Hon är inte som andra, eller...

*ger min tråd en knuff*

Det skulle kanske kunna vara Aspberger, jag har själv sett ett par fall där det har börjat utvecklas mer och mer i den åldern. Har du varit ute och sökt på det? Tycker du att det kan passa in? Har ni begärt att skolans specialpedagog eller skolpsykologen ska få handleda personalen i hur de möter hennes behov? I min kommun är det så att BUP bara jobbar mot familjerna och skolan får ingen hjälp i hur de ska möta barnet. Hos oss kan BUP ge en diagnos utan att meddela skolan alls. Däremot är skolan mer nöjd med barnhabiliteringens utredningar och samarbete.
Lycka till!

Tack för svar. Jodå. Skolan ska ju i sin tur kontakta skolhälsovården och få in deras team men det har gått lite trögt med kontakten där. De skulle i eftermiddag kontakta rektorn, så vi hoppas på det bästa. Enligt läraren så får hon endast gjort något på lektionstid om någon vuxen sitter med precis hela tiden som honhar en uppgift, annars svävar hon iväg i något annat. Men det hon sen gör - gör hon bra.

Jaghar ju precis börjat luska i det här. Vsste ingenting om dessa sjukdomar tills för ngn vecka sedan.
  

Gissa om jag känner igen mig...min dotter är 7 och har precis fått en Asperger diagnos, Hon har dock rätt svårt med kompisar vilket är ett typsikt AS-tecken. Hur kommunicerar hon och samspelar med andra? På din beskrivning låter det mer som ADD, jaga på skolan och ring för ett utlåtande. Vad det än blir så är det bättre att veta.

Nej hon har inga större svårigheter med kompisar. Hon är rätt populär, fast det blir ofta små men lättlösta missförstånd och hon leker mest med yngre barn. Hon leker iof rätt ofta (men inte alltid) sin egen lek tillsammans med de andra som leker tillsammans. Hon älskar människor och hyser mycket stor kärlek för allt som kommer i hennes väg. Däremot är hon otroligt sällan sur eller grinig i något slags mellanhumör. Hon kan bli otroligt ledsen över att kompisen råkat kasta ett mjukisdjur på henne, och lika ledsen om hon trillar med cykeln. Hon har humör efter vad som sker "här och nu" och verkar inte kunna ställa in humöret efter "vad som hände igår eller i förmiddags."

Var på skolan och nöj dig inte med att de ska ta hand om det här. Man måste se till att saker blir gjorda. Be skolan om ett åtgärdsmöte, säg till dom att du vill att din dotter ska ha en heltidsresurs som är med henne hela tiden när det gäller skolarbetet. 

Hur fungerar hon om du säger: Ta smörpaketet. Ta med det till kylskåpet. Öppna dörren. Ställ in det i kylen.

I hennes värld är hon inte där du vill att hon ska vara, när du säger att hon ska ställa i smöret så tänker hon kanske: Smöret... det står där... Det står någonstans, bra då behöver jag inte flytta på det. Det är en sak, den behöver inte räknas, där är flera saker, flera saker som kan räknas. 1,2,3,4...
Gå till grunden med vad du vill att hon ska göra, vad du vill att hon ska börja med. 

Jag har en son som har ADHD och Atypisk Autism. Han är svår att få upp på morgonen.  Jag påminner i 10-15 minuter att han ska gå upp men när jag säger att han ska sätt sätta sig upp, gå ur sängen, osv... så är det lättare att få respons. 

Saker som du kan göra är att förbereda för henne så hon lättare vet vad som ska hända. Läs gärna Explosiva Barn av Ross W Greene och Problemskapande Beteende av Bo Hejlskov. Även om hon inte har något explosivt humör  om man tänker på titeln så är det en väldigt bra bok att läsa för att förstå hur de tänker. 

Förstår att du är ny på det här och inte vet så mycket om det men bara en liten bön, säg inte sjukdom om det. Det är bara ett annat sätt att tänka, ingen sjukdom. ADHD, Aspergers och andra diagnoser inom NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) är en beteendestörning. Jag vill inte hoppa på dig eller något sånt men det är mycket lättare att förstå vad det handlar om om man har en annan inställning till det. 
Ha en trevlig dag 

Ms C: Tack för svar. Beteendestörning heter det!
Jag ska hålla utkik efter lästipset. Nu har hon ju inte fått något utrett än, hon blir "ärende" hos BUP först på måndag sen dröjer det ytterligare några veckor innan vi får ngn tid, men min och pedagogernas misstanke finns. Ska kolla med skolan  och rektorn om de har fått kontakt med skolhälsan än. Enligt BUP så samarbetar de med skolhälsan väldigt ofta, och det ger bättre resultat än om bara skolan är inblandad eller enbart BUP.

Min dotter kan också leka sina lekar i leken om du förstår vad jag menar, hon är väldigt öppen och pratar med alla men har dålig koll på vilken distans man ska hålla till andra människor.
Hon leker också gärna med äldre eller yngre för då kan hon styra eller bli styrd och slippa samspela på samma villkor.
Tyvärr måste man verkligen ligga på för att det ska hända något. Kräv en psykologbedömning av skolan, om den pekar på ev diagnos ska skolan ta fram underlag som pedagogosk bedömning, läkarundersökning och man får även papper att fylla i hemma. När det väl är gjort skickas allt till bup som är skyldig att ta upp ärendet inom 3 månader. För oss startade hela karusellen i mars (efter månader av diskussioner och problem), första besök hos bup i juni, 3 separata möten under hösten och nu har vi diagnosen klar men jag har legat på alla som en igel och det snabbar nog på processen.

Ronjami, jag förstår hur du menar.

Pedagogerna gör nog sitt bästa, vi har en mkt liten skola men trots det så är de hårt ansatta av sparkrav, så det jag känner att de inte klarar är bemanningen. Där måsta jag nog ligga på en hel del. Samt att de inte dokumenterar tillräckligt efter vad jag hört från andra föräldrar.  Skolan har i dagsläget en (1) extra insatt personal till alla elever som behöver särskild hjälp. En (1) dag i veckan. Jag trodde de skämtade när de talade om det. Denna personal ska räcka till alla eever med läs o skrivsvårigheter, som är oroliga, har behov på olika sätt.
Oj ursäkta, nu blev det skolpolitik istället.  

Vad du än gör så lyssna inte på gnäll om resurser! Jag slog dövörat till så fort dom började prata om det. Det är skolans och inte ditt problem att tillsätta resurser så undervisningen funkar. Om dom skriver undermåliga underlag till Utbildningsförvaltnningen som gör att dom får avslag (hånde oss) så får dom göra om (jag skrev i proncip min dotters underlag eftersom det var sååå dåligt det dom skrev).
En diagnos gör det lättare att få extraresurser till skolan och det är i första hand varför vi genomgått utredningen. Dotterns problem och behov har det egentligen inte varit några frågetecken kring.