Hypotyreos tråden!

Mars2009
Ris, potatis och majs (finns majspasta t.ex) är också kolhydrater t.ex, men glutenfria sådana och quinoa är också glutenfritt. (Medans couscous och bulgur t.ex är vete/gluten.)

*********

Jag har både glutenintolerans/celiaki och Hypotyreos.

Om man misstänker att man inte tål gluten så rekomenderar jag att man går och tar ett blodprov innan man utesluter gluten ur kosten. När man utesluter gluten ur kosten blir man frisk, både på blodprov och gastroskopi som  är de undersökningar man gör för att sätta en celiaki-diagnos. Det låter ju toppen, eller hur! Alltså att man blir frisk på rätt kost!

MEN, och det här är ett stort MEN. Om man fuskar lite lite grann någon gång, får i sig lite gluten någon gång i månaden så riskerar man en massa följdsjukdomar till glutenintolerans.
Det är t.ex ökad risk att få andra autoimuna sjukdomar som diabetes, crohns m.fl men även ökad risk för cancer.
Just därför är det jätte viktigt att få en diagnos på glutenintolerans om det är det man har. Så att man håller en strikt glutenfri kost och aldrig fuskar mer i hela sitt liv.

Det är ju er hälsa och erat val och det är inte säkert att man kan sätta en celiakidiagnos även fast man ändå mår bättre av glutenfri kost. Men då har man kollat upp det. Det är ju då ändå självklart att man ska äta glutenfritt för att må bra. Men har man då ikollat upp att man inte har glutenintolerans så riskerar man ju heller inte resten av sin hälsa om man fuskar eller inte är petnoga jämt.

För att ta "rättvisa" blodprov och gastroskopi (som följer om man visar sig ha höga värden på glutenprovet) så har jag hört från flera håll (som just uteslutit innan) att man bör man ha ätit normala mängder gluten dagligen i 2 månader.
 Har man tagit bort gluten läker kroppen och det är inte säkert att det visar inte på blodprov eller gastro även fast man har sjukdomen. Kosten är medicinen när man har celiaki.

Japp. Tsh och T4 är ok sedan flera månader tillbaks. Får se vad vi hamnar tillslut, läkaren har hittills sagt att jag gått in i väggen. Men mig veterligen så har jag aldrig hört talas om följande symptom på att gå in i väggen. När de kollade s-kortisol var det ok. Jag svullnar upp jätte mycket. Det både syns, känns och är mätbart (klocka, ringar, kläder osv passar vissa dagar men andra går de knappt på). Innan var jag konstant svullen, det var lite bättre ett tag men nu är det sämre än någonsin. Vet inte om det hänger ihop med att jag försiktigt börjat träna igen 2 gånger i veckan. Min kroppstemp sjunker också och så fryser jag och känner mig febrig, men kroppstempen går alltså ner en grad.

Nej, jag har inte ens fått förslaget från läkaren och skulle aldrig komma på idéen själv. Menar du att du tror du att det skulle hjälpa?

Det är ju något i kroppen som händer som gör att jag får lägre temperatur, fryser massor, blir iskall och svullnar upp och mår superdåligt. Även tungan svullnar upp och ja, hela jag. Inte lite heller för det syns som sagt tydligt skillnaden och min man brukar se det innan jag ens sagt något och sen så blir ringar och annat för smått. Så jag tror inte bara att det är _lite_ vatten som gör allt och tror heller inte att vätskedrivande hade hjälpt. Men som sagt jag har inte testat.
Går som sagt lite upp och ner. Innan jag började med levaxin var jag svullen jämt, så det var först då det började gå lite upp och ner. Det brukar bli bättre av vila och är värst på kvällarna. Men brukar komma på förmiddagen eller någon gång under dagen och minskar oftast lite när jag vilat. Har jag inte sovit på natten/sovit dåligt brukar det ha blivit värre under natten. Så vila hjälper absolut. Eller rättare sagt, jag vilar mest, så det är mer att så fort jag gör något överhuvudtaget så svullnar jag upp och mår skit.

Fast så som jag tänker så beror det på något. Alltså jag ska väl inte behöva äta vätskedrivande och egentligen är det ju inte svullnaderna som stör mig mest, utan det är att jag fryser, känner mig febrig och kroppstemperaturen sjunker. Sen varierar det så. Känns bättre att få hjälp med orsaken till att jag mår kasst för svullnaderna känns som en biverkning av det egentliga problemet.. Men vi får se. Tack i alla fall.

Hej!
Det låter som typiska symptom på hypotyreos. Vill bara varna lite, jag kanske missade din "höjningstakt" men hoppas läkaren har koll. Man ska inte höja levaxin för fort för då kan man få biverkningar precis som du skriver. I fass står det 25 eller 50 på 4 veckor.

Jag har jätte mycket symptom, och det hade jag innan jag började med levaxin också. Mitt minne är jätte påverkat men de vet inte varför. Jätte mycket myxödem. Tappad känsel osv. Samt symptomen du skrev.
 Alltså jag har inte blivit bra trots att nu mina värden varit pressade i flera månader. Minns knappt mina värden nu, men har för mig att tsh var runt 5,3 och T4 på 14 när jag fick diagnosen.

