Jag ångrar mina barn

Blir helt förskräckt när jag märker hur dålig kunskap folk verkar ha om vad depression och psykisk sjukdom kan innebära. Kan man verkligen ha missat sån grundläggande kunskap i dagens samhälle? Eller har man bara väldigt svårt för att sätta sig in i hur andra kan ha det?

Att angripa en människa med psykisk sjukdom eller depression är för mig inte bättre än att angripa någon som har cancer.

Och att folk kan vara så...obildade...att de tror att man "försvarar" eller rättfärdigar bara för att man låter bli att döma, utan istället kommer med förslag på hjälp! Som om jag skulle tycka att det är ok om barn far illa bara för att jag inte väljer att attackera en sjuk människa?

Så dumt...Men det är Familjeliv i ett nötskal.

Ni som inte kan sätta er in i hur en psykiskt sjuk person mår eller agerar, jag skulle snarare säga att det är ni som lider av någon psykisk sjukdom, en där man inte kan känna empati för andra människor. TS jag har inte läst hela tråden, har inte tid just nu. Men jag vill bara snabbt säga att jag förstår dig fullt ut. Lever själv med mina två barn och har vart psykiskt dålig i princip hela deras liv. Ett STARKT tips från mig, ta emot hjälp utifrån nu! Det är skitjobbigt att behöva erkänna för sig själv att man inte klarar det. MEN tänk såhär, hade du vart med om en bilolycka och brutit båda benen så hade du automatiskt behövt ta emot hjälp. Det är inge skillnad här. Du är stark, glöm inte det! Du är en grym mamma för dina barn även om det inte känns så. Kram från en som vet hur det är!!