• EtKm5

    Är det rätt att satsa så mycket på de duktiga barnen?

    En tanke som slagit mig nu sedan mina egna barn gått i skolan ett tag. 

    Jag hade som liten väldigt lätt för mig, och tur var väl det för mina föräldrar hade stora krav på mig. Jag och mina syskon var alltid bland de absolut bästa i klassen, detta från 1:an till vi slutade gymnasiet. Vi var 4 syskon som all gick ut med toppbetyg.  

    Såhär efteråt kan jag se att det från skolans sida lades en hel del resurser på oss, lärarna var väldigt engagerade i vår skolgång och gav oss extra uppgifter och utmaningar. Det var förvisso många gånger bra, för det gjorde att vi höll motivationen uppe. Det var roligt att lära, man kände sig sporrad och på något vis även tagen på allvar och förstådd. 

    Nu har jag själv 4 barn. 2 av dem går i skolan. De är normalbegåvade, den äldsta har lätt för sig, den yngre något svårare. Men båda är helt med och normala för sin ålder. jag skulle säga att den yngre är precis medel och den äldre något över medel. 

    När den yngre gick i förskoleklass var det en handfull barn som var väldigt väldigt duktiga. Därav plockades sedda barn ut ur gruppen några dagar i veckan för att tränas extra. Det är såklart jättebra, det är viktigt att fånga upp barnen där de är. Men frågan är vad man gör med dem som bara är medel, eller kanske tom under medel? 

    Idag berättade en mamma till ett av de här väldigt duktiga barnen att man fortfarande gör lika dant (nu i årskurs 1) man plockar ut de här duktiga barnen, de får gå iväg och ha lektioner med andra klasser. Tydligen både svenska men även engelska, vilket de annars normalt börjar med i 3:an. Jag tycker inte på något vis att detta i sig är fel. Om de här barnen är så duktiga, så är det bra att man tar till vara på dem. Men det som retar mig är att man inte alls verkar satsa på de medelmåttiga barnen.  

    Tex har barnen 2 läxor i veckan, det är matteläxa och läsläxa. läsläxan består av 2 läskort som vardera innehåller 10 fristående ord. Tanken med detta är att barnen ska lära sig avkodning. Däremot har man ingen "vanlig" läsläxa dvs en text som barnet läser. Jag och min man bad tidigt om att få hem även en läsebok till våra barn, för vi tror att de behöver träna även traditionell läsning. Det fick vi givetvis, men jag tycker dte är anmärkningsvärt att vi måste be om det, det behövde tex inte de här duktiga barnen. 

    Borde inte skolan vara intresserad av att ta tillvara alla barns resurser och förmågor och ge dem läxor och utmaningar utifrån deras nivå och förutsättningar? 

    Jag har aldrig stött på det här innan och tycker det är ett ganska intressant fenomen. När nyfiken på hur det är i era barns skolor och hur ni tänker om det hela?

    Vore särskilt roligt om någon lärare som är inne i branschen ville ge sin syn på det hela.

     

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-10-13 11:44
    Beklagar alla stavfel, skyller på hala tangenter ;)

  • Svar på tråden Är det rätt att satsa så mycket på de duktiga barnen?
  • Flickan och kråkan
    caliningrad skrev 2011-10-17 17:43:19 följande:
    Ja. Om bara alla förskolebarn skulle börja med fonetisk läsning skulle det knappt finnas riktiga dyslektiker överhuvudtaget.

    Det är extremt sent att officiellt börja med fonetisk läsning när man är 6.

    Det är ok för de flesta barn som inte har några svårigheter, men även om det är bara 10% som har svårigheter är det är ett jättestort samhällsproblem....

    Sluta frileka, börja läsa tidigt FONETISKT från 3 års-ålder!

    Som du nämnde härommånaden är inte min dotter speciellt begåvad. Men nu 2 månader efter hon började K2 (hon är 4 år) kan hon faktiskt LÄSA relativt flytande, alla ord som är skrivna fonetiskt!

    Varför gör man inte det i Sverige ?? Det hindrar ju inte henne att leka OCKSÅ! 
    Alldeles för enkelt. Det finns länder som startar tidigt med läsinlärning som inte presterar bättre än länder som startar läsinlärningen senare och som har samma andel barn med läs- och skrivsvårigheter. Det finns också länder som internationellt klarar sig förträffligt som har sen skolstart. 

