inte med sig, såg ju bebisarna för en vecka sedan och då sa gyn att den största faran var över och att jag skulle slappna av, men det går inte! Nu har jag åkt på en megaförkylning och är superorolig att det ska påverka bebisarna!
Hoppas ni mår bra, illamående till trots, det är ju egentligen ett bra tecken! =)
Kraaam!
Vi resonerar som 7feb, vi gör KUB-test (om vi får någon tid, får inte tag på BM) mest för att inte få en otrevlig överraskning senare, samt att vi har ju två st, om det är "fel" på en vill vi veta det tidigt. Sen om det är en kromosomavvikelse så bryr vi oss inte om det, barnen kommer vara så älskade!
Turitella: Polkagrisar (som jag aldrig äter annars) och päron och äpplen. Sen är jag sugen hela tiden, skulle kunna äta hela tiden men försöker verkligen tänka på vikten. Är redan överviktig och ska helst inta gå upp så mycket med tanke på att det är två, de kommer nog se till att jag blir tung ändå utan extra gravkilon!
Oj, jisses, vilken resa!! Rös i hela kroppen när du skrev att läkaren hade lämnat sitt hemnummer! Vilken tur att det ändå gick bra och varmaste grattiskramarna till din lilla Pingu (som är supersöt). Såklart är du jätteorolig, det är helt normalt efter allt du gått igenom, men vad bra att de har extra koll på dig!
Kram!
Mammas pärla: Jag mår faktiskt oförskämt bra!! Är i v 12 (11+3).
Vi har bestämt oss för att inte göra KUB, vi får göra det privat och det kostar drygt 2000 kr. Vi känner att är ett barns sjukt kommer vi inte ta bort det och riskera det andra, har någon av dem DS så är inte det något bekymmer för oss, så vi får ta det som det kommer... valet är gjort och det känns skönt!
Ska försöka få till ett ultraljud snart igen bara för att stilla oron om hur de växer. Men med tanke på den växtvärken jag har så borde jag inte oroa mig..
fipochi: Usch vad ledsamt! Som 7feb skriver så är det svårt att veta vad man ska skriva utan att det blir klyschigt. Jag vet vad du går igenom, rädslan och oron. Hoppas du har stöd runt om dig på det sättet du vill och behöver. Varmaste styrkekramarna och uppdatera oss om hur det går!
fipochi: Hur har det gått för dig?