Ignorera eller förmana?

Ska väl börja med att säga att min fundering gäller små barn. Min egen son är 1 1/2.

Hur är det egentligen med detta att ignorera oönskat beteende, vs. att säga "nej" eller liknande? Vilket funkar bäst i vilken typ av situation, tycker ni?

T ex har vår son den dumma ovanan att spotta ut saker på golvet. Han tycker det är gött och kul att äta äpple eller liknande, men bara tugga, sen spotta ut småbitarna på golvet. Vi har testat både nej och att ignorera och har inte sett tillstymmelse till resultat av något av det. Jag förstår att det krävs tålamod, frågan är bara vilken strategi man ska satsa på?

Samma med att nypas/klösas, vilket han gärna gör på mig både som gos, som lek, och när han är arg.

Jag känner mig lite tagen på sängen nu när bebisen blivit till barn och ska börja uppfostras så smått...