My Girls skrev 2011-10-24 23:09:57 följande:
Ha ha en dödssynd att lämna mat
Drar mig till minnes mattanterna som sa "Det är bara du äter maten som serveras. Man SKA smaka på allt" Fy fan vad hemskt och det var ändå de som tog en storköksslev och daskade ner i tallriken. Fullständigt grå, trist mat som man försökte trycka i sig mellan kväljningarna.
Vi gömde maten i servetter eller på annat sätt. När de värsta lärarna såg åt något annat håll sprang vi ifrån eller så vägrade många av oss att ens äta i matsalen.
Ja, vi var hungriga när vi kom hem, men ofta löstes det med en smörgås. Jag har kvar fingrarna än och är inte matskygg för att mina föräldrar faktiskt förstod innebörden med tvång själva.
Precis så hade jag det också, samt en matvakt som gick och kollade att ingen smusslande undan rester. Det var en viss minstamängd mat som fick skrapas ner i restburken. Hade man mer kvar fick man sitta kvar tills man ätit upp eller tills nästa lektion började. Och det sjuka var som sagt att man inte kunde välja själv hur mycket man ville ösa upp, och det spelade ingen roll om man bad om "pytte-pytte-pyttelite", man fick en rejäl blaffa ändå.
Jag minns också att man inte fick ta smörgås (alltså hård macka med smör) förrän man ätit upp sin mat. Det såg matvakten till. "Smörgåsen blir inte kall, men det blir maten!" sade hon. Det spelade ingen roll att man satt kvar hela rasten, ensam i hela matsalen. Hon stod en bit bort, helt tyst, och vägrade låta en äta en macka. Jag har svårt att minnas andra tillfällen då jag blivit så förnedrad.
Man kan tro att det rör sig om 40-talet, men det här var åren 89-95. Har inte många glada minnen från låg- och mellanstadiet. Hör jag om några liknande metoder när min dotter börjar förskola och skola, då jävlar lär jag ställa till med ett sådant helvete... Usch, blir arg bara av att tänka på det!
