Varför skaffade ni barn tidigt?

Det du missar ts är att alla människor är olika individer med olika egenskaper. Lika självklart är det att det är olika anledningar till varför man väljer att skaffa barn i tidig ålder.

Min anledning är att jag kommer från en väldigt splittrad familj. Jag har flertalet syskon/halvsyskon som jag knappt växt upp med. Min ursprungliga familj har alltid varit utspridda i hela världen. Dessutom splittrades mina föräldrar upp pga väldigt dåliga omständigheter, därav har jag heller aldrig haft en trygg familj, ingen trygg punkt, ingen trygg uppväxt. Jag började drömma om att skaffa en egen familj och egna barn innan jag ens var könsmogen. Konstigt eller hur? Helt och håller onormalt? Jag håller helt och hållet med på dessa frågor. Det är inte normalt att önska en egen familj, att önska egna barn i så tidig ålder, men omständigheterna gjorde att det var det som hände. Jag har levt under "onormala" omständigheter.

Detta är alltså min bakgrund till varför jag idag är ung förälder (nu 25 år med 2 barn). Frågan varför man väljer att skaffa barn så pass tidigt tycker jag också är väldigt intressant och samtidigt väldigt viktig att veta för att förstå sig själv och hur man fungerar. Lika viktigt är det att ställa sig frågan "Varför vill jag vänta med barn?" Lika väl som det är viktigt att analysera det mesta.

Min bakgrund är dock inte relevant när till hur jag lever idag. Bakgrunden är orsaken till varför jag valde barn så pass tidigt i livet men det är vad jag gjort efter det, vad jag gjort för mina barn och min familj som spelar roll.

Jag började jobba samtidigt som graviditeten blev verklig. Jag var mammaledig och jobbade extra, fick ständigt frågan av människor hur vi klarar oss ekonomiskt. Vilket ledde till att jag oroade mig väldigt mycket över ekonomin från början. Men vi båda hade jobb och pengar har aldrig varit ett problem. Jag var mammaledig i ett år sen var min sambo pappaledig några månader, jag kom tillbaks till jobbet och arbetade hårt och steg där i hierarkin. Vi bestämde oss för att vi ville ha ett till barn, var mammaledig med 2an i 1½ år, sen tog sambon över några månader. Kom tillbaka och hamnade i en chefsposition på arbetet, vi köpte hus, reste, jag bestämde mig för att börja plugga igen. Nu är det bara min sambo som har arbete och jag studerar, inom snar framtid är jag ekonom. Jag har hittills väldigt bra betyg och förstår inte alls problematiken med att studera och ha barn samtidigt!? Jag har väldigt mycket mer fritid för både mig själv och barnen nu när jag studerar jämfört med när jag arbetade.

Jag vet att jag är en bra förälder, inte för att jag klarar den ekonomiska och de fysiska bitarna bra utan pga av allt annat däromkring. Detta har dock redan nu blivit ett allt för långt inlägg och därför väljer jag att inte gå vidare in på min "barnuppfostran" som annars skulle ta mycket mer plats än det jag redan skrivit.