Anonym skrev 2011-09-16 06:49:05 följande:
Men kära nån vilken lång tråd det blev! Jag kan ju inte riktigt svara på alla enskilda inlägg men jag ska sammanfatta litegrann, och uppdatera i TS...
Jag älskar mina barn till månen och tillbaka! Jag skulle göra precis vad som helst för dom, och självklart ångrar jag dom INTE!
Jag har fått en tid hos en psykolog via BVC. Ang dagisplats tar jag det därifrån, efter vad psykologen säger.
Ska försöka ta mig i kragen och gå till läkare för medicinering.
Försöker prata med min man men jag når inte fram överhuvudtaget.... Han blir bara arg och provocerad när jag säger att jag är trött.
Idag ska vi åka till min mamma, och spendera dagen där. Sedan åker jag och lillan hem och sonen stannar över natten. Skönt att få lngta lite efter honom!
Jag tror inte riktigt att man förstår hur otroligt tufft det kan vara att själv ta hand om barnen under dagarna om man inte är den som är hemma. Även om din man är närvarande efter jobbet och på nätterna (vet inte hur er uppdelning ser ut på natten) så får han komma ifrån under dagen. Och det gör otroligt mycket! Din man kan säkert känna att han drar det tunga lasset som både jobbar och sen umgås med barnen efter jobbet (mitt antagande). Jag tvivlar inte på att han också känner sig trött. Men som sagt, han får komma ifrån.
Jag tycker att det är starkt av dig att berätta hur du mår och att ta tag i det. Det är många gånger skittufft att vara förälder, även om man är hälsan själv.
Ta hand om dig!