Juni-barn

Jag vill egentligen föda vaginalt, men kommer nog oxå försöka få snitt pga sr grad 3-4 förra förlossningen. Känner precis som Skruttens mamma att ja inte vill riskera att samma sak händer igen, å det kan dom ju inte garantera att det inte gör så... :(

Haha, va oxå tvungen att slå på 7:an! Hon som ligger å fiser va ju sjukt kul!! :)

Åh, ja gjorde precis detsamma, så fruktansärt lättande!! :)

Har oxå funderat på planerat snitt pga va den förra förlossningen resulterade i...ja vågar påstå att d absolut inte e fråga om "förlossningsrädsla", för d e tex inte smärtan ja e rädd för, eller hur d hela går till, eller nåt sånt...tvärtom vill ja inget hellre än att föda vaginalt igen...men samtidigt, äre värt att riskera att gå sönder fullständigt där nere igen? Står inför d värsta valet i mitt liv känns d som... :(

Så himla jobbigt!! Hur resonerar du? Har du fått prata me nån läkare?

Ja fick prata me en läkare i måndags. Va helt inställd på att "kämpa" eftersom ja vet att dom helst vill att man föder vaginalt, även om man haft problem. Men innan ja vet ordet av så brister ja i gråt! Blev helt chockad, e verkligen inte sån som gråter framför folk, men d lixåm bara vällde ut...tydligen har man inte bearbetat d som hände sist så bra som man trodde...så läkaren har bokat ett par möten me nån barnmorska/psykolog, å hon sa att känner ja fortfarande såhär vid v-30-32, så får ja snitt om d e d ja verkligen vill! Frågan e bara HUR man vet va man vill?!?! Avföringsinkontinens e ja oxå livrädd för...samtidigt som blodproppar å annat vid snitt skrämmer livet ur mej...pest eller kolera...?

Förstår att d kan låta illa när man pratar om hur man spricker, blöder, osv...men EN sak kan ja säga, å d e att trots att ja hade en vidrig förlossning, så e ja oxå medveten om att mkt av d som inträffa va ren otur, å risken att d händer dej e inte stor! Du ska absolut se fram emot din förlossning, d kommer garanterat va d bästa du varit me om! Inte bara för att ditt älskade barn föds, utan hela processen e spännande å fantastisk! Den nyfikna väntan innan allt sätter igång, resan till sjukhuset, värkarbetet, krystandet! Skulle inte byta bort d för alla pengar i världen, trots att d gick som d gick för mej! ;)

Vi har inte diabetes i familjen, ja har inte en dålig kost, å ja e absolut inte överviktig. Ja ska ändå göra en glukosbelastning på grund av att min dotter var väldigt stor när hon föddes. Känns lite onödigt eftersom mina sockervärden va perfekta under hela graviditetetn då, men dom vill va ABSOLUT säkra på att hennes vikt inte berodde på graviditetsdiabetes...