orkar inte med min bonus

När du vet vad du ska jag göra är jag väldigt nyfiken på svaret. Känner igen mig i din sits, dock att vi har en liknade 16 åring på HELTID!
Men jag tror det steg upp för min gubbe nu, för han tänker tala med henne. Om hennes bortskämdhet, lathet, slarvig het, you name it. Vi väntar vårt första barn ihop vid jul och jag har sagt till honom att jag kommer inte orka sköta allt då, hon får f*n hjälpa till... Och han tog åt sig detta och ska prata med henne...

 

Det låter ju som att det är din sambo, inte hans dotter, som är huvudproblemet. Om det är hans förvandling du ogillar måste du ju prata med honom. Om hans dotter är odräglig så är det ju stor chans att det är en följd av den uppfostran som din sambo och hans ex ägnat sig åt.

Det är ju inte din bonus det är fel på utan det är din sambo som skämt bort henne totalt. Han måste ta tag i detta ; prata med sin dotter och sluta lyda hennes minsta vink. De regler du och din sambo kommer överens om ska även gälla henne, både när det gäller mat, skjuts etc.

Jag lovar, jag har verkligen försökt prata med honom. Men det är som att köra in huvudet i en betongvägg.
Otroligt slarvig är hon också. Släpper allt på golvet i drivor.Jag menar verkligen på golvet. Alla tonåringar är väl
slarviga och har högar med kläder på stolar, på sängen eller i en hög. men inte hon, hon slänger allt på golvet, och då menar jag HELA golvet. Sen ligger det så tills hon åker till sin mamma. Då packas allt  i en plaskasse tills hon kommer nästa gång då allt slängs ut på golvet igen. Garderober och byråer använder hon inte. Men när jag för detta på tal får jag höra att man inte ska vara en curlingföräldeer och plocka upp och att man inte ska tjata utan att dom ska "lärs sej själva". Inte fan har detta hänt på två år i vårt hus i alla fall.
Och hittills har hon nog aldrig talat till mej först utan att jag sagt något som hon i bästa fall har svarat på.
Ok mitt barn som bor hemma är inte perfekt. grabben lägger saker i högar på stolen. Men då är det åtmonstone på EN plats i rummet. Och när min son gör något som jag inte gillar kan han få sej en liten utskällning.Men min sambo höjer aldrig rösten till sin dotter om något. Pratar så försiktigt, såförsiktigt med liten röst som man pratar till ett litet barn.Speciellt i telefon. vet inte om man ska skratta eller gråta. Låter som han pratar med en 6 åring.
Men allt är inte dåligt. Min sambo och min son kommer bra överens. När vi är alla på semester flyter allt på bra.
Kanske beror på att jag vill ha en viss ordning i mitt hem och det gäller ALLA RUM. Vill också lära barnen att spara så¨vi kan åka på semester. men då kan man inte få ALLT NYTT under året som man pekar på.
Blir väldigt konstigt att bo under samma tak närman har så olika syn på hur barn ska behandlas. Man ger såolika signaler. En väldig tur att vi inte har gemensamma barn .Vi skulle aldrig kunna uppfostra ett sådant barn i samma anda.
Jag vill verkligen att allt ska vara bra men situationen går mej på nerverna. Men jag älskar verkligen min sambo. Det går inte att prata med honom om denna dotter. Då vänder han på det och får det till att det är mej det är fel på.

Har samma problem som du, bonusdottern är dock bara 9 år, men ALLT sker på hennes vilja... min sambo och hans ex kan inte ens bestämma varannan vecka grejen, det sker på dotterns villkor, bara det är jobbigt. Jag har inte mycket att säga till om. Och exet har påpekat att jag städa, vad är jag då städtanten? Jag klarar inte av så bortskämda barn, men får också höra att det är mig det är fel på. Det är verkligen jättesvårt att bo ihop och ha sååå olika syn på barnuppfostran. Nu väntar vi gemensamt barn och jag hoppas verkligen att vi kan komma överens om det barnet, men det blir ju också konstigt, den ena får specialbehandling och den andra normal uppväxt. Äh jag vet inte vad man ska göra, vart man än vänder så har man baken bak, eller vad säger man.

Har inte läst de andra inlägg, men här kommer min version - 
Hon är 16 år och låter som en helt vanlig tonåring, de tar det de kan få. Problemet är pappan och det är HAN du måste prata med, för det är HANS beteende som gör henne som hon är. Så att sluta "hacka på henne" är en bra idé, däremot måste du tala med din sambo om hur han förändrar sig när dottern är hos er. Om han blir lite mera restriktiv skulle det inte bara vara bra för dig utan också för henne. Barn och tonåringar BEHÖVER gränser.   

Jag vill bara säga att jag hackar aldrig på hans bonus. jag har aldrig någonsin sagt till dom om någonting eller tillrättavisat dom. Det  skulle varit helt otänkbart för honom eftersom han aldrig någonsin själv tillrättavisar dom.
Det finns inte i hans värld att säga till dom om någonting. Tlll exempel hade vi hans föräldrar här nyligen, alltså hans barns farmor och farfar. de kom hit mitt i veckan då barnen sagt att de ville träffa dom. kanske inte helt bra med tanke på läxor, mat, skola , jobb m m . men ok då. Jag kommer jättebra överens med mina svärföräldrar.
Då de varit på en utlandsresa nyligen passade jag på att fråga lite om den när vi satt vid kaffebordet. Men tror ni att hans ungar kunde låta bli att tjattra och kivas så att vi andra kunde höra vad farmor och farfar berättade......?
Nejdå, hans ungar tjattrade och kacklade på så vi andra knappt hörde vad de sa. Min sambo som satt med sa inte ett knäpp till sina ungar. Även jag hade två av mina barn med. Hade det varit mina barn så hade jag absolut sagt till dom att hålla tyst så att vi kunde höra vad de berättade men inte min sambo inte.
Jag vet inte vart jag ska ta vägen när sådant här händer. Att uppföra sej som hans barn gjorde finns inte i  min värld. Inte i  mina barns heller. Vad tycker ni?? 

Att barnen inte ens kunde ha respekt för sina egna farföräldra som var där på besök eftersom barnen själva velat det. Men inte heller farmor som kämpade för att kunna berätta sa ju till sina barnbarn. Så jag antar att jag hamnat i någon sorts familj med "fri uppfostran" där barnen skall lära sej själva och aldrig ska sägas till. Jag är så ledsen för det här och bara gråter och gråter. Jag vet ju att jag har rätt medans min sambo vill fådet till att det är jag som har fel. Jag vill ju bara att han lär sina barn lite hyfs o fason här i hemmet men han har skygglapparna på när det gäller precis allt. De behöver aldrig plocka upp, säga till när de går ut, hålla käften när äldre pratar och de får precis allt de piper om. jag ooooooooooooorkar inte mer.