Arga taxar?

Dem är jättetrevliga men det är i grunden jakthundar så därför skäller dem. Det är även duktiga grythundar dvs man kan träna taxar till att jaga grävling så därav tuffheten. Jag vet inte vad du menar med tricks? Men vill du ha någon att träna rallylydnad och agility så ska du nog välja en annan ras. Vår strävhåriga tax var en utpräglad enmanshund men det vet jag inte om det är allmänt för rasen.

Jo, jag vet att det är jakthundar... de taxar jag känt har varit så himla trevliga, påminner mig om foxterriers, men nu när jag vill ha en egen så hittar jag så mycket negativt om temperamentet. Just rallylydnad och agility måste det väl inte vara,men tricks under promenad, på köksgolvet, ja lite hjärngympa helt enkelt!

Dem flesta strävhåriga taxar jag har träffat har varit väldigt mysiga. Vår jakthund kunde väl sitt, kom och vacker tass ungefär+ allt som hörde till jakten Finns nog bättre hundraser om man vill lära dem mer tricks.

Men jag vill ha en tax, inte en pudel, men jag gillar inte att det står att de biter folk mest av alla raser...

Och kunde sitta på bakbenen(men det var i och för sig bara om man höll pp en köttbulle...). Om strävisar brukar man väl säga att det är en stor hund i en liten kropp, så ganska egensinniga men väldigt charmiga.
Det finns väl flera kloka, små, lättlärda hundraser än pudel?

Här hittar man om menaliteten: De verkar ju fungera bra i sina familjer...

Mentalitet

Som underlag för att beskriva hur mentaliteten ser ut hos de svenska taxarna idag är taxklubbens enkät från 2003 det mest användbara materialet. 596 taxägare har besvarat en mängd frågor om sina taxars uppträdande i olika situationer.

Enkäten visade att de allra flesta taxarna är sällskapshundar. Endast 44 stycken är enbart jakthundar. 282 taxar fungerar som jakt- och sällskapshundar och 314 stycken är enbart till sällskap.

Drevjakt är den dominerande jaktformen för de jagande taxarna. 252 stycken använder sin tax till drev medan 167 stycken finner den användbar till eftersök. Endast 10 taxar används som grythundar och 7 stycken har fått uppgift att fungera som stötande hund.

Av dessa nästan 600 taxägare är 96% nöjda med taxen som innehund. 85% är nöjda med hur taxen fungerar som jakthund. 85% skulle också skaffa en tax igen om de skulle skaffa en ny hund. Detta får anses vara ett gott betyg av hur våra taxar fungerar mentalt idag.

Taxenkäten ger också möjlighet att närmare analysera vilka mentala egenskaper som ägarna är mindre nöjda med. En del taxar speciellt bland dem som bara används som sällskap var mindre öppna mot främmande människor, barn och andra hundar. De visade också andra tecken på osäkerhet som ökad skällighet.

Ganska många taxägare hade problem med att kunna ha sin tax lös.

Ett annat sätt att beskriva mentalitet är MH-beskrivning (mentalbeskrivning hund). Endast ett fåtal taxar är beskrivna så det finns inte tillräckligt underlag för att göra en rasprofil. MH är idag det mest tillförlitliga instrumentet vi har för att objektivt beskriva mentala egenskaper. Det är också ett användbart redskap för att jämföra avelsframsteg och förändringar hos en hundras mentalitet.

MH har inte riktigt fått gehör hos taxägarna och man har kanske en känsla att provet inte är anpassat till vår ras.

Eftersom avel på de jaktliga egenskaperna är det som format taxrasens personlighet försöker man i taxklubben vidmakthålla synen på taxen som en jakthund. Även om en stor del av taxarna föds upp för sällskap vill man undvika en splittring i en jagande och en utställningsvariant. I raser där detta skett får man ännu mindre populationer att bedriva avel i med risk för utarmning av genetisk variation.

Genom bl.a regelverket för att erhålla championat finns kraven att alla taxar ska ha meriter för exteriör, men också någon form av jaktprov. Avsikten med detta är att på något sätt säkra att mentala egenskaper alltid ska finnas med.

Eftersom taxen har gjort sig känd som en mycket mångsidig ras med många olika användningsområden så kan man inte heller ha som målsättning att alla taxar ska ha likartad mentalitet. Till rastypen hör dock att alla taxar ska vara självsäkra och frimodiga utan överdrivna rädslor. Inom ramen för rastypen finns dock den oförvägna modiga gryttaxen med

en god portion skärpa, den självständiga envisa drevtaxen som med skall förföljer ett rådjur upp till en timme liksom den följsamma, påhittiga familjehunden som lätt anpassar sig till ett storstadsliv om det behövs.

Slutsats och förslag till åtgärder: • Se till att bibehålla rasens goda mentalitet • Fortsätta att motivera uppfödarna att prioritera god mentalitet i avelsarbetet. • Vara uppmärksam på att undvika skälliga eller reserverade hundar i aveln. • Undersöka om MH kan vara ett lämpligt sätt att objektivt mäta mentalitet. • MH-beskriva ett tillräckligt antal taxar för att utarbeta en rasprofil.

 

Jag har en normal korthårstax och jag älskar den.

Ute är det full rulle och inomhus är det världens gos-tax som ska ligga nära nära..I morse hittade jag honom I påslakanet ihoprullad som en liten boll

Det som är en liten nackdel är att iaf min inte är speciellt förtjust i små barn. Mitt barn är 8 och det funkar men mindre än så tycker han inte om! Men det är olika från hund till hund tycker nog jag .grannen har en golden som inte gillar ungar heller

Tricks kan de väl lära sej men detta är en extremt ENVIS ras så man får vara glad för det lilla
De är en ras som kräver mycket aktivering både kroppsligt och med huvudet.
Spår och grytövningar kör vi med och vi har även funderat på agility.

Kan rekommendera att ta kontakt med en uppfödare för lite mer info om just strävhårig,de skiljer sej lite i lynnet från en korthårig har jag hört!

Den här tjejen har 3 strävhåriga och svara säkert på frågor ( hon gör även skitcoola halsband)
www.omalley.se

Och JA dom skäller och tror att de är värsta vakthundarna men man kan lära dom att bara skälla i jakt-situationer

Min morbror har haft taxar i urminnestider och dom har funkat jättebra med oss ungar i släkten. Dom användes i jakt rätt mycket och var nöjda stimulerade hundar. Däremot har jag träffat många tjuriga opålitliga "sällskapstaxar" under årens lopp. Det är väl som med alla raser, får man dom inte vad dom behöver så utvecklar dom en del "felbeteenden". Jag tror det är svårt att få en jakthund nöjd utan att låta den jaga men det går säkert med mycket jobb.

Tack, vilka bra svar allihop!