Vår- /Sommarbebis 2012 efter IVF

Idag åkte jag och maken in till Babyproffsen för att kika lite :D Vilken underbar känsla att gå runt och titta på spjälsäng, bilbarnstolar och barnvagnar, samtidigt som liten i magen sprattlar och rör sig! Ren lycka!!! Vi kollade på vagnar och har bestämt oss för en Emmaljunga Edge med uniQ- chassi. Försäljaren visade massa funktioner och allt verkade genomtänkt och smart. Vi bor på landet och kommer gå mycket på grusvägar och förhoppningsvis lite skogsstigar och den här vagnen såg robust och tålig ut, samtidigt som den är klassisk och snygg. Hittade en färg som heter Black Jeans som vi båda tyckte va fin, passar till både pojke och flicka vilket är bra eftersom vi inte vet va det är som gömmer sig i magen. Jag är så glad nu, att kolla vagn har jag drömt om i många år nu och äntligen är det min tur :) Men vi väntar med att beställa tills v30 eller nått, det var Max 6 veckors leveranstid och nu har vi dragit igång med renovering av övervåning så det är fullt upp med prylar i huset ändå ;) Mrs igelkott, ja det känns inte som att det skiljer lika mycket senare i graviditeten som precis i början. Vilken vecka är du i nu?! MoaLi ja visst är det underbart att ha en hel grupp med tjejer i samma sits som man själv är i, som förstår sig på såväl extrem oro som överdådig lycka över graviditeten!! Jag är så glad över att ha hittat er allihop i tråden, så skönt att läsa alla era inlägg och kunna skriva av sig själv titt som tätt :) Kram

Åh, vissa människor är verkligen helt okänsliga och knäppa!!! Min allra bästa vän är den som sårat mig värst, och jag kommer aldrig förlåta det hon sa... Usch! Jag hade precis fått reda resultatet från utredningen när hon ringde. Läkaren hade skickat ett brev där det stod att min mans prov gav misstanke om manlig immunologisk infertilitet, och att dom skickat remiss till Sahlgrenska för IVF. Detta var inga goda nyheter för mig just då, dels för att jag inte hade någon aning om vad man menade med immunologisk infertilitet, och dels gör att Ivf var skrämmande och otäck innan jag hade läst på om det och pratat med andra som genomgått behandlingen. Jag hade gråten i halsen när hon ringde, och hon frågade såklart hur det var fatt. När jag berättade vad jag nyss fått reda på så sa hon typ: Nu får du fan sluta gnälla! Det är så jobbigt att höra på dej hela tiden, kan du aldrig vara positiv. Först gnällde du om ridolyckan och hur jobbigt det var, sedan var det om din svärmor, sen om missfallet och nu om att du inte blir gravid. Finns det inget i ditt liv som är bra eller?! Jag vet inte hur många gånger jag har erbjudit dej att komma hit och leka med mina barn! (som om det skulle hjälpa mot min barnlöshet!!)

Sommaren 2008 hade vi precis startat bebisverkstan. Då gick jag omkull med hästen jag red och bröt ett nackutskott, knät, foten och nyckelbenet. Jag punkterad en lunga, fick hjärnskakning, drog av kors och ledband i knät och fick operera ihop mitt nyckelben eftersom det var som ett pussel. Låg inlagd två veckor på sjukhus och fick träna sjukgymnastik i två år... Och fick inte bli gravid på ett år. Jag har fått en invaliditetsbedömning på 11% och har besvär efter olyckan, som värk och problem med knät. Efter det när vi äntligen fick börja försöka bli gravida blev min svärmor sjuk och dog, vilket tog hårt på både mig och min man såklart! Sommaren -10 blev jag äntligen gravid, men lyckan försvann när jag fick mf i v 13. Då hade jag tydligen också gnällt för mycket till henne... Och efter det så hade jag dessutom mage till att gnälla över min barnlöshet!! Usch och fy, hur kunde jag låta henne höra på allt det där tråkiga!!

Det värsta var när hon sa ordagrannt: " Jag vet inte hur det är att inte bli gravid, men du vet inte hur det är att vara mamma heller". Detta för att jag inte hann och kunde komma och sova hos henne och hennes döttrar när pappan var iväg på jobbresa. Jag hade fullt upp på jobbet, och man kan ju fan inte behöva ta semester för att hon behöver avlastning med barnen när hon har både sina föräldrar och svärföräldrar i närheten.

Jag blev så jäkla besviken på henne då.., hon och hennes kille har blivit gravida på första försöket alla tre gånger. På fyra års tid har dom hunnit få två barn och den tredje föds vilken vecka som helst... Visst förstår jag att det är jobbigt med barn så tätt, men det är helt skälvförvållat. Jag skulle vilja se hur det hade vart om rollerna vart ombytta, om hon gått igenom det jag gjort... Jag vet dessutom att jag inte vart gnällig, alla andra vänner och bekanta säger precis tvärt emot att jag är så himla glad och tålig, och alltid ser det positiva i negativa händelser.

Men hennes ord tog hårt, jag kan tänka på det fortfarande inland fast det är ett år sedan nu. Men det är bra för jäklar vilket tempo jag får upp på mina långpromenader när jag börjar tänka på det ;)

Jag kan helt ärligt säga att jag inte är gnällig, jag har som jag skrev innan varit väldigt positiv och försökt se det bra sakerna i allt som hänt. Men att inte bli gravid är fruktansvärt, man känner sån frustration och oro att man ska leva som barnlös resten av livet. Denna kompisen har vart min närmsta vän i många många år, och jag litade på henne och hon var en av dom människor jag ändå kunde berätta det mesta för... Men det har inte vart gnäll. Trodde ändå att hon kunde försöka sätta sig in i min situation och tänka hur hennes liv hade sett ut om hon inte haft sina barn. Dessutom är det inga små händelser jag har pratat om, en olycka som förändrade mig och mitt liv under flera års tid, att bli av med svärmor, att mista ett efterlängtat barn och att försöka bli gravid månad efter månad under flera års tid, medan alla andra vänner föder barn på löpande band.

