Pappan avled....

Åh TS, det är en jobbig sits att sitta i när ens förälder går bort. jag var 18 när min pappa dog, han var bara 36 och det kom plötsligt så chocken blev ju ganska hård. Jag tänkte på det här med kurator till din son, för mig gick det jättebra med allt tills nu när jag blev 30! Då kom det flygande tillbaka på mig med orkanstyrka och då sökte jag hjälp.
Kommer ihåg hur man var där i tonåren, inget kan ju skada en och man är stark som en björn! Man hade en bra tendens att kunna skaka av sig allt och bara leva.. Det kommer nog för han med men kanske inte inom en snar framtid. Jag var dessutom helt ensam och fick fixa allt själv, begravning, städning av hemmet osv. Du verkar som en smart, stabil människa så din son är nog glad att han har dig där när han behöver dig! Han kanske inte visar det men jag tror nog det.

Jag måste verkligen tacka dig, även om det känns helt fel, men hittills är det här den smartaste tråden som någonsin startats här! Det gav mig en tankeställare på vad som kan hända och vad man ska göra då. Är själv separerad med en dotter på växelvis och både jag och mitt ex har sambo igen. Det blir ju en del knepigheter. Nu är våran dotter så liten ännu men den dagen kommer ju. Du får gärna skriva mer här om vad som händer och vad juristen säger, om du vill alltså..

Hoppas allt löser sig smidigt för er! Kram