rian81 skrev 2011-10-25 11:44:26 följande:
Jag hoppar in i tråden. Förutsätter att ni pratar om barn i förskoleåldern nu, men det vore intressant att höra från er som argumenterar emot ts och P E hur ni tror att era barn fungerar i förskolan och senare i skolan.
Tror ni att era barns förskollärare behöver ta en diskussion, med tillhörande argumentation, för att era barn ska plocka undan leksaker efter sig? Är det isåfall rimligt?
Tror ni att era barns lärare behöver ta en diskussion, med tillhörande argumentation, för att era barn ska öppna matteboken och börja räkna? Är det isåfall rimligt och vilka argument tycker ni att era barn kan komma med? Att det är tråkigt? Det är jobbigt? Jag vill inte just nu? Mamma säger att jag inte behöver om jag inte vill?
Fattar ni inte att konsekvenserna av att inte vara den vuxne som klarar av att sätta upp enkla regler (kring grundläggande saker som mat, sömn, säkerhet) bara blir att era barn inte klarar av att ta normala motgångar när de blir äldre? Det vill säga- de blir curlade!
Detta handlar inte om att barn som lyder sina föräldrar kommer att bli små nickedockor som vuxna. Det handlar om att lära sig att livet inte alltid är rättvist, att man måste kunna rätta sig in i ledet och samarbeta med andra. Det handlar även om att saker inte alltid är/blir som man själv vill, utan man får acceptera läget. Uppfostran handlar inte i första hand om att lära sina barn att argumentera för sin sak, utan att få dem att förstå att det finns regler och normer i samhället som gör att våra relationer till bekanta och obekanta fungerar smidigt.
Jag fattar helt enkelt inte motsättningen.
TS nämner till exempel tandborstning. Jag har en liten kille på två år här hemma som, när han var under året, tyckte det var jättekul när vi borstade hans enstaka små gryn. Men när han började få kindtänder och tänderna växte var det inte fullt lika kul längre.
I det fallet säger TS: vad är det att tjafsa om? Hon bände upp munnen på sin egen unge några gånger tills ungen lärde sig att gapa. Vad som fungerar är inte alltid bra. Att borsta tänderna på någon med våld är integritetskränkande.
Min son MÅSTE borsta tänderna. Inget snack om den saken. Men till skillnad från TS har vi valt olika strategier för att få honom att öppna munnen. Vi har nött, nött och åter nött och har en finfin rutin utan några vidare protester - förutom när han har ont i munnen på grund av nya tänder. Då påtalar han det, och vi tar det varligare. Till skillnad från TS har vi alltså en unge som vet att vi förstår att han tycker att det är jobbigt att borsta tänderna och att vi tar honom på allvar när han säger ifrån. Och visst kan det fortfarande bli tjafsigt med tandborstningen. Det kan krävas ett par minuters övertalning. Resultatet är ju dock fortfarande detsamma: han vet att tandborstningen är ett måste och att det inte lönar sig att tjafsa emot. Jag förstår inte vad det skulle tjäna till att få bort de där minuternas övertalning genom att bruka våld eller tvång medelst styrka mot sitt lilla barn.