    Vad gäller friklek så ska vi nog ta det på allvar. Kanadensiska forskar (och Kanada tillhör ju det länder som också presterar goda resultat internationellt) har slagit trumman på att människan som varelse står inför en allmän "fördumning" pga att frileken så dramatiskt har minskat för barn och ungdomar. Kanske är det så att frileken i förskoleålder har blivit ännu viktigare nu än vad den var tidigare eftersom den generellt minskat så mycket för barn. Enkla försök med utökad frilek har resulterat i bättre studiereultat och framför allt djupare kognitiv förmåga på kort tid, så jag tycker inte att ditt resonemang håller. Däremot är det ju jätteviktigt att arbeta med små barns språkliga medvetenhet tidigt, men jag delar inte din uppfattning om just formen/metoderna.

    Och nej, jag har verkligen inte påstått att din dotter inte är särskilt begåvad. Det enda jag kommenterat är att jag inte blev häpen över nivån på kursplanerna på din dotters förskola. Däremot hade jag jättegärna sett att de arbetade mer aktivt med språklig medvetenhet på mina barns förskola. De jobbar en hel del med det matematiska tänkandet men inte med språket på samma sätt. Jag är däremot inte intresserad av att de sätts i katederundervisning med en massa läxor. Man kan nå samma resultat utan det.
  • Sum quod sum

    Jag som dyslektiker tycker att detta var intressanta inlägg. Jag tror det är viktigt med frilek för kreativiteten men även att man leker fram matematiska tänkandet och språket.
    Jag tyckte det var tragiskt när jag bodde i USA och den ena 3 åringen nyligen hade gått igenom sin första datakurs 96. Mycket är som sagt genetik men det att jobba på.. frågan är bara när man ska sätta in åtgärder..i 4 klass är för sent. funderar på 4 års ålder med lek. Pedagogik. SEdan är det andra faktorer som kan påverka resultat. Såg en dokumentär från englnad där de tog socker ur kosten och gav dem riktig mat inte halvfabrikat och dylikt.Mycket baserat på fet fisk och det blev en radikal förändring.Ej lchf.

  • caliningrad
    Flickan och kråkan skrev 2011-10-18 06:08:34 följande:
    Alldeles för enkelt. Det finns länder som startar tidigt med läsinlärning som inte presterar bättre än länder som startar läsinlärningen senare och som har samma andel barn med läs- och skrivsvårigheter. Det finns också länder som internationellt klarar sig förträffligt som har sen skolstart. 

    Vad gäller friklek så ska vi nog ta det på allvar. Kanadensiska forskar (och Kanada tillhör ju det länder som också presterar goda resultat internationellt) har slagit trumman på att människan som varelse står inför en allmän "fördumning" pga att frileken så dramatiskt har minskat för barn och ungdomar. Kanske är det så att frileken i förskoleålder har blivit ännu viktigare nu än vad den var tidigare eftersom den generellt minskat så mycket för barn. Enkla försök med utökad frilek har resulterat i bättre studiereultat och framför allt djupare kognitiv förmåga på kort tid, så jag tycker inte att ditt resonemang håller. Däremot är det ju jätteviktigt att arbeta med små barns språkliga medvetenhet tidigt, men jag delar inte din uppfattning om just formen/metoderna.

    Och nej, jag har verkligen inte påstått att din dotter inte är särskilt begåvad. Det enda jag kommenterat är att jag inte blev häpen över nivån på kursplanerna på din dotters förskola. Däremot hade jag jättegärna sett att de arbetade mer aktivt med språklig medvetenhet på mina barns förskola. De jobbar en hel del med det matematiska tänkandet men inte med språket på samma sätt. Jag är däremot inte intresserad av att de sätts i katederundervisning med en massa läxor. Man kan nå samma resultat utan det.
    Aterigen har jag aldrig sagt att frileken inte var viktig. Min dotter frileker massor, bade hemma och i skolan nar de har raster. Valdigt manga svenska forskolor skulle vara avundsjuka pa den fantastiska lekparken som min dotters skola har.
    Dock forvantar jag mig ocksa att forskolan ska besta av undervisning. 