Sjukt att det ska behöva gå så långt och att du behövde bli så dålig innan du fick hjälp.
Det är bra att du litar på din endo läkare. Men den läkaren som var ansvarig för att de inte kollade värdena, att du inte fick behandling i tid och att du behövde läggas in pga det borde få reda på vad konsekvenserna blev av det handlandet...

Det du skriver om graden av sjukdom. Jag förstår att du har och mår jätte dåligt och på det du beskriver så låter det som att de missat saker som kunde gjort att du inte behövt må riktigt så dåligt?

Tyvärr säger inte enbart de värderna hur man egentligen mår och hur kroppen fungerar. Alltså bara för att man får ner tsh och t4 till pressat så kan man fortfarande må jätte kasst av sköldkörtelproblem. Det finns skräckexemel på myxödemkoma med inte alls så höga värden. www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21058937
 Inte för att jag vill skrämma upp dig mer, men hur kroppen hanterar hormorner varierar från individ till individ och mängden levaxin man behöver äta varierar också väldigt mycket även om man skulle ha samma värden som en annan människa med hypotyreos.

Skönt att det var en godartad adenom. Hoppas att det går bra nu och du blir bättre snabbt!

 Jag har svullen tunga till och från nu och har ett tsh på 0.15 och t4 på 22, haft ungefär samma i 3 månader. När jag började medicinera med levaxin gick svullnaderna ner ibland. ( Läs vad jag skrivit tidigare här i veckan. )

Jag hade i princip alla symptom som nu när jag var jätte dålig för snart 3 år sedan och då var tsh på 3.9 och helt ok enligt de läkarna. Precis innan de ändrade i fass till 2,5.. Men, men.. Jag hade när jag fick diagnosen i våras tsh 5,3 om jag minns rätt. Jag var jätte dålig. Jag är fortfarande jätte dålig.. Läkaren sägernu att det beror på att jag har gått in i väggen, men det är många tydliga symptom från kroppen och jag är inte deprimerad alls, så det stämmer inte riktigt. Hjärnan är på en helt annan nivår sedan levaxinstart. Jag känner lust att göra saker osv, lust som inte fanns innan. Men jag orkar inte göra så mycket. Gör jag något blir jag i princip sängliggande i flera timmar. Orken är nu sämre än någonsin. När jag tränat hos sjukgymnast blir jag sänkt i flera dagar. Jag har blivit mycket sämre sedan jag började gå dit. Och då är det enkla anpassade övningar för mig.

Jag svullnar upp, temperaturen sjunker trots att jag känner mig febrig och tungan blir så tjock så jag får skavsår av tänderna...  Jag misstänker att det har med annat att göra också. Att kroppen inte tillgodogör sig t3 av någon anledning, men det finns det ju inga tester för... Har läst att det kan hänga ihop med kortison"brist" och binjurarna. Vi får se vad det ger här framöver. Någon gång borde ju läkaren också inse att man inte borde blir sämre och sämre och bli så kroppsligt dålig så fort man gör något.

Min läkare har inte kollat antikroppar ens då han inte tycker det är relevant. Jag har även glutenintolerans som är en autoimmun sjukdom, min mormor hade struma och vi har även diabetes och andra autoimmuna sjukdomar i släkten...

Så frågar du mig har du hypotyreos och/eller kortisolbrist och borde behandlas.  

Men om man har svullnader så sägs det att det ofta är t3 man saknar i kroppen. Kroppen ska göra om t4 till t3 och när det inte funkar så består svullnaderna. Så i mitt fall så tror jag inte kroppen klarar det eller tillgodogöra sig t3. Man kan få t3 tillsatt i tablettform, Liothyrin, men enligt någon läkare på endo på sahlgrenska ska man ha varit välinställd på levaxin i ett år innan man får t3/lio. Kortison måste kroppen ha och hänger ihop med binjurarna. Kortisol måste finnas för att ta ner svullnader och för att cellerna ska kunna ta in t3 om jag fattat det rätt.
Kollar man med det vanliga blodprovet "s-kortisol" visar det bara när man är jätte dålig och i princip dör inom några dygn. Så ett urinprov och samla in urin 2 dygn är det provet som kan visa om man har kortisolbrist.

Du får gärna fråga mer, känns som det blev väldigt rörigt och oklart.

Skönt att du börjar må lite bättre.

Men det borde väl inte vara något problem? Du har ju fått diagnosen ställd nu, då borde det ju gälla sen också? Eller, alltså har man fått diagnosen så har man den ju och då ska det väl inte vara några problem att bli betrodd, eller hur menar du?

Byt läkare! Det måste väl finnas fler om nu inte gynläkaren fortsätter att hjälpa dig. Kan inte gyn skicka remiss till en kunnig läkare föresten?
Stå på dig!

Här står lite mer om stress och kortison och binjurar - kopplingar mm och varför långvarig stress kan ge kortisolbrist, sviktande binjurar.
www.hypo2.info/hem/binjurarnas-roll
www.hypo2.info/samband-andra-sjukdomar/binjureinsufficiens

Sen är det väl tyvärr så att många läkare inte tror på" hypo2" eftersom inte det är vedertaget bland många läkare. Men här finns i alla fall lite info om kopplingarna.