• Anonym (utmattad?)

    Någon som haft utmattningsdepression som känner igen sig?

    Hej,

    Jag vet helt ärligt inte vad som händer med mig så jag provar att skriva här, kanske någon känner igen sig.

    För 14mån sen fick jag en underbar son. Efter förlossningen kände jag mig ganska nedstämd och tog upp detta med bvc, de skickade mig till en kurator som efter ett samtal sa att jag mådde bra och hänvisade mig till en sida på internet där jag kunde kurera mig själv med div tankeövningar.

    När sonen var några mån mådde jag så dåligt i kroppen att jag sökte läkarhjälp, det visade sig då att min sköldkörtel hade havererat totalt. Mitt tsh var på hela 180 och Levaxinet jag åt sen tio år tidigare höjdes. Berättade för läkaren hur jag mådde psykiskt och fysiskt men han menade på att det kommer ge sig när TSH är normalt igen.

    Nu sitter jag här ett år senare och mår otroligt dåligt. Sämre än någonsin.

    Jag har ett konstant brus i huvudet och i mitt vänstra öra har jag då och då lock och ett högt brummande. Nä'r jag reser mig upp får jag ett enormt tryck i huvudet och brummandet i vänstra örat hörs jättehögt, detta försvinner när jag stått upp ett tag.

    Har proble med yrsel, ibland när jag går så gungar hela marken. Känner mig konstant spänd i nacken och käkarna. Kommer på mig själv med att pressa ihop käkarna jätteofta på dagarna, speciellt nä'r jag blir irriterad/stressad. Vilken jag blir typ jämt! Jag känner inte igen mig själv. Jag blir arg för minsta lilla grej och börjar ofta gråta när något går emot lite.

    Nu har jag fått jättemycket problem med synen. Jag har ett konstant flimmer framför ögonen som myrornas krig ungefär. Och ibland så vibrerar/hoppar saker som jag tittar på. Det är jätteobbigt att gå in i affärer med mycket prylar, då vibrerar det mesta,

    Jag har nyligen gjort en magnetröntgen på huvudet för de ville utesluta tumör. Röntgen visade ingenting. Har varit hos en ögon,näsa hals läkare som undersökte mig i 1½ timme, han hittade inget fel på mina öron.   

    Och denna trötthet, jag är så förbannat trött hela tiden! Sonen sov katastrofdåligt under sitt första år, vi pratar om uppvak 6-7ggr/ varje natt. Ibland uppvak varje timme. Nu sover han sen 2månader tillbaka men jag är mer trött och slut än någonsin.

    Förra veckan bröt jag ihop helt och grät i flera timmar. Jag grät av frustration och trötthet. Frustration över att jag är 29år och mår så uruselt i kroppen, känner mig döende. Och frustaration över att jag inte får någon hjälp hos läkare. Efter magnetröntgen tog jag själv upp idén om att mina problem kan vara stressrelaterade, läkaren höll med men menade att besvären skulle gå över av sig själv inom 2veckor. Det har de inte gjort!
    Sköldkörtel värdena är normala nu också, så de tror inte att den ligger bakom mitt dåliga mående.

    Ni som  varit utmattade/deprimerade, känner ni igen er? Eller är det mer troligt att jag faktiskt är sjuk?

    Jättetacksam för svar!        
                   

  • Svar på tråden Någon som haft utmattningsdepression som känner igen sig?
  • Anonym (utmattad?)

    Glömde skriva att jag har div problem när jag ska somna. Ibland ser jag ljusblixtra och ibland börjar det brumma i huvudet när jag somna. Vissa nätter vaknar jag av en känsla av att hela jag ligger och skakar.

    När jag ser vad jag själv skriver så börjar jag ana att jag kanske bara är helt förbannat slut psykiskt.

    Svårt dock att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Mår jag såhär dåligt psykiskt pga mina kroppsliga problem eller får jag kroppsliga problem pga att jag eg är deprimerad.

    Ja jösses.     

  • Mariaaa

    Jag har precis just så du beskriver. Har haft så i ett halvår nu. Läkarna yrkar på kraftigt stressad och utmattad.

  • Anonym

    Jag funderar också på om det inte kan vara någon brist i kroppen, b12 eller järn eller magnesium kalcium d-vitamin eller något annat...

    Hade för övrigt ganska likt dig för 2år sedan är fortfarande under utredning och har inget svar att ge dig. Det enda jag fått svar på än så länge är kalcium och d-vitaminbrist och när jag äter dessa mår jag en aning bättre...

    Tror inte du ska oroa dig att du är jättesjuk men att du ska ta hand om dig själv och vara varsam om dig själv. Sätt dina behov högst på prioriteringslistan, sov gott, ät nyttigt, rör på dig och gör sådant som gör att du blir glad/mår gott. Fundera inte alltid på dina symtom utan försök att koppla bort tankarna på det emellanåt samtidigt som du står på dig att något är fel...

    Det kan mycket väl vara utmattningssyndrom och då måste kroppen få komma tillbaka i balans vilket tar lång tid och kräver tålamod och vila....

    Hoppas du får svar (och jag :) !!!!!!!

  • Anonym (utmattad?)
    Mariaaa skrev 2011-11-14 12:34:51 följande:
    Jag har precis just så du beskriver. Har haft så i ett halvår nu. Läkarna yrkar på kraftigt stressad och utmattad.

    Tack för ditt svar. Tråkigt att höra att du också mår risigt, vad får du för slags hjälp av läkarna?
  • Anonym (utmattad?)
    Anonym skrev 2011-11-14 12:54:34 följande:
    Jag funderar också på om det inte kan vara någon brist i kroppen, b12 eller järn eller magnesium kalcium d-vitamin eller något annat...