    Har inte heller sagt att hennes laroplan var revolutionar pa nagot satt utan ar lik alla skolor i Asien iallafall.

    Aterigen ser det ut ungefar sa har, om man tar bara literacy (hinner inte detaljera va de har for mal i andra amnen, men det har de ocksa naturligtvis).

    Nursery 2-3 ar: de blir bekanta med alfabetet med lera och annat material
    K1 3-4 ar: de ska kunna hela alfabetet  (lasa/skriva/avljuda, stora, sma bokstaver)
    K2 4-5 ar: de ska kunna avkoda fonetiskt skrivna ord/meningar och skriva med korrekta proportioner
    K3 5-6 ar: de ska kunna i princip lasa flytande och forsta
    Grade 1: de ska fordjupa lasningen och stavningen

    Nej, min dotter ar inte speciellt begavad, och jag bryr mig inte alls om det.
    Hon kunde inte ett ord engelska for ett ar sen sa jag tycker att det ar ganska bra att hon avkodar och forstar enklare meningar redan nu, men det gor alla andra barn i hennes klass vad jag vet sa det hon kan beror enbart pa undervisningen, inte pa sina egenskaper. Hyperlektiker (barn som lar sig lasa sjalva) ar anda valdigt sallsynta. De forekommer dock ocksa, var lille granne som ar 5 ar fran Japan, och som kom hit for mindre an ett ar sen utan att kunna ett ord engelska laser alldeles flytande bade pa japanska och engelska.

    Och ja, om hon var dyslektiker skulle jag se det redan nu. Eftersom hon blandar inga bokstaver, avljudar utan problem, laser fran vanster til hoger och utvecklar automatismer sa ser jag redan nu att hon inte kommer att ha nagra svarigheter just med lasning.

    Och jag forstar inte riktigt varfor andra behover vanta tills att barnen ar 6 eller 7 for att upptacka det nar det blir plostligt valdigt stressigt att "laga".
     
  • Sum quod sum
    caliningrad skrev 2011-10-18 12:04:54 följande:
    Aterigen har jag aldrig sagt att frileken inte var viktig. Min dotter frileker massor, bade hemma och i skolan nar de har raster. Valdigt manga svenska forskolor skulle vara avundsjuka pa den fantastiska lekparken som min dotters skola har.
    Dock forvantar jag mig ocksa att forskolan ska besta av undervisning. 

    Har inte heller sagt att hennes laroplan var revolutionar pa nagot satt utan ar lik alla skolor i Asien iallafall.

    Aterigen ser det ut ungefar sa har, om man tar bara literacy (hinner inte detaljera va de har for mal i andra amnen, men det har de ocksa naturligtvis).

    Nursery 2-3 ar: de blir bekanta med alfabetet med lera och annat material
    K1 3-4 ar: de ska kunna hela alfabetet  (lasa/skriva/avljuda, stora, sma bokstaver)
    K2 4-5 ar: de ska kunna avkoda fonetiskt skrivna ord/meningar och skriva med korrekta proportioner
    K3 5-6 ar: de ska kunna i princip lasa flytande och forsta
    Grade 1: de ska fordjupa lasningen och stavningen

    Nej, min dotter ar inte speciellt begavad, och jag bryr mig inte alls om det.
    Hon kunde inte ett ord engelska for ett ar sen sa jag tycker att det ar ganska bra att hon avkodar och forstar enklare meningar redan nu, men det gor alla andra barn i hennes klass vad jag vet sa det hon kan beror enbart pa undervisningen, inte pa sina egenskaper. Hyperlektiker (barn som lar sig lasa sjalva) ar anda valdigt sallsynta. De forekommer dock ocksa, var lille granne som ar 5 ar fran Japan, och som kom hit for mindre an ett ar sen utan att kunna ett ord engelska laser alldeles flytande bade pa japanska och engelska.

    Och ja, om hon var dyslektiker skulle jag se det redan nu. Eftersom hon blandar inga bokstaver, avljudar utan problem, laser fran vanster til hoger och utvecklar automatismer sa ser jag redan nu att hon inte kommer att ha nagra svarigheter just med lasning.

