Fråga en vargmänniska!

Hur känns det att vara varg då? Vad är det i dig som känns varglikt?

är du social? är du mån om dina närmaste systrar? gillar du bli slickad eller att slicka andra för visa din sociala plats?

Jag önskar/förväntar mig ha en annan kropp än den jag har. Jag kan bli frustrerad över att ha dåligt luktsinne, inte kunna springa smidigt på fyra ben, mitt humör visas inte genom svans och öron osv. Jag har beteenden som inte är "normala" för en människa: jag känner ibland en lust att yla, jaga efter djur osv. Ibland glider jag in i mer "vargtänk" än normalt, där jag lever mer i nuet, och jag kanske bäst kan beskriva det som en slags trans.Jag har ofta har svårt att identifiera mig med vanliga människor, men har familj och vänner jag bryr mig mycket om. Jag älskar också djur. Jag föredrar att ha en liten grupp nära vänner framför att ha en stor bekantskapskrets.

Eftersom de flesta människor ser slickande i ansiktet som aningen ofräscht, och väldigt intimt, gör jag sådant främst med min pojkvän (även om jag gjorde sånt med min syster när jag var väldigt liten). Men hundar låter jag mig slicka i ansiktet, för jag vet hur naturligt det är för dem och känner mig också tillfreds att veta att jag har deras respekt.

Det kanske inte är helt omöjligt att du kan ha lite varg i dig, jag menar vi delar ju tydligen väldigt mycket DNA med däggdjuren, fast den vi delar mest DNA med är tydligen grisen vad jag har hört iaf. Du känner dig väl mer som en varg än vanliga människor gör, men annars är det väl inte konstigt att känna igen sig i däggdjur. Katter och hundar har ju massor av beteenden som liknar våra, tycker jag i alla fall när jag ser på mina husdjur.

När kom du på att du var therian (alltså ca vilken ålder)? Hur påverkar det ditt samspel med andra människor (t ex ev. förhållanden)?

Jag insåg att jag var "varglik" när jag var typ 13-14, även om jag hade haft udda beteenden sen tidig barndom. jag insåg att det var ovanligt att känna såhär när jag var runt 15-16, och när jag var 16 så hittade jag ordet "therian" online och fann andra som kände likadant.

Att vara annorlunda, på vilket sätt det än må vara, kommer ju alltid att göra att man inte kan dela med sig av sina erfarenheter på samma sätt som andra. Vanliga erfanheter, som att bli berusad, förälskad, motionera etc kan folk prata om fritt. Men skulle jag på lunchrasten berätta att jag på helgen luktat på intressanta saker i parken, skulle folk nog inte ta det så bra.

Jag har ibland haft svårt för mänskligt kroppspråk också. När jag var liten så tyckte jag det var obehagligt med människor som visade mycket tänder när de log, exempelvis. Många människor uppfattar mig som "lite udda", utan att riktigt kunna sätta fingret på det. Jag skulle gissa att det handlar om kroppspråk.

Men jag har inte haft något direkt problem med romantiska/sexuella förhållanden. Jag tror det finns mer plats för konstiga saker i den typen av förhållande, medan man måste visa en mer normal yta på jobbet etc.

Tack för ditt utförliga svar, ts

Jag blev positivt förvånad över responsen på den här tråden. Det har inte varit mycket, men däremot har ni hållit en bra ton.

Internet brukar vara en ganska kall plats, och FL är inget undantag. Men här har ännu ingen kallat mig för elaka saker, trots att jag är udda. :)

Ifall någon vill fråga något annat så går det bra. Även små saker.

Hur känner du dig i psyket när du krossar benen i jakthundarnas skalle? revbenen ? Blir du uppspelt? belåten? euforisk? 

Har du träffat/ hälsat på levande vargar någon gång? Om.. hur upplevde du det.
Undrar för att jag fick " klappa " vargar på Kolmården ( som en present) En häftig upplevelse!
Måste tillägga att jag älskar nätet ibland;)