Sömnproblem

Hej!

Vår tjej på snart 2 år har börjat krångla nåt otroligt med sömnen, det har pågått i snart två-tre veckor och vi orkar inte mycket mer snart!
Hon har dragits med en förkylning i snart två veckor med hosta, speciellt på kvällar o nätter. Vi var till vårdcentralen och hon har fått penicilin mot streptokocker, även gjort rent öron pga öronproppar. Vi trodde först att sömnproblemen berodde på en ev öronflammation, men det visade sig vara vaxpropp och det är åtgärdat.

Medicinen har gjort att hon inte har nån hosta kvar knappt och vi har hela tiden trott att hon sovit oroligt osv pga förkylningen och hostan. Men inte. Det måste ju bero på något annat och vi vet inte vad vi ska ta oss till, man blir ju så orolig för hennes skull. Att vi kanske inte förstår vad hon vill och hon blir ledsen för att vi inte förstår, eller att vi missat att hon har ont nånstans som tex magen. För hon har lite problem med magen till och från, främst att avföringen varierar så mycket.

Hon lägger sig som vanligt efter kvällsrutinerna och somnar, och sover fram till mellan 23.30 och 00.30 ungefär, sen vaknar hon och gråter. Tidigare har man iaf kunnat trösta och kramat om och hon somnat direkt igen, och en annan har kunnat somna om och fått sömn tills lillebror vaknar och ska äta. Men nu som senaste dagarna (faktiskt lika många dagar som hon ätit kåvepeninet och molipecten) så har hon i vanlig ordning somnat, vi har tröstat, hon somnar om, sover som bäst en tjugo min, sen vaknar hon igen. När man försökt det ett par ggr så vaknar hon och vägrar överhuvudtaget att somna om igen, trots att hon är så trött så inte vet vart hon ska ta vägen :( Inatt/imorse vaknade hon vid ett-tiden och somnade inte först vid fyra igen. Och alltid när hon vaknar och gråter så ropar hon på mig...

Hennes pappa har tom sovit inne hos henne för att hon ska känna sig lugn och trygg nog för att sova, men det hjälper inte mkt :( Jag sover då i vårt sovrum med lillebror eftersom han ammas på natten. Vi har en nattlampa tänd i hennes rum och i hallen utanför rummet då hon är lite mörkrädd. Hon kan inte sova mellan oss heller, hon kommer inte till ro och bara vrider på sig...
Frågar man henne vad som är fel så storgråter hon antingen, stirrar tyst, eller så försöker hon börjar busa. frågar man om hon har ont någonstans så gråter hon. Vi vet inte vad vi ska tro. 

I övrigt så är hon en väldigt trygg och social tjej, dock har hon nu en period blivit väldigt mammig. Men det har nog med att göra att hon konkurrerar med lillebror om min uppmärksamhet. Vi har varit väldigt noga från första början med lillebror att hon ska va med och delaktig och ägna henne lika mycket tid och uppmärksamhet...

Så frågan är ju nu vad mer vi kan göra och vad det kan vara för fel? Vi är så oroliga över att det ska vara nåt fel, nåt vi inte förstår. Vi vill ju att hon ska må bra, vår lilla skrutta, men vi känner att orken är på väg att ta slut. Vet inte hur länge till vi klarar oss på två-tre timmars sömn varje natt....

tacksam för svar