    Och jag forstar inte riktigt varfor andra behover vanta tills att barnen ar 6 eller 7 for att upptacka det nar det blir plostligt valdigt stressigt att "laga".
    Har du ditt barn i Engelsk skola? Vi ska sätta våran son där så fort han får..dvs 3 år. jag pratar redan Eng med honom ( 9 månader) och och han älskar böcker. Tyvärr ser jag vissa teckan redan. Dyslexi tar så mycket energi så det kan påverka motoriken. Boken "Gåvan av dyslexi"
  • caliningrad
    Sum quod sum skrev 2011-10-18 12:42:33 följande:
    Har du ditt barn i Engelsk skola? Vi ska sätta våran son där så fort han får..dvs 3 år. jag pratar redan Eng med honom ( 9 månader) och och han älskar böcker. Tyvärr ser jag vissa teckan redan. Dyslexi tar så mycket energi så det kan påverka motoriken. Boken "Gåvan av dyslexi"
    Hej!
    min dotter går på en internationell skola i ett asiatiskt land där:
    - alla lärarna har engelska som modersmål
    - kulturen är asiatisk

    Till frösöblomster. Du nämnde Canada. Faktumet är att de allra flesta lärarna i min dotters skola är just från Canada. Så de verkar inte vara emot tidig läsning iallafall.

    Mycket bra förskollärare förresten.

    till  Sum quod Sum. Japp, jag tror absolute att riktig dyslexi upptäcks tidigt. Hade dock aldrig nånsin pratat engelska med min dotter innan hon började skolan. Jag är kanske naiv men jag tror på skolan som koncept.

    Dessutom har också min dotter svenska och ett asiatisk språk som ämnen utöver sitt modersmål, så jag vill inte pusha henne,,, jag bara pratar mitt modersmål, som är varken svenska eller engelska med henne. 
  • Flickan och kråkan
    caliningrad skrev 2011-10-18 12:04:54 följande:
    Aterigen har jag aldrig sagt att frileken inte var viktig. Min dotter frileker massor, bade hemma och i skolan nar de har raster. Valdigt manga svenska forskolor skulle vara avundsjuka pa den fantastiska lekparken som min dotters skola har.
    Dock forvantar jag mig ocksa att forskolan ska besta av undervisning. 

    Har inte heller sagt att hennes laroplan var revolutionar pa nagot satt utan ar lik alla skolor i Asien iallafall.

    Aterigen ser det ut ungefar sa har, om man tar bara literacy (hinner inte detaljera va de har for mal i andra amnen, men det har de ocksa naturligtvis).

    Nursery 2-3 ar: de blir bekanta med alfabetet med lera och annat material
    K1 3-4 ar: de ska kunna hela alfabetet  (lasa/skriva/avljuda, stora, sma bokstaver)
    K2 4-5 ar: de ska kunna avkoda fonetiskt skrivna ord/meningar och skriva med korrekta proportioner
    K3 5-6 ar: de ska kunna i princip lasa flytande och forsta
    Grade 1: de ska fordjupa lasningen och stavningen

    Nej, min dotter ar inte speciellt begavad, och jag bryr mig inte alls om det.
    Hon kunde inte ett ord engelska for ett ar sen sa jag tycker att det ar ganska bra att hon avkodar och forstar enklare meningar redan nu, men det gor alla andra barn i hennes klass vad jag vet sa det hon kan beror enbart pa undervisningen, inte pa sina egenskaper. Hyperlektiker (barn som lar sig lasa sjalva) ar anda valdigt sallsynta. De forekommer dock ocksa, var lille granne som ar 5 ar fran Japan, och som kom hit for mindre an ett ar sen utan att kunna ett ord engelska laser alldeles flytande bade pa japanska och engelska.

    Och ja, om hon var dyslektiker skulle jag se det redan nu. Eftersom hon blandar inga bokstaver, avljudar utan problem, laser fran vanster til hoger och utvecklar automatismer sa ser jag redan nu att hon inte kommer att ha nagra svarigheter just med lasning.

    Och jag forstar inte riktigt varfor andra behover vanta tills att barnen ar 6 eller 7 for att upptacka det nar det blir plostligt valdigt stressigt att "laga".
     
