Pappan avled....

Det är inte jag som kontaktade en jurist först utan hon. Ja visst kostar barn men vi är två vuxna och en 13 åring och två små barn och vi har en matkostnad på ca 5000 i månaden och då har vi räknat med att vi köper pizza och går ut ibland och äter.
Att hon lär göra mer för sonen tvivlar jag på. Det är pappan som betalade allt, frågade de om pengar så fick de svaret "be pappa". Det var pappan som ställde upp för honom.  
Jag har sagt åt sonen att jag stödjer hans beslut om han vill bo kvar där. Jag kommer inte att tvinga hem honom får då skulle jag ha tagit med honom direkt. När han ringde så satte jag mig i bilen och åkte upp till honom och det var mitt i natten. Jag stödjer vad än min son beslutar men tyvärr så får han ta allt ansvar när det gäller att förmedla saker till mig och framför allt planera pappans begravning.
Pappans sambo kontaktade juristen först och dagen innan de skulle dit så nämde min son om det. Då kände jag att jag måste ta reda på vad som gäller. Jag kommer inte tvinga hem min son, han mår dåligt som det är nu och jag kommer alltid att stödja honom.
Jag vet inte om hon ägde halva huset eller om pappan ägde hela. Jag har sagt att jag vill att de ska ha en oberoende förmyndare för jag vill inte ha ansvaret för deras arv. 

jag kommer inte ha någon ansvar över deras arv. Jag kommer att kräva en förmyndare till dem.

Dagen efter så blev jag och dottern "ivägkörd". Hon ville inte att vi skulle vara kvar. Sonen åkte till sin kompis.
Kort efter pappan dog ( nåon timme eller så) så frågar de sonen var han ska bo... Hur kan man göra så?? Jag har inte ens tänkt på det utan min son som såg hans pappa dö kan inte ta det beslutet då. På morognen så satt sambon och hennes kompis och hennes mamma och pratade ekonomi.. Visst undrar man vad man ska göra men sitta och diskutera vem ska ärva bilen och dyl när pappan bara varit död i ca 10 timmar. Dessutom så kom de med att jag ska adoptera bort min son till henne och det var min son som fick berätta der för mig.. För annars måste jag ju försörja honom... Självklart försörjer jag honom. Han har redan fått 800 till nödfalls utgifter och jag har betalat in pengar till han om han måste själv betala kostymen han ska ha på begravningen.

Varför min son plandrar och inte hon.. vet inte utan sonen har bestämt unan och han får berätta allt som hon vill till mig. Hon vill inte prata med mig och jag vet inte ens varför.. Jag har inget otalat med henne. Jag och barnens pappa har varit separerade i 11 år.

Jag är själv sambo och min sambo ger pengar om mina barn frågar honom. Visst är jag försörjninsskyldig och det kommer jag vara. Jag vet att min sambo hjälper mig och han ställer också upp för sonen vad än som händer.

nä de var inte nybliven sambo. Däremot hade de flytta till ett annat hus för ca 3 månader sedan.
Då vi var sambo så ägde han hela huset fast vi köpte det tillsammans men jag vet inte vad som gäller här nu.  Jag vet att barnen ärver hans HD och bilen stod på honom. Jag vill inte lägga mig i för mycket för det blir jobbigt för sonen. Men däremot måste jag veta vad som gäller.

Som jag har sagt så kommer jag stödja min son vad än han beslutar. Vill han bo kvar där så får han det. Jag kommer inte att tvinga hem honom. Han har det jobbigt som det är och varför ska jag göra det värre. Han fick bättre kontakt med sin pappa för ca 2-3 år sedan och han testade bo där uppe och sen ville han gå gymnasiet där uppe så jag stödje honom i det beslutet. Han och hans pappa hade inte så bra kontakt då vi separerade och det tog ett bra tag innan de fick bra kontakt igen.

Jag är inte ute efter att fly undan försörningsplickten och jag vet att barn kostar.. Jag har sagt till min son att vi ska fixa detta tillsamans för det är tillräckligt jobbigt att ha sett sin pappa dö och får planera och förmedla allt. Varför ska jag sätta "käppar" i hjulen. Jag vill bara veta vad som är rätt och fel..  Är det fel av mig och ta reda på vad som gäller. Jag har försörjt barnen då jag blev ensamstående och han betalade 2500 kr i måndaden och inget mer. Jag köpt alla kläder och såg till att de hade mat och mådde bra. Det gjorde jag i 9 år innan han tog ansvaret. Jag klandrar inte honom utan vil påpeka för de som tror att jag är ute efter att smita undan. Jag kommer att försörja mitt barn så länge han behöver det.

