Vi som försökt ett tag utan plus
För fasiken Maramina! DU ÄR GRAVIIIIID!!!!!! :D Sitter på tåget på väg hem från jobbresa och kan inte sluta le :D Sååååå härligt att se!
För fasiken Maramina! DU ÄR GRAVIIIIID!!!!!! :D Sitter på tåget på väg hem från jobbresa och kan inte sluta le :D Sååååå härligt att se!
Maramina - Om det känns jobbigt att hänga här så kom över till fortsättningstråden :) Kommer du ihåg hur tidigt jag plussade? Det var 12 dagar efter ÄL som det väldigt svaga pluset syntes på ett CB-test. Dagen efter fick jag svagt plus på sticka från testlagret och även gravid på digitalt från CB :)
Lägg in en bild calabalic! :)
Vill bara ge dig en enorm kram JZ! Livet är ta mig fan inte rättvist! Deppa ihop, gråt ut lite, och samla dig sen. Det finns någon mening med allt, det är jag övertygad om. Så mycket kärlek som ni har att ge ett barn kommer inte gå till spillo. En dag har ni ert barn, på ett eller annat sätt!
Idag 13:30 är det dags för KUB-UL för oss. Livrädd! Har sedan i lördags haft en stark känsla att barnet är dött eller att något är allvarligt fel.... Så nu är nerverna allt annat än stabila!
Tänkte bara meddela att KUB-UL gick bra! Allt såg bra ut och nu känner vi äntligen att vi kan andas ut! För den som vill så kan man få se en bild i fortsättningstråden :)
Tänker på er ALLA!
Vilka underbara nyheter!!! Grattis Inelg och Bapumba! :D Välkomna över till fortsättningstråden!
JZ - Väldigt skönt att ni nu äntligen vet vad planen är och vet lite om tidsperspektivet. Men så klart tungt att det ska vara sådan enorm väntetid och att det tyvärr verkar som att du inte får biologiska barn. Tänk inte på att du måste gråta, att du måste vara ledsen. Detta är något väldigt stort att ta till sig och det är en sorgeprocess. Sånt kan ta långt tid, det är många faser man går igenom. Låt det ta den tid det behöver och pressa dig inte till att reagera på ett visst sätt. Jag blir så ledsen för er skull, att ni efter sån lång kamp ska behöva få ännu fler jobbiga nyheter och få kämpa ännu längre. Men vet du. Det är precis det här som gör er till helt underbara föräldrar! Ni kämpar och sliter och vägrar ge upp för ert barn som ännu inte kommit till er. Det om något är kärlek! Sträck på er och var stolta över er själva för att ni kämpar så! Men låt er oxå få deppa ihop, få känna tomhet, ilska, frustration, rädsla mm. Nu har ni tid framför er. Hitta ett annat fokus i vardagen, ge er två den tid ni behöver under tiden som ni bearbetar allt som ni faktiskt gått igenom och allt som ni har framför er. Se det lite som en time-out. På gott och ont. Jag önskar så att jag kunde göra något. Livet ska inte vara så här förbannat orättvist! Men jag kan i alla fall finnas här och försöka stötta och peppa. Tveka inte att höra av dig om du behöver ösa ur dig. STOOOOR kram till er båda!
Håller tummarna för dig JZ!
Åh, grattis Jayt!!! Ser klart och tydligt :D Håller tummarna hårt nu att fröet får stanna! KRAAAM!
Vi har verkligen världens bästa läkare!! Vi gjorde vul och allt såg bra ut, fostersäcken hade växt och vi fick se det lilla hjärtat slå. Tårarna var där hela tiden men när jag såg hjärtat började jag gråta!
Han sjukskrev mig också, till januari men jag kan börja jobba när jag vill. Han tyckte väl inte att jag skulle gå hemma, typ gå och oroa mig men om jag ville ha en sjukskrivning så ordnade han det. Så nu är jag lite lugnare iaf
Helt klart positivt By Starlight! GRATTIS!
Idag har vi varit på familjerätten för att få information om adoption och våra chanser att bli godkända som adoptivförälder. Precis som jag misstänkte, chansen att vi blir godkända är liten. Skulle svensk domstol godkänna oss så får vi troligtvis svårt att hitta ett land som vill adoptera till oss. Psykisk ohälsa som ångest så fint kallas och min reumatism på det gör att jag troligtvis inte anses som lämplig i en domstols ögon, framförallt inte en utländsk. Dessutom medicinerar maken med lågdos antidepp pga för låg serotoninhalt. Inget av detta hindrar oss i vanliga livet, men det är vad som står på pappret som gäller och där spelar inte orsaker till medicinering någon roll. Adoption är alltså inte plan B om äggdonation inte fungerar...
ÄD måste fungera....... Vad gör vi annars?? Embryodonation utomlands är ju ett alternativ, det är ju några år bort så det är ju inga problem att spara pengar till det. Leva utan barn??? Fy fan...
Hej allihopa! Ville vara säga att jag tänker ofta på er alla och skickar ofta styrkekramar och hejjarop till er. Är inne och läser lite då och då, kan liksom inte riktigt skiljas från er. Själv går jag in i v.32+0 imorrn och jag kan knappt fatta det... Jag önskar så att ni ALLA snart får ert mirakel. Massor med kramar till er!
18 juni drar vi till Fertinova, Helsingfors!!!
Äntligen känner jag mig förväntansfull igen! Det pirrar sådär skönt i magen...