• mammatilljames

    hur såg era kroppar ut efter förlossningen?

    Tänkte starta en tråd, med bilder & lite snack om kroppen efter förlossningen.

    hur såg ni & era kroppar ut efter förlossningen?
    Ni som inte hårdträna direkt, och inte tränar mer än 1 gång i veckan
    utan bara är ute och går osv.
    Hur snabbt kom ni i form, tillbaka till "vanligt"?
    Gjorde ni aldrig det? Tog det år?

    Lägg gärna ut bild på eran kropp/mage hur ni såg ut efter förlossningen.
    behöver inte vare dagarna efter utan, när det gått ett tag :)

    ÄR NI NÖJDA MED ERA KROPPAR?

    Lägger till en bild på min egen kropp, så fort jag kan. (min mobil som jag tar kort med och för över till datan strular lite just nu! )

     
  • Svar på tråden hur såg era kroppar ut efter förlossningen?
  • mammatilljames
    Momalicious skrev 2011-09-15 09:27:26 följande:
    Har inte lust att skriva i den här tråden egentligen, är inte perfekt som resten av er. Jag ser förjävlig ut och kommer aldrig bli snygg igen. Tragiskt.
    Du är precis lika välkommern som alla andra. Tro mig, jag är inte någon smalis som kommer ner i jeansen eller gamla kläder överhuvudtaget. Jag ser halvgravid ut, och Jeans.. 3 stlk större nu om dom ska gå på & då ser det FÖRJÄVLIGT ut. Med en pizzadeg ovanför.

    Detta är inget förum för smala, perfekta mammor. Utan för alla sorters! Och alla är bra & perfekt.
     
  • mammatilljames
    MoonFlight skrev 2011-09-15 09:48:21 följande:
    Har bf om 12 dagar (med nr 3) så blir att uppdatera sen...
    Jaa vad roligt :) Grattis, hoppas det går bra.
  • Momalicious

    Nä jag vet, men i dessa trådar brukar oftast bara kvinnor som ser perfekta ut sekunden efter förlossningen skriva. Jag har haft en skitsnygg smal kropp. Nu är jag tjock och skrynklig. Det suger. Jag är verkligen jätte avundsjuk på alla som lägger upp en bild och skriver "jag endag efter förlossningen. Inga bristningar och det syns inte att jag fått barn. All gravidvikt och lite till bara rann av mig fastän jag åt onyttigt och inte tränade". Typ. Ja, det är inte fint att vara avundsjuk men man kan inte hjälpa det alla gånger :/

  • Mabaja

    Momalicious: du är inte ensam. Jag känner likadant. Var visserligen inte smal men såg rätt bra ut i kroppen ändå.
    Samtidigt som jag vill väga 10 kg mindre är jag rädd att jag kommer vara fulare för att magen hänger och är randig som få.

    Jag fick bristningar på mage och underliv när jag var gravid. När jag började amma exploderade det: höfter, rygg, bröst, lår, rumpa och vader. Kommer inte kunna gå i kjol närmaste åren

  • Momalicious

    Jag var inte smal innan graviditeten, men hade inga bristningar eller lösare hud. Jag är rädd för att gå ner i vikt för det lär ju bli ÄNNU skrynkligare om jag gör det. Me samtidigt vantrivs jag i min nuvarande storlek. Har bristningar på mage, underliv, lite på framsidan låret, lite på brösten, lite i knävecken, ja lite överallt. Spelar liksom ingen roll att min sambo tycker jag är vacker och älskar mig. Vill känna mig vacker och älska min kropp jag med, det är det viktigaste liksom.

  • Gurkan

    Här är jag, 17 månader efter graviditeten. 




     Jag gick upp över 20 kg under graviditeten, väldigt mycket vätska. Magen blev strimmigare än en zebra och förutom det fick jag bristningar på brösten, rumpan, låren och vaderna.
    jag var tjock innan jag blev gravid men lyckades ändå första året gå ner nästan 30 kg... Så idag väger jag mindre än vad jag gjorde som gravid och visst kan jag känna mig fin, med kläder på. Men inte utan. Min mage är tjock och sladdrig och sticker ut (suger in den på bilden, inte för det hjälper så mycket men fåfäng som man är). Den vägrar försvinna. Kanske dags att börja träna med, klarade inte av det första åren för det var så lång tid det tog innan fogarna läkte ihop. har mest leggings och tunikor på mig, alla former av byxor får min sladdriga mage att bli en "muffin-top". Underbart sexigt.
    Har ju en 10-15 kg för mycket... usch ursäkta, jag har haft en tid nu där jag fastnat i en negativ spiral.
    ´
    Borde kanske sluta vara fåfäng, jag är ju i alla fall smart! 
  • Gurkan

    Och det är inte bara för att jag står snett, min navel har blivit sned!
    Det hänger ner mer på ena sidan än den andra... 

