Hur mycket tycker ni att man ska lägga sig i sambons barnuppfostran ?

Jag och min sambo har en väldigt öppen och bra dialog angående tankar och ideer kring uppfostran och regler. Först finns det väl de självklara att man inte gör illa någon annan eller har sönder nått. När det gäller andra saker där jag tycker att det ska finnas en regel så ser jag först hur han agerar i situationen, är det så att jag har någon åsikt eller tanke så tar jag det med honom senare vid ett bra tillfälle. Han har alltid veto angående sitt barns uppfostran och jag säger ofta att om han inte vill höra de förslag och tankar jag har så behöver han bara säga till. Tur nog så har vi varit på samma nivå hela tiden bara att vissa saker har han inte tänkt på. Ett samtal kan ofta börja med att jag så neutralt som möjligt tar upp ett ämne så som sova i egen säng och frågar hur han vill ha det. Han får dela med sig av vad han tycker, jag ger förslag på vad jag tycker och sen så får han väl i stort bestämma hur han vill ha det. Nu är vi ett gemensamt barn på väg och där kommer båda ha veto. Men det känns skönt att vi är så samstämmiga angående uppfostran redan nu för det bådar gott inför vårt gemensamma. Vi har båda åsikten att föräldrarna ska stå eniga och meningsskiljaktigheter tar man när barnet inte är med. Sen är det väldigt skönt å höra från honom att han tycker att jag gjort honom mer pedagogisk och fått mer tålamod.