Eftersom jag har vår dotter boende hos mig och sonen hos han så kvittade vi. FK har aldrig varit inblandad i underhållsbidragen utan det har vi fixat själva. Då båda barnen bodde hos pappan så betalade jag underhållsbidrag till honom. Min dotter flyttade tillbaka till mig och då hade vi varsit barn boende hos oss.

Jag har sagt åt min son att jag kan fixa via vårdcentralen en kurator så han kan prata av sig. Natten jag sov brevid honom vill han det men nu vill han inte det. Han säger att han mår bra men jag hör att han har det jobbigt. Jag vill inte tvinga honom att prata med någon men nämner han det så kommer jag se till att han får hjälp. Tyvärr så är han en sådan som stänger in känslorna. Jag har telefonen brevid mig dygnet runt och vill han att jag ska komma ut så åker jag direkt till honom.

Jag kommer inte att kräva att hon ska försökrja honom utan det ska jag göra.. men jag är inte beredd att betala för henne med. Jag måste ha fakta och veta vad det kommer att kosta för honom att bo kvar där. han är min son och jag kommer att försörja honom.

Just nu vet jag inte ens om de ska bo kvar i huset.. det återsår att se till bouppdelningen är klar.  Jag vet inte om de äger hela huset eller om testamente är skrivet. Jag vet bara att jag kommer att finnas för min son oavsett vad som beslutas.

Jag vet inte ens om socialen kommer att bli inblandad. Men att adoptera bort min son som sonens faster och pappans sambo föreslog kommer aldrig att ske.. Jag kommer att försörja min son oavsett vad han bor.

Allt som min son behöver kommer jag ge pengar till honom. Inte henne. Sen så vill jag inte blanda mig i begravningen. Det var nämligen nöd och näppe jag skulle få komma på begravningen. Det är pappans sambo som bestämmer det. Att blanda sig i vore inte bra. Jag poängterade att jag skulle vara där för barnens skull. Visseligen var pappan min fösta stora kärlek och sambo i 13 år men att lägga sig i nu är att sticka in huvet i getingboet. Det låter grymt men därför vill jag att barnen har en förmyndare oavsett hur mycket de ärver.

Sonen kommer att få hela studiebidraget och jag kommer att hjälpa honom med att köpa kläder och de andra han behöver. Han fick månadspeng av sin pappa och resten behöll pappan.

Vill sonen bo kvar i sth så kommer han få göra det. Jag kommer stödja alla hans beslut men jag komemr aldrig adoptera bort honom för att de anser att det skulle underlätta han boende. Det tror jag inte att det gör.

Jag har redan pratat med csn och de föreslog att jag skulle söka inakorderingtillägg om han vill bo kvar där uppe. Nu måste jag bara ha redan på vad som gäller och vad sambon har rätt till.

Jag fick reda på nu att hennes jurist komemr att kalla mig till ett möte. Bör jag ha med mig en egen jurist till mötet? Jag känner att det är nog bäst att jag fixar en egen jurist. Känns dummt men jag vet att den familjen kommer att göra mitt liv till helvete om de inte får sin vilja igenom.

De bråkade och anklagade mig för massa nästa i 5 år efter vi separerade och det var pappan som ville separera. Jag känner att tar jag inte en jurist så vet jag inte vad som komemr att hända.. Jag hoppas verkligen att jag har fel..

Dec2010.
Tack jag hoppas också att det löser sig. Och tack för kramen, den värmer.

 De bodde i ett annat hus(radhus) tidigare och nu flyttade de ut på landet. Vem som står på huset vet jag inte.. Jag hörde bara att de pratatde att han stod som ägare på bilen.
Ja han var under 65 år.

de 2000 kr var bara för mat ingen annat. Utan det skulle hon fundera ut vad jag skulle betala.. Den summan komemr sen när hon har bestämt sig för vad hon ska ha för att min son bor kvar i pappans hus..

Skulle det vara 2000 kr för allt i månaden så skulle jag inte ens protsetera eller nämna det.. men nu är det bara maten som kostar..

om begravningen så tror jag att barnens farfar yttrar sig i det. Och jag hoppas att barnen har fått förmyndare som redan bevakar barnens pengar eftesom han var delägare i ett företag.