    Jag tror vi pratar om varandra. Jag har inget alls emot att man arbetar medvetet med barns språkmedvetenhet tidigt. Jag är däremot inte överens med dig om de metoder du förespråkar. Olika länder har olika traditioner vad gäller skolstart och vad skolstart innebär. det finns inga generella mönster som pekar på att tidigare skolstart per automatik ger bättre studieresultat. Finland ligger i topp och har "sen" skolstart. Många av de länder som ligger långt under svenska elevers resultat har tidig skolstart. Språklig medvetenhet går heller inte att likställa med att formellt kunna ljuda och avkoda. Människor som har levt och lever i muntliga traditioner kan ha en mycket väl utvecklad språklig medvetenhet. God språklig medvetenhet som t.ex. fonetisk medvetenhet gör det enklare att lära sig just läsa.

    Jag har ett barn som inte är 4 år ännu som aldrig har undervisats systematiskt i fonetik eller i alfabetet som också ljudar och avkodar sedan ett par månader tillbaka. Om det inte är alltför långa ord så läser han meningar. Han är inte självlärd men hans eget intresse har gjort att vi pratat bokstäver och ljud med honom....liksom siffror och mängd och klocka och en massa andra självklarheter i vardagen. Han är inte heller speciellt begåvad bara nyfiken som de flesta barn är.......och har lärt sig utan katederundervisning, utan läxor och utan några former av tvång. Och så mycket tid har det inte tagit heller. Vi har läst på mjölkpaket och skyltar vi passera liksom registreringsnummer på bilar.

    Hans lillebror har inte samma intresse, men det har börjat komma lite smått. Är inte det minsta orolig för att han kommer att klara sig sämre i skolan för att han är "senare" med just det formella. För barn där intresset inte finns så tidigt så finns absolut en vinst med att inte stressa. Med åldern utvecklas den språkliga medvetenheten liksom den kognitiva förmågan som gör det lättare att just lära sig läskoden. Arbeta med språklig medvetenhet kan man göra på många andra sätt och på så sätt lägga grund för läsinlärningen.

    Vad gäller frilek så är det ett faktum att den dramatiskt minskat i barn och ungdomars liv eftersom väldigt mycket av deras aktiviteter idag är så organiserat och styrt av vuxna. Och ja, det är ett verkligt problem som få inte riktigt verkar förstå vidden av.
  • caliningrad
    Flickan och kråkan skrev 2011-10-18 22:08:15 följande:
    Jag tror vi pratar om varandra. Jag har inget alls emot att man arbetar medvetet med barns språkmedvetenhet tidigt. Jag är däremot inte överens med dig om de metoder du förespråkar. Olika länder har olika traditioner vad gäller skolstart och vad skolstart innebär. det finns inga generella mönster som pekar på att tidigare skolstart per automatik ger bättre studieresultat. Finland ligger i topp och har "sen" skolstart. Många av de länder som ligger långt under svenska elevers resultat har tidig skolstart. Språklig medvetenhet går heller inte att likställa med att formellt kunna ljuda och avkoda. Människor som har levt och lever i muntliga traditioner kan ha en mycket väl utvecklad språklig medvetenhet. God språklig medvetenhet som t.ex. fonetisk medvetenhet gör det enklare att lära sig just läsa.

    Jag har ett barn som inte är 4 år ännu som aldrig har undervisats systematiskt i fonetik eller i alfabetet som också ljudar och avkodar sedan ett par månader tillbaka. Om det inte är alltför långa ord så läser han meningar. Han är inte självlärd men hans eget intresse har gjort att vi pratat bokstäver och ljud med honom....liksom siffror och mängd och klocka och en massa andra självklarheter i vardagen. Han är inte heller speciellt begåvad bara nyfiken som de flesta barn är.......och har lärt sig utan katederundervisning, utan läxor och utan några former av tvång. Och så mycket tid har det inte tagit heller. Vi har läst på mjölkpaket och skyltar vi passera liksom registreringsnummer på bilar.

