Noll tolerans!

Hejja TS! Jag tänker precis likadant som du!

Tips ang städning: Hota inte att slänga om man inte är beredd att fullfölja det. Ett annat alternativ är att lägga leksakerna som barnet vägrar städa upp i en plastsäck och tala om att dessa leksaker får barnet inte leka med förrän barnet lärt sig städa upp. Varje gång barnet vägrar städa åker leksakerna i plastsäcken direkt (ha sedan säcken förvarad där barnet inte kommer åt den). Jag lovar, det räcker med att du gör det max 2ggr! Sedan behövs bara hotet ett par gånger till och efter det städar barnet självmant när du ber om det (men ofta under  verbala protester).
Jag har två sjukt envisa barn fulla med humör men detta har fungerat klockrent! Men vi är också stenhårt konsekvent med allt så de vet att vi aldrig ger oss. Kommer även göra samma sak med nummer tre.

Sköter sig inte barnen vid matbordet får de tre varningar sedan får de gå från bordet och maten tas bort. Om de inte fått i sig mer än någon munsbit får de välling när de går och lägger sig sedan istället.

Nej, man tjatar och förklarar för barnet att smaka måste man göra, på allt, alltid. Vill man sedan inte äta mer behöver man inte men man får heller inget annat. Till slut öppnar barnet munnen självmant för de tycker också att det är sjukt jobbigt att lyssna på tjat! Det kan ta 2 timmar första gången men är man bara konsekvent så tar det två dagar och sedan smakar barnet på allt, alltid.

De lär sig hur livet fungerar!!
Ingen annan kommer städa efter dig, det får man göra själv det är lika bra att lära sig det från början. Har man inte lärt sig att smaka på all mat får man ett helsike sedan när man inte kan äta mer än ett par rätter (jag vet för min mamma gjorde tvärtemot mig och jag har haft ett helsike!).

Jag förstår verkligen inte hur man kan se det på något annat sätt, jag förbereder mina barn på hur livet är, för alla. Barn måste få vara barn men visa saker är verkligen bara basic som tex att man städar efter sig och man sitter still på stolen när familjen äter, man kastar inte mat osv... Följer man inte familjens regler så får man inte vara med familjen utan får vara för sig själv.

Hur kan man veta att man inte gillar det när man inte smakat!!?? Hur många gånger har inte mina barn sagt blä och inte velat smaka men sedan gjort det när vi uppmuntrat dem och upptäckt att det var gott och ätit mer.... Men visst hälften av gångerna vill de inte ha mer och då är det helt ok. Hur är det att knäcka någon? Det är att uppmuntra att pröva nya saker och sedan välja själv hur man vill göra sedan.

Ja, det hade jag haft! Men det funkar på de allra flesta barn. (har en kompis med en dotter som svälter sig själv och hon kör med samma tankesätt som mig så jag vet att det inte alltid funkar)

Det är absolut inte någon maktkamp! Mina barn älskar mat och är öppna för att prova nytt.

Jag däremot har ett jobbigt förhållande till mat och det beror på att min mamma inte såg till att jag smakade på allt utan gjorde annan mat till mig som var ett enormt kräset barn. Det resulterade i att jag kände obehag för att gå bort på middag för jag visste inte vad de skulle bjuda på, om jag skulle bli tvingad att för artighets skull äta nå¨got som var främmande för mig.

Vem sa att jag hade en regel om att man inte får komma till mamma och pappa på natten!?? Detta gäller hos oss bara basic- regler som tex att sköta sig vid matbordet.

Haha, min son är den som säger till andra barn i klassen när de säger till någon att "du får inte vara med". Han är enormt empatisk människa som har full koll på rätt och fel fastän han bara är 6 år fyllda. Här hemma pratar och diskuterar vi dagligen om vad som hänt under dagen och hur man kan hantera problem och konflikter. Här finns inga regler som inte har en utförlig förklaring till varför.

De ska ifrågasätta och gör det också dagligen men som sagt våra regler finns det alltid en utförlig förklaring till.