Jag har verkligen försökt förstå hennes sits som småbarnsmamma, och att det inte alltid är lätt och jag har försökt stötta henne så gott jag har kunnat. Men hon kunde inte alls fatta att saknaden efter barn blir tusen gånger värre när man umgåtts med någon som har barn, eller att min längtan efter egna barn inte stillas av att jag kommer och leker med hennes barn i några timmar...

Jag har inte tagit upp det med henne igen, men jag är litar inte på henne på samma sätt som förr. Jag berättar inte så mycket längre heller, och jag känner verkligen att vi glider mer och mer ifrån varandra. Jag tänkte egentligen prata igenom det hela ordentligt, men jag orkade inte. Men fy, vad jag blev sårad den gången!! Men hon förstår uppenbarligen inte...

Det har vart grymt skönt att ha alla ivfare här att prata med, ni fattar precis hur det är och vad man går igenom!!!

Kram på er

Åh va mysigt med ers ultraljud!! Och härligt att allt såg bra ut :) Det är så kul att se sin bebis i magen!!!

Jag gjorde med Ivf på Sahlgrenska, men jag bor utanför Borås. Skulle gärna träffa er som bor i närheten, det vore jättekul :)

Måste tillägga om min kompis att hon verkligen brinner för sina barn, dom betyder allt i hennes liv och hon är en fantastisk mamma. När hon fick sitt utbrott var hennes kille iväg på jobb i några veckor, så hon var ensam med två trotsiga barn. Men det är ju inget försvar till att behandla andra som skit!! Jag tycker visserligen att dom skaffat barn lite väl tätt, men i vanliga fall när dom båda två är på hemmaplan så är dom jättebra föräldrar. Kände att jag var lite otydlig och fick henne att framstå på fel sätt, det var inte meningen. Jag tycker verkligen om henne och hennes familj, och det gör ju elaka ord ännu jobbigare att höra. Hade jag inte brytt mig så mycket om henne och vi vart vänner en evighet så hade jag sagt upp bekantskapen direkt, för det var hemskt att höra. Hon har bett om ursäkt för sitt beteende den dagen, men det hjälper föga tycker jag.

Imorgon ska jag till läkaren, hoppas såå på sjukskrivning!! Igår hade jag väldigt ont i ryggen och svanken på jobbet, och allt tog mycket mer energi och tid än vanligt. Det hugger till i ryggen, och ljumskarna så fort jag tar i och lyfter. Dessutom fick jag massa blodblandade flytningar igår eftermiddag, antagligen brast nått kärl när jag lyfte på jobbet... Usch, att man ska bli så orolig av blod :(

Breaking bad handlar om en kemilärare som får cancer och måste få ihop pengar till behandlingen. Hans fru är dessutom gravid och familjens ekonomi helt körd i botten.. Hans lösning blir att framställa världens bästa crystal meth ihop ned en av sina gamla elever från skolan han jobbade på. Det är sjukt spännande när hans meth blir det bästa på marknaden, och hans svåger jobbar som knark-polis letar efter den som framställer och säljer det nya methet. Kan varmt rekommenderas om man gillar serier som Dexter och SoA där man plötsligt hejjar på skurkarna :)

Nu har jag vart hos läkaren och blivit sjukskriven helt i tre veckor pga foglossning och ryggbesvär. Hoppas bara fk godkänner det också!!

Ja nu jäklar blir det till att ta det lugnt här hemma :) Jag fick göra ett extra UL idag också, eftersom min läkare ville kolla så det inte läckte fostervatten eller var nått fel på moderkakan. Jag fick en blödning på tisdagkvällen, och dagen efter kom det flera dl brun vätska, mer som vatten än blod. När jag berättade vad som hänt ville dom kolla för säkerthets skull och som tur var såg allt helt normalt ut nu, men händer det igen ska jag ringa direkt till förlossningen. Det var skönt att dom kunde utesluta fostervattensläckage och andra konstigheter, så nu hoppas jag att det inte händer fler gånger. Liten i magen var lika pigg som vanligt, mitt älskade lilla hjärta <3 Jag längtar verkligen till den dagen jag får hålla honom/henne i min famn!!! Men gud vad fantastiskt det är att känna bebisen sprattla och röra sig där i magen, jag älskar verkligen att vara gravid!!!

Åh va kul med vagnen!! Vad blev det för någon? Vi har kollat vagnar och bestämt oss för en Emmaljunga Edge Duovagn i Black jeans-färg och med nya UniQ-chassit. Vi bor på landet och jag går gärna skogs och grusvägar så det känns som rätt vagn för oss. Kommer vänta någon månad till innan vi beställer, mest för att vi renoverar hör hemma och har inte så mycket plats just nu. Jag förstår precis hur du känner med barnvagnsköpet, man har sett fram emot det i så många år nu att det känns overkligt att nånsin få köpa sig en vagn! Och såklart är man livrädd att nått ska hända med bebisen hela tiden!! Sparkar och buffar är så underbart att känna när man oroar sig. Jag har inte vågar köpa något än, men snart är det dags att komma över rädslan och köpa första plagget eller nallen :) Åh vad jag längtar till sommaren när vi börjar kläcka våra små bebisar!!! Vilken sommar vi kommer få