    Hans lillebror har inte samma intresse, men det har börjat komma lite smått. Är inte det minsta orolig för att han kommer att klara sig sämre i skolan för att han är "senare" med just det formella. För barn där intresset inte finns så tidigt så finns absolut en vinst med att inte stressa. Med åldern utvecklas den språkliga medvetenheten liksom den kognitiva förmågan som gör det lättare att just lära sig läskoden. Arbeta med språklig medvetenhet kan man göra på många andra sätt och på så sätt lägga grund för läsinlärningen.

    Vad gäller frilek så är det ett faktum att den dramatiskt minskat i barn och ungdomars liv eftersom väldigt mycket av deras aktiviteter idag är så organiserat och styrt av vuxna. Och ja, det är ett verkligt problem som få inte riktigt verkar förstå vidden av.
    Jag tror ocksa att vi ar faktiskt overens om en del punkter.
    Min dotter hade svart att avljuda i borjan eftersom hon inte kunde engelska. Sa F som Fish sa ingenting till henne.
    Efter ett par manader nar spraket hade kommit forstod hon samband mellan fonemer och bokstaver.
    Hon lar sig med Oxford phonics metoden (Biff, Chip och Kipper) och tycker att det ar jattekul att hon kan lasa en hel bok. I morse innan hon gick till skolan  laste hon 2 sana bocker  helt sjalv (som innehaller 1 mening eller 2 per sida och ca 15 sidor... inte daligt va).
    Men nu ar vi val inte har for att skryta om vara barn eller hur.

    Jag ar forstas inte heller oroliga for just dina barn som har en mamma som ar gymnasielarare.... Det ar val barn som inte kommer fran utbildade familjer och som inte finner tidigt stod i skolan som ar problemet val.

    FRILEK
    Ja, frileken ar viktig. Just nu ar min dotter i en valdigt kreativ period dar hon ritar, skriver brev till alla sina nara och kara, och anvander en enorm mangd av farger i sina ritningar. Det ar absolut sjalvklart att jag aldrig avbryter henne nar hon gor detta! Forutom nar det ar dags att ga till skolan eller ga och lagga sig naturligtvis.

    For en manad sen sa var hon mest intresserad av att bygga lego, torn, slott osv.... Har du nansin trott att jag inte respekterar detta? Isafall har jag val uttryckt mig klumpigt.

    MEN

    och det ar val dar vi skiljer vara asikter.
    Jag vill ocksa att min dotter ska veta att arbetet ar viktigt for att astadkomma ett mal. Att allt inte ar latt i livet, snarare tvartom. Att livet innebar blod och tarar, ocksa. Att man blir ofta gladare av det man har astadkommit tack vare sitt arbete istf for sina pengar.  Det tycker jag ar sunda varderingar.

    Nar det galler laxor sa ar de extremt latta. Det tar 3 minuter for min dotter att fixa dom!
    Det ar mest nyttigt for mig som mamma eftersom det far mig att se vad hon haller pa med i skolan och hur mycket hon forstar. Sa vad ar problemet??

    FINLAND:

    * liksom Korea, deras sprak skrivs till 100% fonetiskt. Hangul, det koreanska alfabetet ar det mest logiska som finns. Finska har varit ett skrigtligt sprak i bara 300 ar.
    Det ar klart att det tar mycket langre tid att vara "literate" pa franska an pa ett sprak dar man inte kan gora stavfel forutom ifall man ar antingen dov eller dyslektiker.
    * De flesta foraldrarna lar sina barn lasa. De flesta barnen kan redan lasa nar de borjar skolan.
    * De har sma klasser, 2 larare per klass. Det har inte sa manga lander rad med det. Fraga Spanien, Frankrike, Grekland, asiastiska lander ifall de skulle ha rad med.

    Stora klasser, fa larare = det kravs mycket disciplin for att halla sin klass koncentrerad.

    Korea har forbjudit aga i skolan for nagra manader sen. De ar 40 per klass. Jag ar ganska saker pa att de kommer att sjunka, som Japan gjorde, i nasta PISA undersokningen....

