Någon som har samma problem?
Hej!
Känner helt och hållet igen mig i det ni skriver. Känns som om alla runt omkring förväntar sig att vi ska skaffa barn och VI VILL JU INGET HELLRE! Varför kan inte folk bara fatta när de frågar gång på gång och man kommer på så pinsamt dåliga bortförklaringar. Har funderat på om det bästa vore att berätta i stället för att slippa men känns så utelämnade att alla ska veta och vara med i vår process. Rädd för att jag blir ännu mer stressad över det då. Känner mig också misslyckad även om jag vet att det inte är mitt fel. Dock vet min närmsta familj om det numera.
Att alla vänner fått barn utan jag känns jobbigt och även om jag är glad för deras skull så gör det sååå ont. Vet inte hur man ska förhålla sig. Inombords bara gråter man. Hela livet kretsar ju just nu kring i att försöka bli gravid. Tankarna går inte att släppa.
Skönt med ett forum som detta att ventilera sig med människor i liknade situation.
Det jobbiga är att jag blev gravid flera gånger till en början men det slutade i missfall. Vi gjorde en utredning men när vi nu kommit i kontakt med Lennart B i Borås tar det sig inte istället. Helt hopplöst. Har försökt ett år nu efter sista missfallet.
Hur ska man orka??