  • Gurkan

    Och stark (bara för att spamma tråden lite)
    Jag må vara tjock men orkar ändå ta sonen på nästan 13 kilo i ergoselen och ta en 3 kilometers promenad eller klippa gräsmattan (tar en timme) med sonen på ryggen utan att bli trött det enda som är lite jobbigt är att fogarna kan värka en aningen efteråt. Jag klarar av att knuffa en barnvagn några kilometer genom lervälling och jag kan bära på sambon som väger drygt 70 kilo utan större problem (peppar mig själv).

    Kondisen däremot, kanske borde låna hem mammas antika motionscykel och trampa framför sjukhuset på kvällarna. Då kanske jag kan hålla tassarna borta från att baka något gott till kvällsfikat med

    (inte alls inne på en dag med extremt dålig självbild) 

  • people always leave
    mammatilljames skrev 2011-09-14 23:12:08 följande:
    lyckos!
    Försvann midjan inte? Inga större armar, lår, ansikte?
    Endel har tur.. & åh vad jag önskar att jag vore en av dom/er..
    Kan det ha med amning att göra`? Amma du? Hur länge? :)

    Ja, när magen är "van" så växer magen fortare vad jag förstått. Fint med gravidmage! Nu när jag ändå ser ut som jag gör känner jag att " nää, nu struntar jag i att ens försöka bli smal, innan alla mina 4 barn är här" men.. vill int det heller, då kommer jag aldrig bli nöjd! :) Är jag "smal" innan nästa barn, kanske jag återhämtar mig snabbare, om inte.. Så hinner jag kanske bli någorlunda nöjd innan barn nr2 blir till =)
    tackförfisken skrev 2011-09-14 22:38:06 följande:
    Är en sån där som går ner snabbt och lätt. Naturligt smal. Men nu efter tredje barnet saknar jag mina bröst.... Förr var dom söta, nu är dom sorgliga:( Har också ett navelbråck, inte fint kan jag lova.... men det ska jag iallafall få fixat nu.
    Jag var också en såndär som blev smal snabbt & var naturligt smal. Eller snabbt, jag gick ALDRIG upp. Vad jag än åt. Tränade aldrig, cykla & gick gjorde jag givetvis som normalt varje dag någon timma (sammanlagt)
    Men inte mer än så. Hade xxs/xs i kläder och var det jag strävar efter nu. Jag önskar mig absolut inte stlk xxs/xs, nöjer mig med S (som jag har nu), men lite finare form& mindre fett =)
     
    kroppen förändrades inte nämnvärt mycket. rumpan försvann som gravid men den kom tillbaka efteråt. magen blev större och min timglasmidja suddades ut något, men hade du gått bakom mig hade du troligtvis inte anat att jag var gravid, inte ens i slutet av graviditeten. midjan kom tillbaka och magen blev platt efter förlossning. ammade de första 3 månaderna.

    har varit svullen sen början av denna (andra) graviditeten och vet inte riktigt när jag ska börja räkna att "gravidmagen" kom, har sett gravid ut länge redan. men magmusklerna har inte jobbat så hårt efter ettan föddes för två år sedan heller så det beror väl delvis på det också att magen kom fortare med tvåan.

    har haft samma inskrivningsvikt båda gånger, kanske låg +1kg denna gång. efter jag fött andra barnet får jag börja träna magmusklerna mer, måste hur som helst hålla igång både som gravid och efteråt pga svag rygg. promenader och simning då och då är vad jag pysslar med.
  • mammatilljames
    Momalicious skrev 2011-09-15 12:31:54 följande:
    Jag var inte smal innan graviditeten, men hade inga bristningar eller lösare hud. Jag är rädd för att gå ner i vikt för det lär ju bli ÄNNU skrynkligare om jag gör det. Me samtidigt vantrivs jag i min nuvarande storlek. Har bristningar på mage, underliv, lite på framsidan låret, lite på brösten, lite i knävecken, ja lite överallt. Spelar liksom ingen roll att min sambo tycker jag är vacker och älskar mig. Vill känna mig vacker och älska min kropp jag med, det är det viktigaste liksom.
    Känner precis som du!
    Jag fick bristningar på låt& rumpa precis innan jag blev gravid.
    Men sen fick jag även lite på magen, vaderna (ytterst några) & innerlåren.

    Jag är sååå missnöjd, och inte bara det. Jag mår dåligt över det. Ibland blir jag bara så ledsen att jag säger " nej nu ger jag upp, jag tänker inte ens försöka komma i några kläder, eller gå ner i vikt. Jag skiter i det här, min kropp är redan förstörd." Och blir arg på mig själv när jag säger så samtidigt. Jag vet såå många andra som hade bristningar nästan överallt, och efter några år är dom så blekta att man inte ser dom. Och vilken vuxen kvinna har inte bristningar? (även om dom är blekta och itne syns) Ja inte är det många som slapp undan iallafall. Någon gång i livet får man en och en annan bristning.

    Min sambo säger att jag är så fin ändå, även om jag skulle bli tjock och få bristningar överallt. Och jag tror honom, att han tycker det. Men jag är allt annat än nöjd. Jag kan inte ens acceptera det. Jag skulle acceptera det om jag var smal men hade bristningar. Men som jag ser ut nu + bristningar.. känns som jag är den enda i hela världen.  
Svar på tråden hur såg era kroppar ut efter förlossningen?