     
  • Flickan och kråkan
    caliningrad skrev 2011-10-19 04:30:31 följande:
    Jag tror ocksa att vi ar faktiskt overens om en del punkter.
    Min dotter hade svart att avljuda i borjan eftersom hon inte kunde engelska. Sa F som Fish sa ingenting till henne.
    Efter ett par manader nar spraket hade kommit forstod hon samband mellan fonemer och bokstaver.
    Hon lar sig med Oxford phonics metoden (Biff, Chip och Kipper) och tycker att det ar jattekul att hon kan lasa en hel bok. I morse innan hon gick till skolan  laste hon 2 sana bocker  helt sjalv (som innehaller 1 mening eller 2 per sida och ca 15 sidor... inte daligt va).
    Men nu ar vi val inte har for att skryta om vara barn eller hur.

    Jag ar forstas inte heller oroliga for just dina barn som har en mamma som ar gymnasielarare.... Det ar val barn som inte kommer fran utbildade familjer och som inte finner tidigt stod i skolan som ar problemet val.

    FRILEK
    Ja, frileken ar viktig. Just nu ar min dotter i en valdigt kreativ period dar hon ritar, skriver brev till alla sina nara och kara, och anvander en enorm mangd av farger i sina ritningar. Det ar absolut sjalvklart att jag aldrig avbryter henne nar hon gor detta! Forutom nar det ar dags att ga till skolan eller ga och lagga sig naturligtvis.

    For en manad sen sa var hon mest intresserad av att bygga lego, torn, slott osv.... Har du nansin trott att jag inte respekterar detta? Isafall har jag val uttryckt mig klumpigt.

    MEN

    och det ar val dar vi skiljer vara asikter.
    Jag vill ocksa att min dotter ska veta att arbetet ar viktigt for att astadkomma ett mal. Att allt inte ar latt i livet, snarare tvartom. Att livet innebar blod och tarar, ocksa. Att man blir ofta gladare av det man har astadkommit tack vare sitt arbete istf for sina pengar.  Det tycker jag ar sunda varderingar.

    Nar det galler laxor sa ar de extremt latta. Det tar 3 minuter for min dotter att fixa dom!
    Det ar mest nyttigt for mig som mamma eftersom det far mig att se vad hon haller pa med i skolan och hur mycket hon forstar. Sa vad ar problemet??

    FINLAND:

    * liksom Korea, deras sprak skrivs till 100% fonetiskt. Hangul, det koreanska alfabetet ar det mest logiska som finns. Finska har varit ett skrigtligt sprak i bara 300 ar.
    Det ar klart att det tar mycket langre tid att vara "literate" pa franska an pa ett sprak dar man inte kan gora stavfel forutom ifall man ar antingen dov eller dyslektiker.
    * De flesta foraldrarna lar sina barn lasa. De flesta barnen kan redan lasa nar de borjar skolan.
    * De har sma klasser, 2 larare per klass. Det har inte sa manga lander rad med det. Fraga Spanien, Frankrike, Grekland, asiastiska lander ifall de skulle ha rad med.

    Stora klasser, fa larare = det kravs mycket disciplin for att halla sin klass koncentrerad.

    Korea har forbjudit aga i skolan for nagra manader sen. De ar 40 per klass. Jag ar ganska saker pa att de kommer att sjunka, som Japan gjorde, i nasta PISA undersokningen....

     
    Fri lek:
    http://urplay.se/161155

    Vad gäller aga, så finns det absolut inget som försvarar det, inte något. Det är ovärdigt och att det överhuvudtaget förekommer är en verklig skamfläck. Mänskligheten borde ha kommit bra mycket längre år 2011.    

        
  • caliningrad
    Flickan och kråkan skrev 2011-10-19 21:20:42 följande:
    Fri lek:
    urplay.se/161155

    Vad gäller aga, så finns det absolut inget som försvarar det, inte något. Det är ovärdigt och att det överhuvudtaget förekommer är en verklig skamfläck. Mänskligheten borde ha kommit bra mycket längre år 2011.    

        
    Jag foresprakar inte aga, men tycker inte att det ar sa farligt (om det ar mild aga forstas).
    Mindre farligt an att det finns klasser dar lararna inte kan medfora sina kunskaper pga bristande disciplin iallafall. 

    Frilek, ok ok ok.
    Men vad sager du om arbete, anstrangning osv.

