Dåliga dagar...
Dåliga dagar...
Jag mår riktigt dåligt över hur jag beter mig mot min son vissa dagar.
Och jag vet inte vad jag ska göra. Framför allt blir jag arg på mig själv, som tidigare jobbat på dagis och som elevass. - och VET OM att jag har en ängels tålamod!
Tålamodet försvann någonstans under min graviditet...Då jobbade jag som ass. åt en pojke i skolan, och kände redan där hur mitt tålamod svajade av och an.
Vi fick vår pojke i mars i år. 1 månad tidig pga. att han var tillväxthämmad (1/3 för liten för sin \"ålder\"). Det var en chock, och jag mådde skitdåligt de veckorna jag var inlagd..
Efter förlossningen var jag nog glad, jag tror det. Men jag minns inte. Jag vill tro att jag faktiskt hade en mindre förlossningsdeprission där...Och kanske två/tre månader fram.
Under de nästan 9månader som han varit hos oss har jag då och då dåliga dagar. Ja, det har väl alla, tänker du. Men ibland känns det som att jag till och med tar hårt i honom när tålamodet tryter. \"Ligg nu STILL!\" - om du förstår? Jag slår inte på honom. Men vänder honom lite hårdhänt. Kanske för att visa att jag menar allvar. Jag vet inte, för jag är inte mig själv när jag gör så.
Jag blir jätteledsen när jag tänker på det, och kan gråta floder de här dagarna (en sådan dag är i dag)...
Vilken dålig mamma jag är..Och jag som ville ha 5 barn..Jag klarar inte ens av ETT!
Hjälp....
