• millymo

    2 1/2-åring

    Hej!
    Min älskade lilla tjej har blivit som förbytt,från att ha älskat dagis är det nu fruktansvärda lämningar då hon är helt hysteriskt,sparkar,skriker och gråter...vi försöker göra avskeden så korta och lika varann som möjligt men det hjälper inte,får slita loss henne från mig.
    Hon lugnar ner sig när jag gått men det kan ta upp till en halvtimme.Personalen tycker oxå att hon oftare hamnar i konflikter med både barn och personal. Till saken hör oxå att vi slutat med välling på natten som hon annars drack ca 3 flaskor per natt i hopp om att hon skulle börja äta bättre,vilket inte har skett.Hon smakar ett par tuggor sen är det stopp,det har nu hållit i sig ca en månad. Svälter vi henne? Hon får även utbrott hemma,men oftast när hon är trött.Vi har tänkt att det är en trotsperiod som går över,men det blir bara värre och värre att lämna. I morse va det kulmen,hon blev fruktansvärt ledsen när jag sa att vi skulle till dagis och sen trappades det bara upp tills hon va helt hysterisk och skrek och slogs så hon kissa på sig vilket ledde till att jag som stressad tappade tålamodet och skrek tillbaka,vilket såklart förvärrade det hela d slutade med att jag fick åka och lämna hos farmor för att jag inte klarar av att lämna henne på dagis så förtvivlad.... Nu sitter jag här med fruktansvärt dåligt samvete för bråket och vet inte alls hur jag ska hantera detta.
    Min tjej är annars väldigt "tidig" duktig att prata och använda språket,torr dagtid sen flera månader tillbaka och väldigt social.
    Vad är det som händer och hur ska vi komma igenom det här?
    /Lika förtvivlad mamma

  • Svar på tråden 2 1/2-åring
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Du har genomfört en ganska stor förändring för din lilla 2 1/2-åring. Du har tagit bort 3 flaskor välling på natten, en helt riktig förändring i sig, men som kanske tillfälligtvis gör att hon får i sig lite för lite näring för att orka med de normala påfrestningar separationen från mamma varje dag för med sig.
    Jag tycker att du ska kolla med BVC att hon följer sin viktkurva och be om tips hur du ska hantera övergången till vanlig mat.
    Eftersom hon i övrigt är en välutvecklad liten flicka kan du också ta med i beräkningen att begynnande trotsreaktioner kan förstärkas av trötthet och matbrist. Det är inte alls ovanligt att barn i den här åldern spelar ut sin sorg vid separationen från mamma och jag tror att du gör helt rätt i att fortsätta att sätta fasta regler kring lämning och hämtning. Men eftersom utspelen är så pass kraftiga att det blir svårt för dig att hålla emot så är det en alldeles utmärkt ide att låta någon annan närstående, pappa, din mamma, svärmor eller någon annan närstående hämta och lämna ibland. De här utspelen är alltid värst mot den förälder som oftast lämnar. Detta blir då ett sätt att bryta en vana och ge möjlighet till nya beteenden.
    Lycka till!
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden 2 1/2-åring