    Hade för övrigt ganska likt dig för 2år sedan är fortfarande under utredning och har inget svar att ge dig. Det enda jag fått svar på än så länge är kalcium och d-vitaminbrist och när jag äter dessa mår jag en aning bättre...

    Tror inte du ska oroa dig att du är jättesjuk men att du ska ta hand om dig själv och vara varsam om dig själv. Sätt dina behov högst på prioriteringslistan, sov gott, ät nyttigt, rör på dig och gör sådant som gör att du blir glad/mår gott. Fundera inte alltid på dina symtom utan försök att koppla bort tankarna på det emellanåt samtidigt som du står på dig att något är fel...

    Det kan mycket väl vara utmattningssyndrom och då måste kroppen få komma tillbaka i balans vilket tar lång tid och kräver tålamod och vila....

    Hoppas du får svar (och jag :) !!!!!!!

    Tack för ditt svar!

    Jag var inne hos en homeopat/natuläkare och när han hörde mina symptom så rekomenderade han mig tillskott av just järn,kalium, kalcium och magnesium. Jag har ätit tillskott i några månader men mår  inte alls bättre, tvärtom.

    Det är helt riktigt som du skriver att man inte ska haka upp sig på symptom. Det blir lätt så att det börjar dra åt det hypokondriska hållet när man mår så dåligt och har en hel del diffusa besvär. Tyvärr så är det just ina fysiska symptom som gör att jag inte fungerar som jag ska.

    I lördags ex fick jag åka hem efter 10min på stan för att allt i mitt synfält vibrerade/hoppade. Jag var ute på en långprommis häromdagen som gick sådör. Det slog hela tiden lock för öronen,trycket i hubvudet kom och jag klev ner i osynliga hål. Det är liksom svårt att tänka bort det fysiska men jag har verkligen försökt.

    Idag har jag nästan panik inför hur jag ,mår.Försöker ta hand om min underbara son här hemma men jag mår så förbannat dåligt. Hör knappt någonting för det brusar i huvudet och jag har lock för öronen. Och alla hans leksaker vibrerar när jag försöker leka med honom. 
     
    Imorgon ska jag ringa läkaren och säga att detta är ohållbart, är inne på att prova antidepp för att se om det kan ge någon slags förbättring.

    Vet inte heller hur länge min sambo orkar. Han lät helt matt i telefonen när jag ringde honom på lunchen för att jag mådde så dåligt. Å andra sidan känner jag mig ganska likgiltig inför en ev separation, men det tror jag går hand i hand med mitt mående. Den enda jag fortfarande bryr mig om är min son, allt annat skiter jag mer eller mindre i. Jag orkar liksom inte. Nu låter jag som världens mest osympatiska människa men det är så jag känner :(  

           

         
  • ienannandelavtäby

    Finns bra mediciner mot det där. Boka tid hos en psykiatriker (psykologer har inte befogenhet att skriva ut preparat), ingen idé att jag skriver ut en massa läkemedelsnamn här, men det finns bra och effektiv medicin som verkligen hjälper! (dock är det inte helt utan biverkningar, förstoppad mage och dålig andedräkt t.ex...men det kanske man kan leva med...finns ju katrinplommon och munskölj för det )

  • Anonym (utmattad?)
    ienannandelavtäby skrev 2011-11-14 14:00:05 följande:
    Finns bra mediciner mot det där. Boka tid hos en psykiatriker (psykologer har inte befogenhet att skriva ut preparat), ingen idé att jag skriver ut en massa läkemedelsnamn här, men det finns bra och effektiv medicin som verkligen hjälper! (dock är det inte helt utan biverkningar, förstoppad mage och dålig andedräkt t.ex...men det kanske man kan leva med...finns ju katrinplommon och munskölj för det )

    Ja om jag jag kunde byta upp hoppig syn, yrsel,lock för öronen, tryck i huvudet och enorm ilska mot endast taskig andedräkt och förstoppad mage så skulle jag jubla av glädje. :)

    Det är väl värt ett försök iaf. Jag blir ju uppenbarligen inte bättre av mig själv som läkaren förutspådde.  

    Tack för ditt svar! 
  • Anonym

    känner igen mig mycket. för mig hjälpte det att under ca ett halvår bara ta det lugnt. kunde göra det ett par tre fyra timmar om dagen när barnen var på dagis. nu två år senare är det bättre med skakningarna

  • Anonym (framtidstro)

    Hejsan

    Eftersom de har uteslutit hjärntumör så låter det onekligen precis som tecken på stress o utmattning. När jag själv hamnade i utmattning hade jag bl a tryck i huvet, nack o käkspänning, kort stubin, brus i öronen, you name it.

    Jag hittade ett sätt som hjälpte mig att börja må bättre. Jag har skrivit om det i den länkade tråden. Har du frågor, fråga på. Jag delar gärna med mig om de tips o råd som hjälpt mig.

    Det kan vara jättesvårt att få hjälp inom primärvården. Utmattningsdepression är idag väldigt vanligt men ändå verkar vårdcentralerna veta  lite om hur de ska hantera den sjukdomen. Att symptomen skulle gå över på ett par veckor stämmer inte riktigt som läkaren sa. Det bästa är att hitta ett sätt att varva ner o få stressen ur kroppen så försvinner oftast symptomen efter ett tag.    

    http://www.familjeliv.se/Hem/mumsig/lankar.php?www.familjeliv.se/Forum-4-50/m61715228.html  

Svar på tråden Någon som haft utmattningsdepression som känner igen sig?