Flickan och kråkan skrev 2011-10-05 20:54:47 följande:
Det är en sanning med modifikation skulle jag säga.....och en kraftig sådan. Det finns faktiskt inga som helst belägg för det. Vad som gör en god läsare/skrivare handlar om språklig och kognitiv förmåga etc. Det är något helt annat än att kunna avkoda. Arbetar som högstadielärare och har exempelvis en flicka under utredning som presterar toppresultat vad gäller avkodning, läshastighet etc. men hon kan inte läsa mellan raderna. Att ett barn rent formellt kan avkoda säger rätt lite om den språkliga förmågan. Ett barn som inte har den formella kunskapen kring avkodning ännu, kan ha ett fantastiskt språk och däremd vara en bättre "läsare" och "skrivare" än det barn som kan just ljuda och avkoda även om han/hon inte läser formellt förrän senare. Läsförmåga är så mycket mer komplex än att knäcka läskoden.........vilket många ofta glömmer bort. Och ja, jag som har en 3-åring som lyckats med att lära sig ljuda och avkoda tycker att det är jättekul, men jag är också mycket väl medveten om att hans yngre bor som inte kommer att vara i närheten av det när han blir 3 om ett halvår inte kommer att vara efter språkligt pga det. Min gissning är till och med att det är min yngsta som kommer att ha det lättast i skolan med skolarbetet.
Ja det är klart att det är flera faktorer som påverkar. Men en person som lärt sig läsa/skriva tidigt
och har god språkförmåga och kan läsa mellan raderna - för att få med alla parametrar kanske man helt enkelt kan säga är hyfsat språkbegåvad - och får mer övning i både läsande och skrivande, tror jag har en fördel framför någon som lär sig läsa och skriva sent och är lika hyfsat språkbegåvad, helt enkelt i kraft av mer övning, fler lästa böcker och mer skriven text. Alla lärare säger ju att man blir bättre ju mer man övar.
Det här är som sagt också min personliga erfarenhet. Jag lärde mig läsa, eller rättare sagt blev lärd att läsa av min mormor som var pedagog och litteraturvetare, när jag var runt 4 år. När jag var runt 15 hade jag läst klassiker som de flesta av mina klasskamrater i högstadiet och gymnasiet inte ens hade hört talas om. Inte för att jag begrep allt jag läste, långt därifrån, men det var mycket som ändå fastnade någonstans och gjorde att både min språkliga förmåga och förmåga till läsning/skrivande förbättrades. Jag har alltid läst mycket och gör det fortfarande, och skriver en del. När jag har utbildat mig har jag haft enorma fördelar av det, mycket lättare att få till uppsatser tex än många andra, och det har hjälpt mig mycket i det dagliga livet också. Jag kan tex för det mesta få till en skrivelse till en myndighet på en pisskvart med alla de rätta formuleringarna, som de flesta av mina vänner och bekanta inte skulle få ihop på en vecka.