Noll tolerans!

Jag har inga problem med att låta andra ha fri vilja, argumentera, ifrågasätta och diskutera fram saker.
Grejen är ju att förmågan till att kunna argumentera med annat än vad man har lust till kommer ju med intellektuell utveckling, erfarenhet, kunskap, omdöme mm. D.v.s. flera punkter där ett litet barn brister och då måste jag som vuxen och ansvarig ta över.

Fysisk storlek har inget med detta att göra. Min ålder och därmed större kunskap, erfarenhet, omdöme, ansvar mm är det som har betydelse.

Tvång....på jobbet bestämmer chefen, jag ser inte det som tvång, över barn anser jag att föräldrarna eller den som för tillfället har ansvaret är chef.

Det är kanonbra att diskutera och komma överens. Men förvänta dig inte att ett litet barn förstår alla dina argument samt kommer med egna baserade på annat än "jag har ingen lust", den förmågan växer man in i, inget man besitter från födseln.
Det är helt okej att försöka men när resultaten uteblir måste man ju ta till annat för att få saker att hända.

Det finns skäl till varför vi blir myndiga först vid 18 års ålder.
Det finns skäl till att barn har s.k. målsmän, en eller två vuxna, ansvariga, oftast de biologiska föräldrarna.
Det finns oftast även skäl till att chefen är chef.

Det finns alltid någon som har större ansvar och som som därför bestämmer lite mer än individen, någon gång måste man lära sig det.