Intyg från kronofogden
Tror att djupintervjuerna kan variera en hel del, beroende på vilken metod kommunerna kör man samt vilka man får som handläggare och hur insatta de är i processen samt hur de är som person.
Vår kommun använde Kälvestensmetoden. Många av frågorna känns ganska intima, och det kändes ibland ganska avklätt och konstigt då våra handläggare (som förmodligen inte gjort så många medgivandeutredningar och själva verkade kände sig ganska obekväma) satt ganska stelt och läste innantill och skrev ner varenda ord vi sa när vi skulle beskriva "hur överens vi är i vårt sexliv" och andra liknande frågor...
Vissa frågor är hemskt svåra att svara på, men man får väl helt enkelt försöka svara så ärligt man kan. Tror det handlar mycket om att man ska visa att man har en förmåga att reflektera, och dessutom att man som par är ganska samspelta i sin relation. Man sitter ju var för sig och svarar på samma frågor, och i efterhand jämför handläggarna svaren för att se om man svarat ungefär lika eller om man är helt oense på ett flertal punkter.
Man kan ju inte låta bli att sitta o fundera på vilka svar de egentligen "vill" ha, men som sagt, man får svara så ärligt man kan.
För vår del satt vi nog i sex timmar, i vars ett rum och blev intervjuade. Gissa om det snurrade i skallen sen, över allt man sagt och inte sagt... men skönt att ha det gjort, och det kändes faktiskt som att själva sammanfattningen efteråt blev ganska ok. Och framför allt skönt att komma vidare i processen!!!
Lycka till! (Hoppas jag inte skrämt nån nu..)