    En annan sak som skiljer oss ar att jag tycker att barn behover struktur och rutiner.
    Det ar jattebra, fantastiskt att din 3 aring larde sig lasa pa mjolkpaket.

    Det finns dock manga barn som inte har tillgang till skriven information hemma.

    Att erbjuda en strukturerad och serios skola dar alla lar sig i samma takt ar samma sak som att demokratisera skolan. 
  • Flickan och kråkan
    caliningrad skrev 2011-10-20 11:29:12 följande:
    Jag foresprakar inte aga, men tycker inte att det ar sa farligt (om det ar mild aga forstas).
    Mindre farligt an att det finns klasser dar lararna inte kan medfora sina kunskaper pga bristande disciplin iallafall.  

    Ja, vi skiljer oss verkligen åt. Aga - oavsett form - är patetiskt. Pinsamt att vuxna som ska vara goda förebilder, auktoriteter och förhoppningsvis vidareföra goda värderingar använder våld mot någon som dessutom är i ens totala beroendeställning i syfte att fostra.  Och man anvAga av barn har precis samma grund som hustruaga och aga inom arbetslivet........och få av oss skulle kommentera det faktum att vår man slagit oss eller vår arbetsgivare att det inte är så farligt. ren och skär kränkning. Tecken på inkompetens och okunskap om något.

    Och ja, jag skulle utan tvekan tycka att det vore mycket värre om mina barns lärare agade dem än att de hade dålig disciplin. Barn ska inte ta ansvar - framför allt inte fysiskt bestraffas - för vuxnas bristande kompetens eller bristande ansvarstagande. Var finns logiken i det?
    caliningrad skrev 2011-10-20 11:29:12 följande:
    Frilek, ok ok ok.
    Men vad sager du om arbete, anstrangning osv.
    Arbetar och anstränger sig gör man ju för att det ger en något. Jag får inte för mig att dika runt huset för att dana min karaktär. Jag gör det för att det behövs, för att huset annars kan få vattenskador, och/eller för att jag tycker att det är intressant, eller ett bra sätt att komma ut och röra på mig.

    Jag går till jobbet för att a) få en lön så att jag kan klara min vardag b) för att mitt jobb känns utvecklande och stimulerande. Hade jag kunnat utvecklas och stimuleras utan att gå till jobbet? Ja, utan tvekan. Jag hade gärna pluggat hela livet och ansträngt mig i mina studier, men det är inte en ekonomisk möjlighet för mig personligen och inte heller är det samhällsekonomiskt möjligt. Det hade nog setts som dekadent oavsett vilken ansträngning och arbete jag lagt ner eftersom det enbart gynnat mig själv. Egoistiskt snarare än lättjefullt. Vad lägger du i begreppet "arbete" och "anstängning". Jag anser inte att mina barns förskolas uppgift är att lära dem ansträngning och att arbeta hårt. Det är snarare något barn lär sig av naturliga konsekvenser och bör lära sig den vägen för att skapa just den inre viljan och strävan att anstränga sig för att nå ett mål.
    caliningrad skrev 2011-10-20 11:29:12 följande:
    En annan sak som skiljer oss ar att jag tycker att barn behover struktur och rutiner.
    Det ar jattebra, fantastiskt att din 3 aring larde sig lasa pa mjolkpaket.


    Jag tycker också att barn behöver struktur och rutiner, men inte på det sätt du menar. De behöver vuxna som sätter tydliga gränser kring sin egen integritet och som är medveten om sina egna värderingar. Det skapar rutin och struktur och trygghet. Nej, det är inte fantastiskt att min 3-åring lärt sig läsa på mjölkpaket. De flesta barn intresserar sig för det som finns runt omkring dem och har en naturlig strävan efter att förstå den värld de befinner sig i. 
    caliningrad skrev 2011-10-20 11:29:12 följande:
    Att erbjuda en strukturerad och serios skola dar alla lar sig i samma takt ar samma sak som att demokratisera skolan. 

    Nej, det är inte det minsta demokratiskt. Att erbjuda barn och ungdomar en seriös och strukturerad utbildning är väl rätt självklart. Att alla ska lära sig i samma takt är inget annat än ren och skär dumhet. 

      
Svar på tråden Är det rätt att satsa så mycket på de duktiga barnen?