Juni-barn

Hej alla!
Har låst en hel del här i tråden eftersom jag själv väntar mitt andra barn om två veckor. Dock inte skrivit nåt förut. 
Jag har haft sammandragningar sedan vecka 22 och varit sjukskriven från jobbet lika länge. Och nu befinner man sig helt plötsligt i vecka 38, snart 39, utan att bebis tittat ut! Lite förvånad men så klart glad över att bebisen stannat så länge. Storebror föddes i vecka 35.  
Förvärkar kan ju tyvärr hålla på i veckor utan att göra så mycket. Jag har haft onda ca var 10 min senaste 2 veckorna. Fast inte hela dygnet utan mest kvällarna, och lite nätterna. Har varit inne på kontroll på förlossningen då jag knappt inte stod ut längre med allt ont och dålig sömn. Jag fick då med mig smärtlindringstabletter och sömntabletter hem, för att få lite lugn och ro. Tappen var helt mjuk och öppen ca 1 cm. Så inte jättemycket som hänt trots alla förvärkar. Kändes dock bra att bli undersökt så man vet. 
Deras tips för att stå ut var Alvedon, varm dusch/bad, varm vetekudde på magen. Man blir ju lite frustrerad då man redan provat allt och inte känner att det hjälper. Då kan det ju ändå vara värt att åka till förlossningen för en koll och få hjälp med starkare värktabletter eller sömntabletter.
Och till slut så kommer ju ändå förvärkarna att övergå i riktiga värkar, även om det känns svårt att riktigt tro det just nu! Trots allt ändå inte så länge till att stå ut! Och tänk på resultatet!