• Anonym (desperat mamma)

    Klarar inte av att hantera våra söner längre =(

    Hej!

    Vi har 3 barn, 2 pojkar på 4,5 och 3år samt en dotter på 6 månader, situationen har nu blivit allt annat än hållbar.

    Pojkarna bråkar med varandra konstant, fram tills i våras lekte dom hur bra som helst med varandra, dom var som tvillingar, sen fick dom lillasyster, vi flyttade och jag var hemma själv med dom i över 3 månader då dom inte fått plats på nya dagiset tidigare, det var konstant bråk, varje dag, vi trodde det skulle bli bättre när dom fick börja på nya dagiset och vara ifrån mig och varandra lite på dagarna, men det blir bara värre och värre. Vi kan inte vara "duktiga" föräldrar längre, man försöker behålla lugnet men oftast eskalerar det till att vi skriker på dom =(
    Vi vet inte längre hur vi ska hantera dom, antar att de båda är i trotsåldrar, men tänk om det inte blir bättre?

    4,5åringen kan inte längre klä på sig själv,retar lillebror,säger dumma saker m.m

    3åringen hittar på dumheter mest hela tiden, kladdar med maten, spiller,skriker så att öronen ramlar av, ritar på möbler, river sönder tidningar m.m han är väldigt aktiv, var tidigt med att gå, prata osv. vi börjar fundera på om han kan ha adhd, men antar att det är alldeles för tidigt att ställa en sån diagnos nu.

    Vi kan inte vistas med dom i normala miljöer, man skäms för deras betende =( 

    Vi behöver verkligen en förändring, snälla hjälp! 
            

  • Svar på tråden Klarar inte av att hantera våra söner längre =(
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Det låter verkligen jättejobbigt med två pojkar i aktiv trotsålder som dessutom förmodligen reagerar på att de fått en lillasyster och därmed har ytterligare en person att tävla med om föräldrarnas uppmärksamhet.
    Ni funderar över om det kan finnas en diagnos som spökar i bakgrunden och det är naturligtvis svårt att uttala sig om utan att träffa barnet. Men diagnosticerande är inte heller någon hjälp i sig. Då är det bättre att försöka hitta alternativa sätt att hantera hela situationen.
    Det jag undrar över är om pojkarna fungerar bra på förskolan eller om problemen ser likadana ut där. De kanske inte går på samma avdelning?
    Ett tips för att underlätta hemmatillvaron är att pojkarna, kanske en i taget får möjlighet att vistas utanför hemmet med någon pålitlig person. Det kan vara mer på förskolan, om det funkar där. Annars kan det vara mor- eller farföräldrar som tar hand om någon av dem någon dag i veckan. Kanske kan familjen också hitta på olika saker i olika konstellationer över helgen eller andra ledigheter.
    Små barn kan precis som vi vuxna ibland behöva vila från varandra. De har också en benägenhet att ta den plats de känner att de behöver och det går ju oftast ut över oss vuxna. Därför kan det också vara bra att se till att ni som föräldrar får någon liten frist eller ledighet utan barn för att hämta ny kraft.
    Detta är säkerligen en övergående period, men så länge den varar behöver man se till sig själv också.
    Fundera med din man över vad ni skulle kunna hitta på tillsammans för att få lite andrum då och då.
    Med vänlig hälsning.
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden Klarar inte av att hantera våra söner längre =(